Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (513.) 28 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
innevarande års hösttermin vinna inträde
såsom elev vid folkskollärareseminariet i
Lund.
Uppskof med tillsättning1 af
klockare. På gjord ansökan har k. m:t den
9 d:s medgifvit, att klockare tjänsten i
Vännäs församling, Vbtn, må uppehållas
genom vikarie, till dess densamma kan
med folkskolläraretjänst inom församlingen
i vederbörlig ordning förenas.
Norrköpings folkskolor.
Redogörelse för Norrköpings
folkundervisningsanstalter under år 1890 har nu
utkommit från trycket. Vi lämna här några
korta utdrag.
Lärarepersonalens hela antal under året
har varit 85, däraf ordinarie 21 lärare och
21 lärarinnor, extra ordinarie 3 lärare och
3 lärarinnor samt vid småskolorna 37
lärarinnor. Skolafdelningarnas antal har
likaledes varit 85. Då skolsalarnas antal
är endast 70, bar följaktligen dubblering
måst äga rum i 15 salar.
Skolbarnens antal har i de egentliga
folkskolorna varit 2,135, i småskolorna
1,150 samt i fortsättnings- och
repetitionsskolorna 414 eller tillsammans 3,699,
hvilket för året visar en ökning af 186.
Medeltalet försummade dagar för hvarje barn
har varit 9,98, däraf för sjukdomsfall (ett
ovanligt stort antal) 7,42 och utan
an-mäldt förfall 0,28.
Antalet i skolåldern varande barn, som
under året tillhörde Norrköpings
skoldistrikt, var 4,859, däraf 3,557 eller
73,2 % undervisades i folkskolor, småskolor
och fortsättningsskolor; de öfriga i
elementarläroverk eller privatskolor. Om 12 barn,
hvilka ej kunnat anträffas, saknas
uppgifter.
Medelkostnaden för hvarje barn har för
året utgjort 47,61 kr. mot 47,40 kr. år
1889. _____
Lärarekåren skall höras om det
förslag till reglemente för Göteborgs
folkskolor, som vi förut omnämt.
Folkskolestyrelsen har nämligen på förslag af sin
pedagogiska afdelning beslutat, att
folkskolans ordinarie lärare och lärarinnor äga
att utse delegerade, som under inspektörens
ordförandeskap hafva att yttra sin mening i
frågan. Ett lärareråd således, sammansatt
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
åsikter, som tyckas vara gällande inom
allmänna lärareföreningen.
Nytt misstroendevotum från
Västergötland. Vid Viska-kretsens möte
den 13 d:s framställdes tvänne
anmärkningar mot centralstyrelsen för den allmänna
folkskollärareföreningen. Vi återgifva
anmärkningarna ordagrant i den form vi
mottagit dem. De lyda:
1. Centralstyrelsen synes vid urskiljningen
af de till kretsarna utsända frågorna hafva
förbisett S. A. F:s första ändamål, emedan
bland de utsända frågorna ingen är af
pedagogisk eller metodisk natur. Mötet ansåg dock,
att åtminstone en dylik fråga hvarje år borde
upptagas bland dem, som till kretsarna utsändas.
2. Mötet uttalade en allvarlig protest mot
centralstyrelsens för S. A. F. tillvägagående att
diktera svar å de till kretsarna utsända
frågorna, ty det ansågs taktlöst och stridande
mot stadgarna.
Om Viska-kretsen med sin första
anmärkning velat säga, att centralstyrelsen
icke plägar utsända frågor af pedagogisk
natur, skola vi endast påminna om
följande ärenden, som alla varit
underkastade kretsarnas ompröfning: folkskolans
plats i vårt skolsystem, den fortsatta
undervisningen, lärarebildningen, folkskolans
lokalstyrelse, rättstafningen,
betygsblanketterna, folkskolans läsebok, den nya
normalplanen, folkskollärarnes yttranderätt i
pedagogiska frågor. Anledningen till att inga rent
metodiska frågor utsändts ligger i öppen
dag och kräfver intet svar. Hvad skulle
t. ex, vinnas därmed, att centralstyrelsen
utsände frågan: »Huru bör undervisningen
i modersmålet bedrifvas?» Centralstyrelsens
arkiv komme att ökas med en hel hög
protokoll. Det vore allt.
Hvad sedan angår protesten mot
centralstyrelsens tillvägagående att »diktera»
svar, torde det vara tillräckligt att erinra
därom, att centralstyrelsen härvidlag har
samma befogenhet, ja samma skyldighet
som ett utskott (inom riksdagen, landsting
o. s. v.). Det vore nog mycket bekvämt,
ja stundom ganska behagligt för
centralstyrelsen att slippa säga sin mening. Men
nog blefve det protester och det med rätta
mot ett dylikt lättvindigt sätt att sköta
uppdraget.
Att kretsarna icke fattat centralstyrelsens
förslag som något diktamen, framgår bäst
däraf, att icke på långt när halfva antalet
kretsar antagit centralstyrelsens
resolutionsförslag i program frågan. De allra flesta
kretsarna hafva gjort egna uttalanden.
Det skulle vara intressant att få veta,
mot hvilken paragraf i stadgarna det strider,
att centralstyrelsen på sätt som nu sker
förbereder ärendena.
210 olika skolböcker m. m. hafva
granskats af en af Allbo kretsförening
tillsatt kommité, hvilken enhälligt förordat
till antagande följande böcker:
Kinbergska upplagan af nya testamentet,
Liljeholm-Anderssons bibliska historia, K. O.
Sjölanders eller E. J. Östrands katekesupplaga,
Rohdes läseböcker m. m. för småskolan,
Sjölanders öfningsböcker i modersmålet,
Larsson-Lundahls räkneböcker (handböcker K. P.
Nordlunds och P. Borghs), Bergs geometri,
Berg-Lindéns naturlära (handböcker
»Naturvetenskaplig boksamling» ur Svenska biblioteket samt
»Ur djurens lif» af Aud. Lindén), G. R.
Sundströms atlas till naturriket, Odhners svenska
historia (handbok Starbäcks läsebok m. fi.),
Almquists geografier (handbok »Norden» af N.
Torpson, »Jorden och människan» af E.
Svensén samt »Geografiska bilder»), kartböcker af
A. R. Lundgren, M. Roth eller Fridtjuv Berg,
Jul. Hammarlunds sångbok, Albr. Segerstedts
formulärbok (handbok »Medborgarens bok»),
M. Hörléns trädgårdsbok (handbok E.Lindgrens),
handbok i gymnastik af C. Norlander och
Heikes skrifsystem.
Detta förslag blef vid kretsens möte i
fredags enhälligt godkändt och beslöts, att
kommitterades utlåtande skulle skyndsamt
tryckas samt utdelas bland häradets lärare
och skolråd med hemställan, att man vid
val af läroböcker m. ni. måtte taga hän-
syn till de däri förordade, skrifves till
Svensk Läraretidning.
En diskussion om Skolbad. Den
kommitté, som i Västerås tillsatts för att
utreda frågan om ny folkskolebyggnads
uppförande, hade föreslagit, att den ifrågasatta
byggnaden äfven skulle inrymma en för
barnen afsedd badinrättning - ett förslag,
som enligt Västm. Läns Tidning
framkallade åtskilligt meningsbyte vid
kyrkostämman den 19 d:s.
Biskop Billing ansåg, att den projekterade
badinrättningen inom skolhuset ej vore
nödvändig, ja ej ens nyttig. Visserligen vore
renlighet en god sak, men talaren motsatte sig
alldeles bestämdt den principen, att skolan nu
till alla sina andra åligganden skulle få den
»att tvätta barn». Det vore att gå för långt
att åtaga sig skyldigheter, som obestridligen
tillkomme hemmet.
Stadsläkaren d:r Lind (medlem af kommittén)
påpekade, att ehuru saken här hos oss vore
tämligen ny och oförsökt, nyttan däraf i alla
fall ej kunde betviflas, och i Tyskland vore
Skolbad införda å flera platser. Det vore ej
uteslutande för renlighetens skull, som dessa
bad anordnades. De bidrogo att härda
kroppen och genom dem skulle barnen så vänjas
vid bad, att dessa slutligen blefve ett behof.
Ingen ventilation kunde för öfrigt hjälpa i äfven
i sådant afseende väl utrustade skollokaler, så
länge luften där orenades genom utdunstning
från ett stort antal orena barn och deras
kläder. Blefve barnen för öfrigt väl rena, så skulle
nog de flesta mödrar laga, att deras barn finge
åtminstone rena kläder. Förslagets
hufvudsakliga syfte vore därför äfven att på detta sätt
hälla rummen rena. Angående kostnaden för
baden förelåge ej ännu några bestämda
uppgifter, liksom man ej heller kommit alldeles
öfverens om den lämpligaste formen för skolbaden.
Karbad och dusch ansågo fackmän ej lämpliga i
vårt klimat, utan hade man i stället tänkt sig
en modifierad badstuform.
Folkskolläraren Verkelin ville i egenskap af
skollärare uttala sin tacksamhet till biskopen,
som ej ville pålägga lärarne flera bördor, än
de ganska tunga, med hvilka de redan hade
att dragas. Men å andra sidan måste man
taga förhållandena i hemmen sådana de äro,
ej sådana som man kunde hoppas att de vore.
Man hade t. o. m. sett exempel på, att lärare
varit utsatta för otidigheter från föräldrar,
hvilkas barn på grund af Orenlighet måst
hemsändas från skolan. Trodde därför, att
stämman borde med tacksamhet gilla kommitterades
förslag.
Sedan biskopen ännu en gång haft ordet
och vidhållit sitt yrkande, beslöts på
förslag af doktor Lind, att frågan om
badinrättnings anordnande inom den nya
skolbyggnaden tills vidare skulle stå öppen.
Dödsfall. Den 12 dennes afled f. d.
folkskolläraren i Knäred C. J. Olsson i
en ålder af 61 år. O. var född på Öland,
aflade folkskollärareexamen i Kalmar 1849
och blef samma år antagen till ordinarie
skollärare i Knäred.
Den bortgångne var - skrifves till oss -
en af de tysta i landet. Men i det tysta
utförde han storverk, särskildt om man tager i
betraktande de svårigheter, med hvilka han
hade att kämpa. Han började sin
lärareverksamhet på en tid, då skolan ännu låg i sin
linda. Inga skolhus funnos i församlingen,
utan läraren fick flytta omkring i den
vidsträckta församlingens byar och undervisa en
månad i sänder inom hvar och en af de nio
rotarna. Materiel saknades naturligtvis,
och hurudana lokalerna voro, kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
