Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (512.) 21 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
SVENSK LÄEÅEETIDNING.
N:r 42
på något afstånd. I hörnen äro i
naturlig storlek framställda blad, blommor och
frukt jämte tvär- och längdsnitt af stammen
- alltsammans väl tecknadt och färglagdt,
Af de hittills utkomna 20 taflorna torde
de med följande ämnen kunna blifva till
gagn i svenska skolor: olivträd,
pyramid-poppel, svartpoppel, rödbok, valnötsträd,
falsk akasia (Robinia), platan, hästkastanje,
silfvergrått, lärkträd, ek, lind, lönn, ask,
päronträd, tall och gran.
Priset är ganska högt; 5 planscher efter
eget val kosta 8 mark. Alfr. D-n.
Det gifves ännu personer till och med
ur de bildade klasserna, hvilka betrakta
folkskolan icke blott med likgiltiga, utan
t. o. m. med misstänksamma blickar, och
som på frågan, om det icke vore bättre
att låta gemene man vara i okunnighet,
skulle utan vidare omständigheter svara ja.
L. Kellner.
FÖR DAGEN.
Ytterligare om folkskolan och
dagdrifveriet.
Till svar på det protestmöte, som
nyligen hölls härstädes med anledning af
Aftonbladets bekanta artiklar om
»Tidslyten», skref tidningen i fråga bland
annat följande:
»Man tycktes väsentligen se saken ur
de härvarande skolornas synpunkt. Vi åter
hafva uttalat oss om svenska folkskolan i
allmänhet. Och det är ju en känd och
erkänd sak,, att Stockholms folkskolor i
många hänseenden stå högt i utveckling
och förete många förtjänster.»
Detta svar har haft till följd, att vi
mottagit ett par protestartiklar från
landsorten. Vi infora den ena i dag - icke
såsom en protest mot Aftonbladet, utan
i akt och mening att få den viktiga
frågan allsidigt utredd.
Förf:n skrifver:
En röst från landsbygden.
Vid Stockholms folkskollärareförenings
protestmöte den 3 dennes ådagalades -
som mig synes - med ojäfviga siffror, att
det icke är för mycken, utan snarare för
liten skolgång, som gör barnen till
dagdrifvare. Sådant är ju lätt att konstatera
i Stockholm, där offentliga berättelser om
folkskoleväsendet årligen afgifvas. Svårare
är det att erhålla tillförlitliga uppgifter
från landsbygden, där inga andra officiella
uppgifter än skolornas dagböcker finnas
att tillgå.
Undertecknad kan därför icke meddela
uppgifter från annat än sin egen skola.
Då dessa uppgifter emellertid omfatta en
tidrymd af 10 år, torde de vara
upplysande.
I nedanstående tabell har jag indelat
barnen i två kategorier: A, barn som
tillhöra mera burgna och själfständiga
föräldrar, såsom hemmansägare, arrendatorer,
yrkesidkare, handtverkare o. d.; B, barn
af statdrängar, herrgårdstorpare och
back-stugusittare samt »oäkta», på kommunens
bekostnad uppfostrade barn.
Antal under året undervisade barn:
Antal dagars oloflig frånvaro för alla barnen :
Antal dagars oloflig frånvaro för hvarje barn i medeltal:
År:
A.
B.
A.
B.
A.
B.
1881
57
44
671
811
11,7
18,4
1882
60
40
265
407
4,4
10,2
1883
42
21
209
631
5,o
30,0
1884
42
18
348
507
8,3
28,o
1885
38
13
216
233
5,7
18,o
1886
33
16
161
103
5,0
7,o
1887
31
23
147
504
4,7
22,o
1888
31
18
71
105
2,3
6,0
1889
26
30
79
243
3,0
8,0
1890
29
24
91
307
3,1
12,8
S:a
389
246 |2}258 [3,851 | 53,2 | 160,4
Denna tabell visar, att den burgna
allmogens barn försummat skolgången i
medeltal 5,32 dagar årligen under de 10
senaste åren, under det att den andra
kategorien har att uppvisa ett medeltal af
16,04 dagar årligen under samma tid, d. v. s.
tre gånger så stor skolförsummelse.
Därmed är också visadt, att motviljan för
folkskolan icke är så stor, som man låtit
påskina. Ty om dylik motvilja funnes,
skulle väl i främsta rummet den besutna
allmogen hålla sina barn från skolan.
Men de*anförda siffrorna visa också en
annan sak, nämligen att de flesta
skolför-summelser orsakas af fattigdom. Denna
upptäckt är visserligen icke ny, men den
förtjänar påpekas i detta sammanhang. Från
detta sakförhållande kan man nämligen
med lätthet leda sig till ett annat: att det
är de större arbetsgifvarne - på landet
företrädesvis godsägare - som förhindra
ordentlig skolgång. Hvad undertecknads
skola angår, så är det endast ett
herregods, som drabbas af denna beskyllning;
från den andra inom samma Skolrote
belägna herrgården har skolgången alltid
varit tillfredsställande, t. o. m. god.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
