Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (513.) 28 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK
471
eller senare blir nödsakad inrätta en
uppfostringsanstalt för’ de i egentlig mening
vanartade barnen, hvilken anstalt borde
forläggas tffl landet och inrättas mera som
etts hem än som en kasern. Till
forekommande af vanartens utveckling borde
åtgärderna för en ordentlig skolgång vara
mera effektiva och hastigare verkande än
nu vore fallet på grund af de långa och
tidsödande anmälningarna till roteman och
skolråd m. fl.
F. folkskoleinspektören C. J. Meijerberg
uttalade som sin åsikt, att skulden till det
onda vore i första hand att söka hos
samhället själft, ja ofta i de dåliga exemplen
från de högre klasserna, i en missriktad
filantropi, tidningskolportering m. m.
Skolråden borde kunna uträtta mera än fallet
vore, men behöfde för den skull vara
l ändamålsenligare sammansatta.
Hrr Bergqvist och Ahlén anförde
åtskilliga exempel på, huru alla dessa
anmälningar om skolkning i flera fall ledt till
litet eller intet resultat.
Pastor primarius d:r Fr. Fehr betonade,
att mycket kunde uträttas, om redan
befintliga lagbestämmelser och andra till buds
stående medel begagnades. Han påpekade
därjämte faran af att inackordera de
vanartade barnen på landet, där de lika väl
som i staden kunde blifva ett dåligt
exempel för andra.
Folkskoleinspektören d:r C. G. Bergman
påvisade, att antalet vanartade barn ej var
särdeles stort i förhållande till hela
barnantalet, men dock tillräckligt stort för att
något borde göras. Han trodde, att då
omkring 80 % af de på
uppfostringsanstalten Hall intagna, hvilka dock voro
något äldre än de här ifrågavarande, kunde
räddas, skulle en räddningsanstalt förlagd
till landsorten vara att förorda.
Hr E. Hammarlund påpekade
nödvändigheten af åtgärders vidtagande för
af-hjälpande af det onda, ty så länge dessa
vanartade barnen måste vara tillsammans
med de öfriga, droge sig många föräldrar
för att sända sina barn till folkskolan, i
följd hvaraf denna icke kunde blifva, hvad
den dock borde och kunde vara: en
barndomsskola för alla samhällsklasser.
Sedan några af de föregående talarne
ytterligare haft ordet och dessutom hrr A.
Vassberg, Hubinette och Nätterqvist yttrat
sig, antogs enhälligt följande af inledaren
föreslagna uttalande: »Mötet beslutar
uppdraga åt styrelsen för Stockholms
folkskollärareförening att till öfverstyrelsen för
Stockholms folkskolor ingå med anhållan,
det den ville taga frågan om vanartade
barns uppfostran under ompröfning.»
Bland de närvarande märktes, utom
pastor primarius Fr. Fehr samt f.
folkskoleinspektören C. J. Meijerberg och
nuvarande folkskoleinspektören C. G.
Bergman, den gamle för folkundervisningen
varmt intresserade f. öfverstyrelseledamoten,
bankokommissarien C. P. Dahlgren,
åtskilliga skolrådsledamöter m. fl. Diskussionen
pågick i nära tre timmars tid.
Till åtskilliga af de märkligare utta^
landena skola vi återkomma i nästa nummer.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Vikingstad, Östg.: En slöjdskola för gossar
skall inrättas med folkskolläraren i
församlingen som slöjdlärare. - Kofodret skall
ersättas med 100 kr.
Molla, Älfsb,: Fortsättningsskola skall
anordnas med nästa år.
Hangelösa, Skbg: D:o vid församlingens båda
folkskolor.
Skifvarp, Mim: Kofodersersättningen bestämd
till 100 kr.
Ed, VrmJ.: En andra lärarinna vid Liljedals
glasbruk skall antagas. Slöjdundervisning
skall införas vid Sågtorps skola.
Järna, Kpbg: Slöjdskola skall inrättas vid
Hulåns folkskola.’ Lärarinnans vid mindre
folkskolan på oFinnmarken lön höjdes från 300
till 350 kr. Åt från och med nästa år
pensionerade läraren A. Lagerdal upplåtes fri
bostad i den nybyggda sockenstugan.
Norra Åkarp, Krist.: Nytt skolhus skall
uppföras i Hillarp.
Orsa, Kpbg: Lärarinnan Ida Bonanders lön
höjdes till 700 kronor, oaktadt hon har blott
ett tjänsteår. Samma lärarinna fick
hyres-ersättningen höjd med 100 kr. och
vedpenningarna med 25 kr. - Kofodersersättningen
höjdes till 100 kr. och Småskollärarnes löner
till 300 kr. (en biträdande lärarinna 350 kr.).
Ronneby stadsförs:g: För förste läraren skall
sökas delaktighet i pensionsinrättningen efter
1,000 kronors lön.
Ronneby landsförs:g: Kofodersersättningen
bestämd till 100 kr. för de två lärare, som
därom gjort anhållan.
Färentuna, Sthm: Slöjdlärarearvodet höjdt
till 125 kr.
Arbrå, Gflb.: Läraren R. Gäfverts lön höjd
till 700 kr., oaktadt han ej har fem tjänsteår.
Södertälje stads- och landsförs:g:
Småskollärarinnelönen höjd från 300 till 350 kr.
Grödinge, Sthm: Småskollärarinnelönen höjd
från 300 till 325 kr.
Linköping: Folkskollärarinnornas ansökan
om ålderstillägg afslogs, hvaremot
småskollärarinnorna tillerkändes en tillfällig
löneförhöjning med 50 kr. hvardera.
Rogberga, Jönk.: Småskollärarinnornas
begäran om husrum och vedbrand (de hafva nu
300 kr. i ett för allt) afslogs. De kunde under
ferierna skaffa sig biförtjänster, hette det.
Eskilstuna: Förste lärarens arvode höjdes
med 200 kr.
Burlöf, Mim.: Lönen för ordinarie lärare
bestämdes till 700 kr. genast och 800 kr. efter
fem års oförvitlig tjänstgöring.
Sjörup, Mim.: .Kofodersersättningen
bestämdes till 100 kr.
Uddevalla: Småskollärarinnorna erhöllo 60
kronors löneförhöjning och lärarinnan i mindre
skolan 50 kronors förhöjning.
Bollnäs, Gflb.: De båda för skolväsendet
gagnande beslut, som omförmälas i förra
numret, fattades i strid med skolrådets hemställan.
Lärarnes och folkbildningens sak förfäktades
- utom af ordföranden samt af flera
framstående personer inom samhället - af
järnvägs- och verkstadspersonalen, under det
förslagen mötte starkt motstånd från en och annan
hemmansägare. (Forts.)
Försumma icke det tillfälle, som nu
erbjudes att för billigt pris taga kännedom
om Svensk Läraretidning. Kostar till årets
slut endast 50 öre.
Fria ord,
Vetenskaplig uppfostringslära.
Till svar å hr Ola Bergströms senaste
gen-mäle vill jag endast säga:
Jag har för tidningens läsare sökt visa:
l:b. Att vi här icke hafva att göra med ett
arbete af Ola Bergström, för hvilket boken
ut-gifver sig, utan endast med en öfversättning.
(Både innehåll och form äro andras
tillhörighet. Hvad man så vill kalla detta, plagiat eller
något annat; är likgiltigt.)
2:o. Att denna öfversättning är oförsvarligt
dålig.
Dessutom vill jag än en gång erinra om, att
det mitt omdöme, som hr B. tagit till motto
för de fyra sidor af hans bok, hvilka följde
med förra numret af Sv. Ltg, gäller endast
känslans psykologi, d. v. s. 35 rader, och att
jag när som helst och för hvem som helst är
beredd att bevisa riktigheten af detta omdöme.
Fr.
Polemiken rörande »Vetenskaplig
uppfostringslära» är härmed afslutad i denna
tidnings spalter. Red. anm.
Vifolka-Valkebo-kretsen.
Till svar å kyrkoherden Ad. Sondéns »fria
ord» i n:r M af Sv. Ltg torde böra påpekas
följande:
a) Med afseende på »separationen»: Hr S.
synes mena, alt de, som vilja utgå ur en krets,
böra inför ett kretsmöte uppgifva denna sin
önskan. Så är dock ej förhållandet. Se
allmänna föreningens stadgar § 3 mom. 3! -
Vidare kan ju en krets ej sägas blifva > sprängd>
därmed, att några dess medlemmar af ett eller
annat skäl utgå; något minimital
kretsledamöter föreskrifves ej i stadgarna. - Anser mig
sålunda kunna tillförsäkra hr S. att »i frid»
få utöfva sitt suppleantskap.
b) Med afseende på kretsvalet: Sedan I
»konservative» konstruerat en skylt åt föreningen,
öfverlämnaden I åt oss »liberale» att utse dem,
som skulle bära upp skylten. Vi gjorde vårt
val i full konsekvens med skyltens färg, Men
därmed ären I nu icke nöjda. Hr S. betecknar
utgången t. o. m. såsom en »slump». Slik
tydning strider dock rakt mot »storkatekesen»,
st. 106.
c) Med afseende på inspektörens yttrande-.
Hr S. har »visserligen» ej gjort kyrkoherden
F. någon tjänst med att förvända hans ord.
I motsats till en annan person brukar den
mannen stå vid sitt ord och icke byta om åsikter
flera gånger om dagen. »Och detta är dock
något annat.»
Ytterligare upplysningar i sak torde hr S.
kunna erhålla vid det förestående fyllnadsvalet
inom kretsstyrelsen före arets slut.
Referenten.
Kofodersfrågan.
Med anledning af redaktionens i n:r 36
uttalade önskan rörande kofodret vilja vi
härmed på det kraftigaste betona, att vi af
ekonomiska skäl önska, att kofodret blefve ersatt
med 100 kr. pr år. Vi skulle därigenom under
nuvarande förhållanden göra en årlig vinst af
30 a 40 kronor, en icke liten inkomst för en
skollärare.
Vi lefva ock i det hoppet, att nästa riksdag
skall bevilja oss denna löneförhöjning, både
lärare och församling till fromma; och vore vi
synnerligt tacksamma, om någon riksdagsman
godhetsfullt ville till nästa riksdag inkomma
med motion i berörda ärende;
Vi vilja slutligen uppmana särskildt hrr
kretsordförande och sekreterare att, enär dessa
mycket väl känna till sina resp. kretsars tankar
i ofvan berörda ärende, för redaktionen
till-kännagifva dessa, på samma gång som
protokollsutdragen eller årsafgifterna insändas. Ifall
förestående åsikter gillas, behöfs ju blott ett
enkelt instämmande däri. Öländingarna.
Jultomten,
Skolbarnens jultidning.
Bland författare, som nu definitivt
lofvat bidrag till Jultomten, må nämnas:
C. Snoilsky} Zach. Topelius, Fritiof
Holmgren, Edv. Evers, A. E. Goldkuhl, Ernst
Beckman, »Lea», Amanda Kerfstedt,
Charlotte Lindholm, Alli Trygg, Emil Svensén,
H. Vranér, J. Nordlander, Henning Vendell,
Joh:s Johansson, Hjalmar Berg m. fl.
(Från lärarekåren hafva flera bidrag
inkommit, men de hittills mottagna lida i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
