Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (504.) 26 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 34
Detta ådagalade den äfven under förra
veckan. Länets tidningar täflade om att
lämna snabba, fullständiga och
sympatiska referat från det stora skolmötet i
Söderhamn. Såsom ett prof på
stämningen meddela vi Norrlands-Postens
slutord, så lydande:
»Det stora läraremötet är slut. Det har
varit lyckadt, låt oss säga storartadt.
Efter sig lämnar denna folkbildningens
högtid djupa spår och vackra vittnesbörd,
vittnesbörd om att ungdomens framtid i
våra bygder är anförtrodd åt upplysta
varmhjärtade, nitälskande män och kvinnor
med ärligt uppsåt att eröfra åt kommande
släkten en ljus framtid. Må de lyckas!»
Läsebokskommittén har, såsom tömt
omtalats, varit samlad i Södertälje under
innevarande sommar. Då kommittén den
13 d:s åtskildes, var den tredje
afdelningen (den svensk-historiska afdelningen)
färdig och öfverlämnad till
ecklesiastikministern, hvarjämte en del förarbeten
undangjorts för de följande afdelningarna.
Kommittén torde ånyo komma att sammanträda
under hösten. När läseboken i sin
helhet kan blifva färdig, är emellertid ännu
omöjligt att säga.
Folkskollärarnes änke- oeh
pupillkassa. Den revisionsberättelse, som den
18 d:s öfverlämnades till k. m:t och som
omfattar åren 1888-90, är synnerligen
diger. Till en början redogöres för kassans
ställning under de olika åren m. m.
Sedan revisorerna därpå anmält, att
räkenskaper och kassa befunnits i bästa skick,
öfvergå de till att med stöd af
reglementets § 37 göra åtskilliga hemställanden och
förslag.
I främsta rummet påyrka revisorerna en
noggrann utredning af kassans ställning ur
försäkrings-teknisk synpunkt. För denna
utredning behöfves en statistik, utarbetad
efter en för ändamålet lämplig plan, och
revisorerna hemställa, att k. m:t ville
vidtaga åtgärder för utarbetande af en dylik
statistik.
I öfrigt framställa revisorerna 8 särskilda
förslag. De viktigaste äro:
att förbud synes böra utfärdas mot, att äldre
lärare skulle blott genom att söka och erhålla
ny plats kunna blifva delaktig af kassans alla
förmåner utan att erlägga retroaktiva afgifter ;
att pensionsafgiften (som nu är 23,33 kr. för
700 kronors delaktighet) bör afrundas till helt
tal af kronor;
att lärare, som under loppet af ett år
tillträder en tjänst, hvars närmast föregående
innehafvare ej varit delaktig i kassan, först från
nästa års början torde böra erlägga afgift till
kassan;
att minimipensionen för ensam änka från
och med den l januari 1892 bör höjas till 140
kr. och för änka ined barn i proportion
därefter (för närvarande finnas 20 änkor, som blott
hafva 80 kr., 12 erhålla 100 kr. och 234 få 12Q
kr. pr år):
att kassans tillgångar årligen inventeras, samt
att föreliggande revisionsberättelse tryckes
och tillhandahålles deiägarne.
Af dessa förslag är det om
minimipen-sionens höjande till 140 kr. onekligen det
betydelsefullaste. De nuvarande
pensionärerna böra vara revisorerna tacksamma för
detta goda förslag, åt hvilket vi önska all
framgång.
På grund af att tidningens utrymme är
så hårdt anlitadt, sakna vi åtminstone för
närvarande plats för revisorernas motivering
af de olika förslagen.
En blick tillbaka oeh framåt. Vid
afslutningen af förra veckans
länsskollära-remöte i Söderhamn höll ordföranden,
kontraktsprosten A. Steinmetx, ett vältaligt
anförande, som refereras i Norrlands-Posten
sålunda.
Vi beträdde i går ute i skärgården ett
utsiktstorn, från hvilket vi skådade en hänförande
tafla öfver denna nejd. Jag skulle i dag vilja
bedja Eder bestiga ett annat utsiktstorn för att
skåda tillbaka på några lustrers arbete. Jag
har haft den glädjen att deltaga i de senaste
länsläraremötena 1878, 1881 och 1891 samt
följa de öfningskurser, som varit
anordnade, och jag kan intyga, att man från
utsiktstornet kan se åter på år af redbart arbete.
Utvecklingen har gått på djupet. Sådana
föredrag och sådana inledningstal som vid detta
möte ha aldrig förr förekommit. Jag kan
vittna, att en god anda, ett redbart nit fyller
skollärarekårens hjärtan. Från utsiktstornet
skönjer jag äfven ett bemödande att
tillgodogöra sig den materiella bildningen. Erkännas
måste och delvis beklagas, att
folkskolebildningen började bli allt för formell. Det vittnar
därför godt, att de materiella intressena börjat
vinna erkännande.
Vid de stora kommunikationslederna, i de
aflägsna undangömda bygderna ser jag bort
till det oaflåtliga arbetet i folkskola, i
småskola. Det går fram i det tysta, detta arbete,
det nivellerar på samma gång det upphöjer.
Hvari detta arbete består behöfver j äg ej säga, ty
jag talar till fackmän. Det är mödosamt, detta
arbete, det kräfver både fysiska och psykiska
ansträngningar. Man frestas lätt att se på
frukterna mera än på såningsarbetet, och detta
verkar nedslående. Men det är möda här och
möda där, glädje här och glädje där. Samma
bekymmer, som tynga Eder, delas af alla
kam-rå ter i hela världen. Ack, mina vänner, Edra
sträfvanden i det tysta, i de undangömda
dalarna äro Ni ej ensamma om.
Men må vi ej tortröttas; må ljusets bärare skicka
sig som sådana! Låt oss vara lika ljuset,
som förtär sig själft för att lysa andra, låt oss
städse samlas kring ett högviktigt mål! Vår
tid är snart förbi. Efter oss komma nya
släkten, som vi må räcka handen. Må vårt arbete
vara sådant, att det äfven är ett arbete för
framtiden !
Sveriges antagligen äldste
folkskollärare afliden. Den 17 dennes
af-led f. d. folkskolläraren i Söderhviddinge
församling i Malmöhus län Per Nilsson i en
ålder af 88 år. N. var född 1803. Sitt
upp-fostringsarbete började han - skrifves till
Svensk Läraretidning -. redan i unga år.
Mot en årlig ersättning af 33 riksdaler banko
inrättade han i egen lokal i Kvärlöf år 1824
sin första skola. Här stannade han till
1831, då han sökte och erhåll
skolmästarebefattningen i Söderhviddinge. Utom
fri bostad i en af församlingen till skolhus
inredd huskoja utgjorde lönen 5 tunnor
spannmål samt l styfver pr dag, om
barnet läste, och 2 styfver, om det äfven
skref och räknade.
Sedan N. år 1834 aflagt examen i
växelundervisningsmetoden och tagit
kyrkosångareexamen^ samt år 1847 aflagt
folkskollärareexamen, förbättrades lönevillkoren
något. Då N. år 1868 sökte och erhöll
afsked med pension, hade lönen stigit till
- 400 kr.
Som N. hade stor familj att försörja
(icke mindre än 14 barn*), är det gifvet,
att den knappa lönen ej räckte till,
hvarför han såg sig nödsakad att skaffa sig
biförtjänster. Han höll auktioner och
bouppteckningar, dock utgjorde
tobaksplantering och potatisodling hans förnämsta
biförtjänst. Det faller af sig själft, att om
han icke af brödbekymmer drifvits till
sysslandet med mångahanda, han då kunnat
med ännu mera kraft ägna sig åt sitt
egentliga kall.
Sin skollärarebefattning skötte han dock
med trohet och nit i nära ett halft sekel,
hvarunder han med ihärdighet
genomkämpade många svårigheter, hvilka i
synnerhet i folkskolans första, skede, då
föräldrarna ej förstodo kunskapernas nytta,
voro ganska tryckande. Mången gång
hände det, att då en oklok fader eller
kunskapsöentlig moder pockande inkom
i skolan och fordrade, att hans barn skulle
befrias från att läsa om »uppmultnade
kungar» o. d., blodet började sjuda öfver
hos »mäster» och, då inga andra medel
syntes hjälpa, den oförbätterlige hastigt
och lustigt förflyttades ur skolan.
Nilsson var en bland de lärare af den
gamla stammen, som ej fått någon
mångsidig och omfattande seminariebildning, men
som sökte följa med sin tid på
undervisningens område. Så deltog han vid fyllda
60 års ålder i den kurs i exercis och
gymnastik, som då var anordnad för länets
skollärare.
Begåfvad med ovanliga kroppskrafter,
behöll han hälsan nästan intill sista
lefnads-dagen.
Den gamle veteranen på bildningens
ofta törnbeströdda fält har nu lagt sitt
trötta hufvud till hvila. Länge skall han
helt visst lefva i välsignad hågkomst af
de många hundraden, som hafva honom
att tacka för sin bokliga kunskap. En af
dem kvad vid hans grift:
I dag omkring din bår vi stå,
du, som vår ungdom ledde
i kärlek och i tukt och så
för lifvet oss beredde.
Ej skall din gärning glömmas bort.
Haf tack för hvad du tänkt och gjort,
för dygdens lära, som du göt
i barnens unga sinne,
och för den kunskap, som-du bröt
ur gifna håfvor och som sköt
sin brodd i tacksamt minne!
Dödsfall, Den kände
räkneboksförfattaren C. A. Nyström afled i onsdags å sin
egendom Gryt i Södermanland i en ålder af
60 år. N. blef student i Uppsala 1849;*
ägnade sig därpå några år åt matematiska
studier; ingick 1854 vid det då nyligen
upprättade telegrafverket, inom hvilket han
efter hvartannat befordrades till assistent
direktör, föreståndare för telegrafverkets
undervisningsanstalt, byråchef samt
slutligen direktör för Stockholms
centraltelegrafstation. Då han 1890 erhöll afsked
med pension, flyttade h$n till
Södermanland för att ägna sig åt landtbruket. Ea
* Af diessa 14 barn lefva nu endast 3 -
alla folksfeollärajee.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
