Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (494.) 17 juni 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 24
ej kunnat erhålla plats i de öfriga
kolonierna.
Gäfle folkskolor. Lärarepersonalen
vid Gäfle folkskolor beslöt enligt G.-P:n
under förra veckan att föreslå skolrådet
införandet af följande skolformer:
A-linjen, med fyra årsklasser, jämte en femte
årsklass och fortsättningsskola som
afslutnings-kurs.
B-linjen, likaledes med fyra årsklasser, jämte
repetitionsskola som afslutningskurs.
Delningen af skolan i A- och B-linjer börjar
med tredje årsklassen. Till B-linjen hänföras
dels barn med mindre begåfning, hvilka skulle
hindra de bättre begåfvade att läsa ett större
pensum, och dels sådana, som till följd af
fattigdom eller annan af skolrådet godkänd
orsak beviljas arbetslof höst och vår.
Godkännes denna skolordning af
vederbörande, bortfaller flickskolans minimiklass,
och goss-skolan återfår sin femte årsklass.
Kurserna för A-linjen äro betydligt större
än för B-linjen.
Beträffande kurserna särskildt i katekes
har lärarepersonalen beslutat ingå till
skolrådet rned anhållan om en utgallring af
stycken ur katekesutvecklingen för
utanläsning för mindre begåfvade barn såväl
inom första och andra klass som inom
tredje och fjärde B-linjens klasser.
Följande läroböcker äro af
lärarepersonalen föreslagna att antagas:
Norlén-Lundgrens biblisk historia (antagen af
skolrådet), K. O. Sjölanders språklära n:r
l, K. P. Nordlunds räkneöfningsexempel
samt Larsson-Lundahls räknelära i
sammandrag, Almquists geografi n:r l,
Odh-ners svensk^ historia n:r l, Berg-Lindens
naturlära n:r l, normalsångbok, Liedbecks
gymnastiska dagöfningar, Vessmans
ordlista, Knös’ historiska läsebok och
Världshistoriska bilder af Kastman. För geometri,
teckning och välskrifning äro böcker ännu
ej bestämda.
Åt hrr O. Boden och H. Nordqvist
samt fröken Elsa Bengtson uppdrogs att
ingå till skolrådet med kursförslag m. m.
jämte motivering.
Katekesutanläsning*en. Vid
Medelpads skollärareförenings årsmöte i
Sundsvall under förra veckan behandlades
frågan: »Bör man i folkskolan strängt hålla
på ordagrann utanläsning af
katekesutvecklingen?» För diskussionen lämnar
Sundsvalls Tidn. följande redogörelse:
EF, Eriksson: Man fordrar i allmänhet
ordagrann utanläsning af katekesen. Anledningen
härtill torde vara nattvardsskolan. Hrr
skolrådsordförande utöfva ett visst tryck i denna
riktning. Detta utanläsningssätt är dock
stridande mot förordningen af 1865, som säger,
att katekesutvecklingen endast skall vara en
handledning vid undervisningen.
Hr Ögren: Att katekesen rabblas utantill,
beror hufvudsakligen på barnens föräldrar, som
ha för sig, att blott barnen kunna katekesen
och läsa innantill, så att de få »gå fram» för
prästen, är allan rättfärdighet uppfylld,"
Hr Eriksson ansåg rabblandet af ett
katekesstycke mer skada än gagna
kristendomsundervisningen, enär det sker tanklöst.
Kyrkoherden Boström bemötte delvis hr E.
Man borde ej låta bekagga(?) sig af det moderna
skriket mot katekesutanläsningen, hvilket så
länge blifvit med Jerichos trumpeter utbasunadt.
Ansåg dock, att om barnet kan med egna ord
återgifva ett katekesstycke, är detta bättre än
om det läses direkt ur boken. Ingen skolråds-
ordförande får påyrka ett tanklöst rabbel ur
boken, och man bör ej hålla på ordagrann
utanläsning längre än hvad lag föreskrifver.
I hufvudsaklig öfverensstämmelse med
kyrkoherden B. uttalade sig hrr Ohlson och
Lindberg.
Hr Lundgren ville för egen del obetingadt
besvara frågan med nej, men hyste dock
farhågor, enär man väl visste, att prästerna ofta
fordra ett ordagrant katekesutanläsande.
Kandidat Ulander ville förorda ordagrann
utanläsning, men först efter föregången
grundlig preparation.
Frågan blef af mötet enhälligt
besvarad med nej.
Skolan oeh lärjungarnas
kroppsliga Utveckling. Diskussionsföreningen
på Nääs har såsom svar på den af hr F.
Vennerblad inlämnade frågan: »Har skolan
någon skyldighet att bidraga till sina
elevers kroppsliga utveckling?» antagit
följande af inlämnaren föreslagna svar:
Då vår kropp såsom själens boning och
verktyg är af ett oändligt högt värde;
då skolan delvis har iklädt sig hemmets
skyldigheter mot det uppväxande släktet;
då endast i en sund kropp kan bo en sund
själ och skolans andliga arbete framför allt
kräfver en frisk kropp för att ej verka skadligt
i fysiskt hänseende;
då den ensidigt själsutvecklande
undervisningen kan verka missaktning för kroppsligt
arbete, och
då skolan uppfostrar för lifvet, det stora
arbetsfältet för kroppens och själens alla krafter,
så är det skolans skyldighet att icke genom
för små och olämpliga lokaler och lekplaner,
obekväma sittplatser och ofullständig
luftväxling skada, utan att med de medel som stå
henne till buds, i synnerhet genom gymnastik,
pedagogisk slöjd, lekar i fria luften, badning
och simning, trädgårdsskötsel m. m-, bidraga
till sina elevers kroppsliga utveckling.
Sekreteraren.
Om teckningsundervisningen
uttalade sig på förslag af skolläraren G.
Vesterin Haninge-Dalarö lokalförening vid
sitt möte den 4 d:s på följande sätt:
1. Teckningsundervisningens ändamål med
hänsyn till dess pedagogiska sida uppnås äfven
under nuvarande förhållanden till en viss grad,
därest tillräcklig noggrannhet iakttages;
däremot blir resultatet från praktisk synpunkt sedt
mindre godt, då tiden för
teckningsundervisningen är allt för begränsad för den inom
folkskolan nu använda Stuhlmannska metodens
fullföljande.
2. Teckningsundervisningen bör ledas enligt
Stiihlmanns metod och börja redan i småskolan;
barnen böra så tidigt som möjligt få afteckna
verkliga föremål.
3. Teckningsundervisningen bör, då någon
större färdighet i frihandsteckning på
folkskolans korta tid ej kan erhållas, i större
utsträckning utbytas mot linearritning, som gifver
barnen färdighet att använda linjal och
passare, att göra noggranna uppmätningar o. s. v.
Linearrilningen bör bedrifvas i folkskolans
fjärde klass samt i fortsättningsskolan i
samband med undervisningen i geometri.
Dödsfall. Till Svensk Läraretidning
skrifves: Den 21 sistlidne maj afled
organisten och klockaren i Kystads
församling i Östergötland, musikdirektören Nils
Törnell. Han var född 1811 och hade i
mer än 51 år innehaft tjänsten som
klockare och organist i samma församling,
hvarjämte han ock under några år
därstädes uppehållit folkskollärarebefattningen.
Det allmänna deltagande, som särskildt
gaf sig uttryck vid den högtidliga jord-
fästningen, visade mer än tydligt, huru
allmänt omtyckt den aflidne i lifstiden
varit. Bland de måoga kransarna på hans
kista märktes sådana från Rystads
församling, från Rystads kyrko- och skolråd
samt från enskilda personer. Efter aktens
slut afsjöngs af den dödes söner och
döttrar sången »Mitt lif är en våg». Den
aflidne sörjes af efterlefvande maka och 7
barn, 4 söner och 3 döttrar, af hvilka
sonen N. V. Törnell är skollärare och
organist i Väster Färnebo.
- Organisten och klockaren i Vårdnäs
församling i Östergötland Karl Nordqvist
afled den 11 dennes. Född den 26
mars 1816, aflade han organist- och
kantorsexamen i Linköping 1836 och, tillträdde
befattningen i Vårdnäs 1837. För sin
långvariga och trogna tjänst erhöll han
1887 silfvermedalj af konungen. Den
aflidne var rätt händig såsom orgelreparatör
och därföre såsom sådan åtskilligt anlitad
i yngre dagar. N., som för tre år sedan
blef änkeman, sörjes närmast af 2 söner
och l dotter. En af sönerna är
apotekare i Trosa.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare- och organisttjänsten
vid Sofiakyrkan i Jönköping: 1) musikläraren
Sigfrid Laurin i Stockholm, 2) t. f. organisten
J. G. Stålhammar i Stockholm, 3) organisten
G. F. Blomqvist i Motala.
- Till folkskolläraretjänsten vid Axmars
bruk, Hamrånge, Gflb.: 1) Maria Hallstedt i
Jönköping, 2) Helena Karlsson i Iggesund, 3)
Amalia Krook vid Hamrånge kyrkskola.
- Till läraretjänsten vid Kullsta-Näsets
folkskola, Ragunda, Jmtl.: 1) Amalia Svanberg i
Ragunda, °2) J. Aurén i Ratan, 3) M. Hallberg
i Borgsjö.
- Till lärarinnetjänsten vid
Ofverammer-Köttsjöns folkskola, Ragunda, Jmtl.: 1) Sigrid
Lindman i Los, 2) P. Petters i Fölinge, 3)
läraren Blomqvist i Nordingrå. (10 sökande.)
Valde. Till folkskollärare i Norrköping:
Ax. Edv. Andersson i Säby (efter hr J. A.
Samuelsson, sorn den l oktober afgår med
pension).
- Till folkskollärare (framdeles äfven
klockare och organist) i Svarteborg, Gtbg:
folkskolläraren Bruselius i Lima.
- Till folkskollärare i Kristoatta, Kalm.rK.
E. Hartman i Vissefjärda.
- Till folkskollärarinna i Visby: Jenny
Hallin i Madesjö.
- Till lärare vid Hjärpens folkskola,
Un-dersåker, Jmtl.: A. J. Lalander i Are.
- Till lärare vid Sirsjöns folkskola,
Hellefors, Öreb.: vik. därstädes A. J. Lundgren.
- Till lärarinna .vid St. Alsäters folkskola,
Borgs församling, Östg.: Hilma Ottonia
Jakobsson i Väne-Ryr (enhälligt).
– Till vik. klockare och organist i Helg äro,
Södm.: A. P. Larsson.
- Till vik. folkskollärarinna i Hellefors,
Öreb.: Maria Vennerström i Brandstorp.
- Till vik. folkskollärarinna i Uddevalla:
Anna Behring Andersson från Kalmar.
- Till småskollärarinna i Gunnarp, Hall.:
Charlotta Augusta Schough i Ullared.
Nio skollofskolonier utsändas i dagarna från
Göteborg. Sju af dessa slå sig ned vid hafvet,
två inåt landet.
- Majkyrkostämman i Eds församling, Vrml.,
beslöt, att svenska flaggor skola anskaffas till
församlingens trenne folkskolor.
-. Folkskolläraren P. L. Lenander, i Vagnhärad,
Södm., prästvigdes den 14 dennes efter inför
domkapitlet i Strängnäs aflagd examen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
