Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (503.) 19 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 33
SVENSK IÄRARETIDNIN&
351
gång kretsen uttalar sin tillfredsställelse med
det sätt, hvarpå centralstyrelsen alltid skött
sina åligganden.
Landskronaortens krets har »icke funnit
den riktning, som utmärker föreningen i
dess allmännelighet och helhet, ej heller
den verksamhet för föreningens framgång,
som af centralstyrelsen hittills utöfvats,
vara af den beskaffenhet, att någon af de
föreslagna ändringarna f. n. ansetts
behöfliga eller önskvärda, hvarför kretsen
beslutat alt lämna de framlagda motionerna
om ändring af föreningens program utan
afseende».
Säf sjö-kretsen beslöt enhälligt att lämna
ändringsförslagen utan afseende.
N. Vedbo-Ydre-kretsen beslöt under
reservation af 3 ledamöter, att i § l skulle
inryckas orden: »på kristlig grund». Till
detta beslut fogades en förklaring, att
detsamma ingalunda borde få anses som ett
misstroendevotum mot den nuvarande
centralstyrelsen, till hvilken Sveriges
skollärarekår stode i stor tacksamhetsskuld.
Konga-kretsén (motionär i frågan) beslöt
efter en längre diskussion att vidblifva sitt
i fjor fattade beslut om ändring af § 1.
(Reservation af 3 medlemmar.)
Nya läroböcker i geometri,
(Forts, från n:r 30.)
Lärobok i geometri för folkskolan,
utarbetad af Fridtjuv Berg och Hjalmar
Berg. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
N:r l, större kurs, pris inb. 50 öre; n:r
2, mindre kurs, pris inb. 40 öre.
I dessa båda läroböcker förekomma
åtskilliga afvikelser från den af
folkskole-bokskommittén föfordade lärogången. Så
t. ex. hafva förf:ne vid framställningen af
de nödvändigaste geometriska
grundbegreppen utgått från kroppar och icke från linjer
och vinklar. Begreppen punkt, linje och
yta såsom varande blott gränser kunna
därigenom redan från början fullständigt
klargöras.
En annan afvikelse är, att redan i början
begreppet vinkel framställts. I öfrigt har
den af kommitterade förordade lärogången
följts.
Boken utmärker sig för ett rikhaltigt
material samt för en omsorgsfull, allsidig
och själfständig behandling af detsamma,
hvarvid en sträng kontinuitet och följ d
riklighet iakttagits. Konstruktioner och bevis
hafva upptagits, där ämnets utveckling gjort
sådana behöfliga. De geometriska sanningar
(teorem), som i arbeten af äldre datum
först ställas fram för att därefter bevisas,
framväxa här i enlighet med en nyare
pedagogiks kraf ur framställningen och
erbjuda sig själfmant ur de undersökningar,
som lärjungen genom boken eller läraren
ledes att anställa.
Den metodiska handledning, som
erbjuder sig i detta arbete, framgår
hufvudsakligen ur enkla, åskådliga exempel vid hvarje
viktigare nytt moment och framträder mera
såsom en vink åt läraren än såsom ett
utförande i detalj.
Synnerlig omsorg har ägnats åt den
språkliga framställningen. Svenska
benämningar hafva mångenstädes upptagits i st. f.
allmänt brukliga ordlån från främmande
språk, t. ex. korsvinkel (vertikalvinkel),
växelvinkel (alternatvinkel), kantpelare
(prisma) m. fi. Bruket af korta, bestämda
uttryck i st. f. längre omskrifningar - så
vanliga i t. ex. »Strömers Euklides» -
jämte användandet af en del
geometriskt-stenografiska tecken har förlänat
framställningen en koncis karaktär.
Innehållet är fördeladt i fyra kurser,
hvardera upptagande omkring 20 sidor.
Bestämmande för hvar och en af dessa
kurser är: för förstaplansidiga kroppar med
räta vinklar, för andra plansidiga kroppar
med sneda vinklar, för tredje runda
kroppar. Fjärde kursen, som är utesluten ur
lärobok n:r 2, innehåller satser med
strängare bevisning samt till sist en afdelning
om likformiga ytor med praktiska
tillämp-ningsöfningar. De talrika räkneuppgifterna
äro sammanförda i grupper dit de höra i
framställningen. Aritmetiska svårigheter
hafva undvikits. En afdelning blandade
räkneuppgifter för konstruktioner och bevis
förekommer i slutet af boken.
Uppställningen är redig och
öfverskåd-lig, den typografiska utstyrseln förträfflig,
bandet med skinnrygg godt, priset billigt.
Arbetet förtjänar med allt skäl det
totalomdömet, att det ej blott utgör en högst
värdefull insats i vår lärobokslitteratur för
folkskolan, utan också f. n. torde häfda den
främsta platsen bland arbeten af detta slag.
Synnerligt väl torde det ock lämpa sig som
lärobok i borgareskolor, tekniska
yrkesskolor samt folkhögskolor.
Lärobok i geometri för folksko/or af F.
Eriksson, lärare vid Stockholms
folkskolor. Sthm, G. A. V. Lundholm. Pris
inb. 40 öre.
Detta arbete afviker i vissa hänseenden
ej obetydligt från samtliga här ofvan
recenserade.
Med Bergs lärobok har det visserligen
någon likhet med afseende på innehållets
anordning i det stora hela samt
därutin-nan, att det upptager såväl
konstruktionsuppgifter som satser med bevis, om än i
långt mindre utsträckning än det
förstnämda. I andra viktiga hänseenden skiljer
det sig, som sagdt, från sina medtäflare.
Men vi skola söka skärskåda arbetet i
och för sig och således utan jämförelse
med andra.
I inledningen tages begreppet kropp och
särskildt kuben till utgångspunkt, hvilket
man måste skänka sitt gillande. Mot
innehållets fördelning i öfrigt är intet att
anmärka. Uppställningen är redig och
öfver-skådlig.
I afseende på det rent metodiska i den
detaljerade framställningen intager detta
arbete, enligt recensentens förmenande, en
föråldrad ståndpunkt. Geometrien - liksom
exempelvis vissa delar af naturläran -
lämpar sig med stor fördel för ett
synte-tiskt-induktivt förfaringssätt, hvilket alltid
kraftigt sporrar lärjungen till eftertanke
och själf verksamhet och därigenom blifver
i hög grad utvecklande. I förevarande ar-
bete är det emellertid den föresägande
eller föredragande metoden, som är den
förhärskande. Men därmed är den faran
nära förbunden, att undervisningen allt för
mycket nedsjunker till den gamla vanliga
läxläsningen med ty åtföljande utfrågande af
läxans innehåll, hvarvid det mera
tankeutvecklande och själfständiga arbetet från
lärjungens sida ej kommer till sin fulla rätt.
Det kan visserligen häremot invändas,
att det ju är undervisarens sak att bedrifva
undervisningen på det bästa och
ändamålsenligaste sättet. Väl sant. Men man
känner allt för väl, hvilket inflytande
läroboken i de flesta fall utöfvar på själfva
undervisningen och huru svårt det ofta faller
sig att använda en metod, som på sätt
och vis kommer i strid med lärobokens
framställning.
I rent språkligt hänseende däremot
förtjänar framställningen i nu omordade
arbete i det hela allt erkännande för
enkelhet, klarhet och reda.
Räkneexemplen äro goda, men fåtaliga.
Innehållsurvalet är öfverhufvud gjordt
med urskiljning. Konstruktioner och
räkneuppgifter hafva i allmänhet fått sin plats,
där de naturligen höra tillsammans med
den öfriga framställningen. Några få satser
med strängare bevis hafva intagits i slutet
af boken. Till sist förekommer ett 30-tal
blandade räkneexempel.
Mot några detaljer måste vi göra
anmärkningar. På sid. 5 står:
Utsatt på taflan två punkter! Huru
benämna vi afståndet mellan dessa punkter?
Är det så alldeles gifvet, att lärjungen
på denna fråga kommer att gifva det
önskade svaret: en rät linje?
Kunskapen om en cirkellinje bibringas
lärjungen först i följande definition å sid. 5:
En krokig linje, som i sig själf är sluten
och öfverallt lika böjd, så att alla hennes delar
äro belägna på lika afstånd från en inom henne
belägen punkt, kallas cirkellinje eller omkrets
(periferi).
Hvad en ellips är skall fattas genom
följande beskrifning på sid. 33:
Ellips kallas den figur, som uppkommer,
då man omkring två i taflan inslagna stift
lägger ett i båda ändarna sammanbundet snöre
och i snöret sätter en penna (ett stift, krita
eller dylikt), som föres omkring, under det att
snöret alltid hålles spändt. Spåret, som
pennan eller kritan gör, blir ellipsens omkrets,
och de punkter, där stiften äro fastade, kallas
ellipsens brännpunkter.
I en duglig lärares hand torde arbetet
vara ganska användbart för skolor, som
medhinna endast en begränsad kurs.
/. Gr, Söderberg.
Att bli lärd i ordets vanliga bemärkelse
fordrar ju alldeles ingenting annat än
vanligt människoförstånd, litet arbetshåg och
så mycken ambition, att man blygs för att
vara ett fä. E. Tegnér.
Breflåda.
H. T ...l. 1) Nej, undervisningsprof måste
afläggas. 2) I seminariestadgan af år 1866
(intagen i »Supplement till författningar rörande
folkskollärareseminarier och folkskolor» af A.
Th. Bruhn; pris 70 öre). 3) Se Svensk
Läraretidnings bokförteckning år 1889!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
