Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (507.) 16 september 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LiWfflMING.
ligare mån minskas, saknat befogenhet att
återtaga sagda utfästelse, har k. m:t ej funnit skäl
göra ändring i kammarkollegii utslag.
Efter mera än två års krångel får alltså
nu läraren sin lilla kammare i f. d.
förstugan. Någon ersättning för sin långa
väntan får däremot ej läraren. Hans i
förklaringen gjorda framställning om dylik
ersättning af skolrådet har nämligen k. m:t
förklarat »icke kunna vinna afseende».
Raskt framåt
går folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
Under de tre senaste åren hafva kassans
inkomster uppgått till 731,236 kr., men
utgifterna blott till 159,156 kr., hvadan
ensamt för dessa tre år en kapitaltillväxt
ägt rum med öfver 572,000 kronor.
Del-ägarne hafva under de tre senaste åren
inbetalt 272,612 kr., men i pensioner
hafva blott utbetalts 146,925 kr. Den
af revisorerna föreslagna höjningen af
pensionsbeloppet till minst 140 kr.
synes alltså utan risk kunna vidtagas,
Fortfarande trängsel
är det på folkskollärarebanan, särskildt
i södra Sverige. Såsom exempel härpå
meddelas från Skåne, att en
utexaminerad folkskollärare med ganska goda betyg
och som därtill är kompetent att sköta
kantors- och organisttjänst måst i brist
på annan plats för höstterminen taga
anställning som lärare vid en mindre skola
och nöja sig med vanlig
småskollärarinnelön. Till ett nyligen ledigannonseradt
vikariat i norra Helsingland anmälde sig
20 sökande, de allra flesta från södra
Sverige.
Man tror så gärna, det man önskar.
I en Västgöta tidning, som inspireras
från en af de motionerande kretsarna,
berättas med synbar tillfredsställelse, att
9ett stort antal föreningsmedlemmar, i
synnerhet nedåt Jönköpingsorten, utträdt
ur Sveriges allmänna
folkskollärareförening». Det hela inskränker sig därtill,
att - såsom förut omtalats - summa
tre medlemmar af Tveta-kretsen utträdt
ur föreningen. Att kort förut en mängd
nya medlemmar inträdt i samma krets,
samt att flera nya kretsar, däraf minst
en i Småland, tillkommit under
sommaren, det aktar sig naturligtvis
västgötatidningen att tala om.
Undervisningen och
militärväsendet.
En fransk tidning har uppgjort en
intressant tabell öfver de europeiska
makternas utgifter för militära ändamål och
till undervisningen. Inom nedannämda
stater utbetaltes enligt senast tillgängliga
siffror pr år följande millioner tyska mark:
För undervisnings- För hären och
väsendet: flottan:
Tyskland.................. 60’/z 735’A
Österrike-Ungarn......... 25 258
Italien ..................... 16 3591/*
Frankrike.................. 83’/2 605
Ryssland .................. 69 811
England.................. 94’/2__________624
Summa 348’/2 3,392’/2
Alltså öfver hufvud taget 10 gånger
större utgifter för militärväsendet än för
ungdomens uppfostran. I Frankrike och
England ställa sig utgifterna för
undervisningsväsendet i en förmånligare
proportion, men så förete Ryssland och
Italien så mycket o fördelaktigare siffror.
Hos oss äro förhållandena verkligen
något bättre än hos »stormakterna».
Under fjoråret utbetaltes af statsmedel 10
millioner kronor för
undervisningsväsendet och omkring 30 millioner för
militärväsendet.
Svensk Läraretidnings byrå och
expedition hål/as hädanefter öppna hvarje
helgfri dag kl. 10-11 f. m. samt 5-6
e. m. Tidningens utgifvare träffas säkrast
kl. 5-6 e. m.
Med dagens nummer följer
ett cirkulär angående Kabners ordbok till
de omkring 800 prenumeranter, som icke
erhöllo nämda bilaga med n:r 34. Vid
tidningens inlämnande på posten
upptäcktes nämligen, att cirkulärets utgifvare
tillställt oss långt färre antal exemplar än
som rekvirerats.
Kristendomsundervisningen i våra
skolor. Det märkliga tal, pastor
primarius Fr. Fehr höll öfver detta ämne den
7 d:s och för hvilket en redogörelse
lämnas här ofvan, skall i sin helhet inflyta i
den på Ivar Haeggströms förlag utkommande
samlingen: »I religiösa och kyrkliga frågor».
Föredraget kan inom kort väntas utkomma
i bokhandeln.
Äro undervisningsprofven
offentliga? Sedan vi nu förskaffat oss en
fullständig afskrift af Lunds domkapitels
utslag rörande det mycket omtalade
folkskol-| lärararevalet i Allerum, meddela vi till
kom-j pletterande af notisen i n:r 35 följande.
i Klagandena hade i sina besvär
j dels yrkat, att - enär ordföranden i
församlingens skolråd kyrkoherden A. N. Hammar
vid de tillfällen, då tre af de till den lediga
tjänsten anmälde sökande hade att i
skollokalen inför skolrådet för den sökta tjänsten
aflägga undervisningsprof, från skollokalen
afvi-sat åtskilliga af församlingens röstägande
ledamöter, som kommit tillstädes i ändamål att
genom profvens åhörande bilda sig en mening
med afseende på det förslag, som skulle af
skolrådet upprättas för att sedermera vid valet
kunna afgifva sina röster till den mest förtjänte,
och enär förty skolrådets förslag olagligen
tillkommit eller åtminstone en olaglighet vid
förslagets upprättande och vid förberedelsen till
valet ägt rum - domkapitlet måtte pröfva
skäligt upphäfva ifrågavarande val;
dels också, enär kyrkoherden A. N,
Hammars åtgärd att afvisa de vid förstnämda
undervisningsprof tillstädeskomna
församlingsmedlemmar vore en yttring af egenmäktighet och
innefattade ett öfverskridande af hans
ämbetsplikt, till laga beifran anmält det fel, hvartill
kyrkoherden Hammar därmed gjort sig skyldig.
Själfva utslaget af den 31 augusti lyder
helt kort sålunda:
Domkapitlet har detta mål i öfvervägande
tagit, men därvid icke funnit klagandena hafva
anfört skäl, som lagligen kunna leda till
upphäfvande af det öfverklagade valet, hvilket
förty fastställes; ägande klagandena, därest de
därtill finna sig föranlåtna, efter befogenhet
mot kyrkoherden A. N. Hammar särskildt och
i annan ordning* väcka och utföra talan för
förment felaktigt förfarande i behandlingen af
detta ärende.
Antagligen är saken icke härmed
slutbehandlad.
Behofvet af kartbilder öfver
Sveriges landskap. Vid
diskussionsföreningens sammanträde å Nääs den 4 d:s
behandlades frågan: »Vore det icke för
geo-grafiundervisningens framgångsrika
bedrifvande högeligen önskligt, att rediga och
åskådliga väggkartbilder (motsvarande Fr.
Bergs atlasbilder) öfver Sveriges landskap
och den öfriga jorden funnes tillgängliga?»
Följande resolution antogs:
Diskussionsföreningen, visserligen anseende
de hittills för skolbruk allmänt tillgängliga
kartorna öfver Sverige och dess särskilda
landskap mer eller mindre goda såsom
öfversikts-kartor och gagnbara för det högsta stadiet i
skolan samt utom densamma, men ej hvad
enkelhet och tydlighet angår lämpliga för den
första undervisningen, uttalar sig på det lifligaste
för önskvärdheten, ja nödvändigheten af
utgifvandet af enkla, med tydliga och klara färger
betecknade kartbilder öfver hvart och ett af Sveriges
landskap och möjligen äfven öfver några af
Europas mera betydande riken, i stort format och af
beskaffenhet att med lätthet kunna fullt klart
uppfattas på i en större skolsal förekommande
afstånd och upptagande i allmänhet blott de
i vanliga geografiska läroböcker förekommande
namn - dessa namn anbragta med sådan stil
och på sådant sätt, att de ej förtaga
kartbildens tydlighet.
För vinnandet af detta syfte snarast möjligt
beslutar föreningen att ingå till någon förlagt
gare-firma med hemställan, om den vore villig
att utgifva nämda kartbildsserie, och uttalar
på samma gång önskvärdheten af, att
förläggaren måtte vid utarbetandet af ofvannämda
verk hänvända sig till någon med folkskolan
och dess arbetare fullt förtrogen person.
Är det möjligt? I Skaraborgs Läns
Tidning berättas följande» i våra dagar fast
otroliga historia:
En folkskollärarinna, som förliden vår
utexaminerades från Skara seminarium, sökte i
sommar en i Helsingland ledigförklarad plats
och hade den lyckan att få densamma. Som
hon ej blifvit affordad läseprof, hade hon aldrig
sett platsen och var således alldeles obekant
därstädes. Emellertid kom strax efter valet
bref från skolrådets ordförande med
underrättelse om valets utgång. Häri heter det: »I går
antogs du till lärarinna. Något
protokollsutdrag har jag icke färdigt att sända förrän i
slutet på denna vecka», hvarefter lärarinnan
uppmanas att genast komma.
Vidare heter det: »Skrif till
skolrådslodamo-ten N. N., att han ställer om båt, så du får
rö öfver sjön.» Därjämte tillsäges hon, att
hon ej får »släpa» med sig mer saker än en
koffert och kläderna. »Bäfva icke att ’dra till
Helsingland’, nog bor här mandråparen af
begynnelsen, men annars är här snällt folk och
är ett vackert läge. Men bäfva för att kunna
leda barnen på sanningens väg. Därtill behöfs
vida mera än goda betyg, nämligen en allvarlig
gudsfruktan. Detta är en sak. En annan är
den, att elever från Skara här uppe mottagas
med undran. Något anseende har här ej Skara
seminarium», heter det vidare.
Därefter underrättas lärarinnan, att hon ej
kan mäta sig med den förra lärarinnan
hvarken uti att hålla disciplin eller bibringa
kunskaper m. m., och i ett postskriptum
efterfrågar hr ordföranden, om lärarinnan har »lugg i
pannan», hvarefter är fogadt två väldiga utrops-
* Icke, såsom det i telegrammet hette, »till
annan myndighet-».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
