Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (506.) 9 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
387
- Om kroppens harmoniska utveckling vid
slöjdundervisningen har öfverlagts vid slöjdkursen i
Örebro. Enligt hvad skrifves till Sv. Ltg
gjordes därvid följande uttalande: »Kroppens
harmoniska utveckling tillgodoses genom att tillse,
att skolan hålles snygg och luften däri frisk;
vid arbetet ihågkomma, att lagom
ansträngning utvecklar och stärker; tillse att hvarje
arbetande lem får den öfning, som motsvarar
densammas funktioner. Har kroppen under
ett arbete haft en sned riktning åt höger,
lämpas så, att inverkan däraf upphäfves genom
sned riktning åt vänster vid ett annat arbete.»
- En kurs för examinerade lärare och
lärarinnor vid de mindre skolorna i Ljusnarsbergs
och Lindes församlingar föreslås af
folkskoleinspektören, så att dessa gemensamt under
ledning af en kraftig folkskollärare få dels öka
sina kunskaper och dels lära sig, huru en
mindre skola skall skötas. Till understöd åt
dessa lärare och lärarinnor under kursen
föreslås 30 kr. ocft till kursgifvaren 150 kr., hvilka
kostnader böra betäckas af församlingarna.
Ljusnarsbergs skolråd har uppdragit åt sin
ordförande att inhämta Lindes sockens
skolråds utlåtande i frågan. I Ljusnarsberg finnas
13 och i Lindes socken 11 dylika mindre
skolor, omtalar Ner. All.
- Småskolepersonalens löneförmåner voro på
tal vid Södertörns lärareförenings möte å Hall
den 3 d:s. På förslag af skolläraren Aug.
Karlsson i Grödinge gjorde föreningen följande
uttalande: »Då krafven på småskolepersonalens
utbildning årligen stegras; då
lefnadskostna-derna särskildt under innevarande år äro
ovanligt höga; och då nämda personals
löneförmåner äro allt för ringa i förhållande till det
trägna arbetet och det stora ansvaret: så anser
mötet rättvist och billigt, att något göres för
att förbättra småskolepersonalens ekonomiska
ställning, samt uttalar därför såsom sin önskan
och förhoppning^ att skolråden vid uppgörande
af nästa års utgifts- och inkomststat föreslå
en välbehöflig förhöjning i
småskolepersonalens aflöning äfvensom att kyrkostämmorna ej
motsätta sig en dylik förhöjning.»
Sveriges allmanna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Karlskoga-kretsen: de afgående.
Oxie-kretsen: dito.
Vista-kretsen: dito.
Falköpings-kretsen: dito.
S, Nerkes-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
Nyköpings-kretsen: dito.
Trosa-kretsen: dito.
Kinda-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och
B. C. Rodhe.
Gislcweds-kretsen: dito.
Röke-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och
J. Thysell.
b) Revisorer.
Oxie-kretsen: N. Rosengren, G. M. Celander
och J. Franzén i Lund.
Vista-kretsen: N. Rosengren, G. M. Celander
och And* Lindén i Stockholm.
Karlskoga-kretsen: de förut varande.
Röke-kretsen: dito.
Falköpings-kretsen: dito.
S. Nerkes-kretsen: dito.
Gislaoeds-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
Nyköpings-kretsen: dito.
Trosa-kretsen: G. M. Celander, Alex.
Jonsson och Fanny Lundin i Stockholm.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Oxie-kretsen har uttalat följande
önskemål:
Ordinarie lärare bör genom lag tillförsäkras
rättighet att deltaga i skolrådets förhandlingar,
då dessa äro af pedagogisk art, men i
besluten endast för så vidt han är medlem af skol-
rådet. Då i en församling finnas flera lärare,
böra dessa utse en, som i skolrådet
representerar kåren.
Karlskoga-kretsen godkände
centralstyrelsens förslag, men med tillägg af en punkt
af följande lydelse:
6. Dessutom må hvarje lärare eller lärarinna
i skolrådet äga yttranderätt i sådana frågor,
som specielt gälla den skola, i hvilken han
eller hon verkar.
Södra Nerkes-kretsen antog den 28 augusti
följande resolution:
Kretsen är lifligt öfvertygad om, att det vore
till stor nytta för undervisningens
ändamålsenliga ordnande i skolorna, om
lärarepersonalen vore genom lag tillförsäkrad rättighet att
deltaga i skolrådets öfverläggningar rörande
pedagogiska frågor, och att inom skoldistrikt,
där flera än två ordinarie lärare eller
lärarinnor finnas, dessa bilda ett kollegium, som inom
sig utser en, hvilken vid
skolrådssammanträdena framför kollegiets uttalade åsikter.
Vista-kretsen ansåg det nyttigt, att
lärarekåren hade medinflytande på skolans såväl
inre som yttre angelägenheter, men ville
icke uttala sig rörande sättet.
Gotlands medeltredings krets har uttalat
sig för den anordning, som föreslagits af
centralstyrelsen.
Röke-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: dito.
Gislaveds-krets.en: dito.
V. Värmlands-kretsen: dito.
Trosa-kretsen: dito.
Falköpings kretsen: dito, med tillägg att
äfven klockare borde blifva valbar till
skolrådsledamot.
Södertörns-kretsen har gjort alldeles
samma uttalande som Flensmötet (se denna
tidning n:r 33).
Nyköpings-kretsen: dito
Programfrågan.
Karlskoga-kretsens uttalande vid mötet
den 22 sistl. augusti var af följande
lydelse:
Då Sveriges allmänna folkskollärareförening
bär ett namn, som antyder, att föreningen är
allmän för Sveriges folkskollärare, och då dess
ändamål är an gifvet vara att arbeta för svenska
folkskolan, folkbildningen och lärarekåren och
sålunda ej, allra minst bland föreningens egna
medlemmar, behöfver förekomma någon
ovisshet om, huruvida i ett kristet land en dylik
förening »är fotad på», »står på» eller »vill
verka på» kristlig eller icke kristlig grund,
lämnas de framställda stadgeändringsförslagen
utan afseende.
I samband härmed får kretsen afgifva sin
lifliga protest emot de otillständiga,
sannings-lösa och illvilliga utgjutelser om
centralstyrelsen för S. A. F., som gjorts i och med de
framställda yrkandena om ändring af stadgarnas § 1.
Därjämte uttalar kretsen sitt synnerliga
erkännande för det förtjänstfulla sätt, hvarpå
centralstyrelsen allt från föreningens bildande
handhaft föreningens angelägenheter.
Oislaveds-kretsen lämnade samtliga
motionerna utan afseende.
V. Värmlands-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen instämde i
centralstyrelsens resolutionsförslag.
Trosa-kretsen: dito.
Nyköpings-kretsen (motionär i frågan för
två år sedan) beslöt likaledes att instämma
i centralstyrelsens resolutionsförslag.
Ny kretsförening.
Vase-Fågelviks skolförening (i södra
Värmland) beslöt vid möte den 29 augusti en-
hälligt att ingå i Sveriges allmänna folk"
skollärareförening. Under diskussionen
framhölls den stora betydelsen af
sammanslutning mellan dem, som hafva samma
arbete till sin lifsuppgift och följaktligen
gemensamma intressen. Kretsens
ordförande är skolläraren A. G. Lingren och
sekreterare skolläraren J. Hultcrantz, båda
med adress Väse.
Fria ord.
Kofodersfrågan.
Efter att hafva rådfört oss med ganska många
lärare här på orten vilja undertecknade
härmed delgifva kamrater och andra för saken
intresserade vår tanke om den vid riksdagen
mycket omtvistade kofodersfrågan.
Här i Norrland anses det i allmänhet vara
en stor fördel för en lärare att få kofodret in
natura, och skulle denna naturaförmån komma
att utbytas mot 100 kr., komme nog en stor
del lärare att få vidkännas en ganska kännbar
förlust, ty 100 kr. ersätta ej på långt när
detsamma.
På många ställen är ej kofodret betaldt med
200 kr., hvadan det alltså skulle för
lärarekåren här uppe i de allra flesta fall blifva
sämre, om kofodret borttoges och ersattes med
100 kronor. Vi beklaga alls icke, att första
kammaren afslog motionen om kofodrets utbyte
mot 100 kr., utan äro vi tvärtom mycket
tillfredsställda däröfver och känna oss tacksamma
öfver den utgång frågan rönte. I de delar af vårt
land, där söt mjölk kan köpas för 15 a 20 öre
per kanna, torde möjligen kofodret få anses
vara betaldt med 100 kronor, men icke i
Norrland, där man får betala 40 öre och däröfver
för kannan. Skulle ett någorlunda rimligt
vederlag lämnas i utbyte mot kofodret här i
Norrland, borde det minst utgöras af 200 kronor;
ty med ett mindre belopp går det väl ej gärna
för sig att få föda till en ko under ett års tid,
då hö kostar l kr. ä 1: 50 pr lispund,
Att kofodret en och annan gång ledt till
konflikt mellan löngifvare och löntagare är en
sorglig sanning, men därför får det väl ej
betraktas som ett ondt, hvilket man bör söka
undanrödja.
Tager man hänsyn till de förhållanden, sojn
med afseende å lefnadskostnaderna inom vårt
lands olika delar förefinnas, så bör hvar och
en lätt kunna inse, att därest ersättning för
kofodret till lika högt belopp fastnaglas för hela
riket, en orättvisa tillskyndas de lärare, som
tjänstgöra i de delar af landet, där nämda
kostnader ställa sig högre. Enligt vår åsikt borde,
därest kofodret framdeles skulle komma att
utbytas mot penningar, de olika länsstyrelserna
äga att bestämma det pris, som i hvarje
provins kan anses motsvara verkliga värdet af
detsamma, dock att detta pris ingenstädes finge
sättas lägre än 100 kr.
N. A. Norén. S. J. Billström. O. Sunnqvist.
J. E. Nyberg. A. Joh. Vistrand. O. F.Lundberg.
Det skulle vara oss särdeles kärt att få
veta, om förestående åsikter delas af lärare
å andra orter. Mycket önskligt vore det
naturligtvis, att kofodret blefve ersatt med
200 kr., men - det gäller att få dessa
200 kr. eller ock kofoder in natura. Och
detta har sig nog ej alltid så lätt. Då
ställer sig frågan sålunda: hvad bör man
taga i stället - antingen 100 kr. eller
lösen för 8,25 hl. spannmål? Andra
kammarens beslut innehöll för öfrigt, att de
lärare, som tillerkänts kofoder in natura
eller högre ersättning (t. ex. 200 kr.) skulle
bibehållas vid denna förmån.
Eed. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
