Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 34. (608.) 23 augusti 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
der sig Eder håg säkerligen innerligt gärna
till den kära, lilla skaran af barn, som
hvar och en af Eder dagligen ser omkring
sig i sin skola. Det är vårt älskade
fosterlands rikedom och styrka, dessa barn,
som föräldrar och samhället anförtrott i
Eder vård. Det är dessa barns arbete,
deras trohet och kärlek, som en gång, då
de vuxit upp, skall bygga framtidens
Sverige. Fostren dem så, att de en gång blifva
sin åldriga ärorika moders stöd, med friska
krafter, med redlig vilja!
Glädjen öfver vår folkskola är berättigad.
Aktom oss dock för att försjunka i
belåtenhet! Den sömniga belåtenheten är
stillastående, stillaståendet glider omärkligt in
i tillbakagång. Här finnes mycket att
förbättra. Här finnes sedliga skador att
upprätta. Frågan om uppfostran står alltjämt
på dagordningen, allvarlig och fordrande.
Välsignelse öfver den svenska
folkskolan! Växe hon i inre, sedlig styrka,
rening, helgelse! Vare och förblifve hon ett
sanningens, gudsfruktans och dygdens hem,
från hvilket kärnfriska söner och döttrar
alltjämt utgå, till glädje för Gud och
människor!
*
Mot slutet af festen framträdde
folkskolläraren Fridtjuv Berg, som under
liflig anslutning talade för
svenska folket,
därvid han yttrade ungefär följande:
Kamrater! Tvänne gånger förut under
denna afton har för oss framhållits, att
det är för fosterlandet vi hafva att lefva
och sträfva, och af fullaste hjärta hafva vi
häruti instämt. Med glädje och stolthet
kunna äfven vi kalla oss detta fosterlands
tjänare.
Men då vi så göra, hvad är det vi
härvid egentligen mena med ordet fosterland?
Månne detta område, inom hvars
gränslinjer vi befinna oss, detta land, som våra
fötter trampa: dess utsiktsvida slätter, dess
löfskogsklädda dälder, dess blänkande
insjöspeglar, dess vidsträckta skärgårdar med
sina tusentals öar och holmar, dess mörka,
susande skogar, dess ljungbevuxna fjäll,
dess glimmande jöklar?
Ja väl, äfven denna natur är oss kär.
Men icke är det den vi i främsta rummet
tänka på, då vi sätta som vår uppgift att
arbeta för fosterlandets lycka och välgång.
Det, som då står för vårt öga, är
visserligen icke själfva landet, utan det är det
folk, som lefver och rörer sig inom detta
land. Och det är icke minst den del af
detta folk, som vi äro vana att i särskild
mening kalla »folket»; det är bonden och
torparen, där de gå böjda öfver plogen,
fiskaren och lotsen, där de våga sitt lif
bland bränningar och skär,
timmerhuggaren och flottkarlen uppe i de ensliga
skogarna, kolaren vid sin mila, grufbrytaren
djupt nere i de mörka, drypande orterna,
den bleke fabriksarbetaren bakom sin
maskin - kort sagdt, det är alla dessa
lefvande och sträfvande varelser, som
utgöra den stora massan af vår svenska
nation.
Men - torde någonsäga - hvad hafva
väl vi, tankens arbetare, med den stora
kroppsarbetande massan att beställa?
Svaret gifver sig själft. Är det icke ur
dess sköte, som de flesta af oss äro
utgångna, äro vi icke kött af dess kött och
ben af dess ben? Är det icke på dess
arbete, som hela vår kultur ytterst hvilar?
Är det icke till den, som kulturens
fruktbringande flöde af oss skall i någon mån
ledas tillbaka? Af oss - ty hvad är väl
vår uppgift, om icke just den, att göra
nationens stora flertal delaktigt af
kulturen eller, som det så vackert heter i vår
sång,
att tända eld i barnasjäl,
att lyftning ge åt dagaträl.
Det är för detta folks framtid vi i
främsta rummet hafva att arbeta, och det är
af denna framtid vi hafva att vänta vår
egen. Det synes mig därför, som om det
skulle passa väl in i denna aftons
stämning, om vi, svenska folkskolans här
församlade lärare och lärarinnor, läte vår
tanke gå ut till dessa tusen hem, som
förtrott oss det dyrbaraste de äga, om andens
arbetare bragte handens arbetare sin
broderliga hälsning. Jag tror mig ock därför
gifva ett uttryck åt allas våra samfälda
känslor, då jag nu utbringar ett lefve för
detta folk, hvars lycka och välgång det är
vår uppgift att på vårt sätt och efter
måttet af våra krafter främja. Lefve vårt folk!
Sommarkurserna i Uppsala
pågå som bäst, då detta nummer lägges i
pressen. Antalet deltagare har blifvit större
än anordnarne på förhand kunde tänka sig.
Såsom villkor för att företaget skulle komma
till stånd var fastställdt ett minimum
deltagare af 50, men enligt den i slutet af
förra veckan utkomna alfabetiska
förteckningen öfver deltagarna hade medlemskort
då utlösts af 331 personer. (Dessutom har
ett betydande antal biljetter till enstaka
föreläsningar eller serier af sådana försålts.)
De ordinarie deltagarne representera så
godt som alla skolarter. I nedanstående
förteckning hafva vi ordnat deltagarne med
hänsyn till de skolor eller yrken de
representera. Sedan åtskilliga ändringar och
tillägg vidtagits i den tryckta
medlemsförteckningen, får listan på de ordinarie
deltagarne följande utseende:
Universitetet:
professor K. R. Geijer i Uppsala;
A lim änna läroverket:
lektor K. P. Nordlund i Gäfle, adjunkten Hj.
Linder i Örebro, kollega J. A. Lundborg i
Eksjö, v. lektor K. P. Hägerström i Västerås samt
extra lärarne K. Asperén i Uppsala och G.
Norlander i Köping;
Seminarierna:
adjunkten G. R. Carlsson i Uppsala,
semi-riarieföreståndaren K. Rudvall i Hvetlanda,
seminarieföreståndarinnan Laura Gerle i Uppsala
och lärarinnan Augusta Pettersson i Uppsala;
Folkhögskolan:
folkhögskoleföreståndarne A. Alström i
Grebbestad, J. V. Ehn i Stora Tuna, .T. Holmberg i
Tärna, J. V. Jonsson i Pålsboda, G. A.
Magnusson i Uppsala, S. Velin i Molkom, V. Öberg i
Tranås, lärarne N. Genell i Grimslöf och 0.
Lundgren i Grebbestad samt lärarinnorna Sigrid
Heurthén i Pargas (Finland), fru Cecilia
Holmberg i Tärna och fru Ebba Velin i Molkom;
Högre folkskolan och borgareskolan:
läraren vid Malmköpings högre folkskola C.
Persson samt läraren vid Gäfle borgareskola
fil. kand. D. Elfstrand;
Folkskolan :
folkskollärarne K. V. Abenius i V. Åker, A.
Ahlberg i Yttergran, G. Ålander i Skogaholm,
S. Ålborg i Kisa, J. Almér i Långlöt, L. Alner i
Striberg, E. A. Alström i Balingsta, J. A.
Alström i Skogstibble., J. G. Andersson i
Roslags-bro, J. Andersson i Öfre Ullerud,N. J. Andersson i
Landskrona, O. P. Andersson i Gäfle, V.
Andersson i Skebo, E. Andrén i Holm, O. Bej bom i
Strängnäs, Birger Bengtsson i Björsäter, Fridtjuv Berg
i Stockholm, G. Berglund i Kvistbro, M.
Bergman i Harmånger, H. Bertrand i Krylbo, F.
Björk i^Ekerö, J. Blomberg i Örebro, P.
Blomberg i Östervåla, O. Boden i Gäfle, Hj. Boström
i Sundsvall, J. Cederberg i Norrköping, J. N.
Claesson i Jönköping, J. F. Dahlgren i Ange,
E. V. Dalin i Torsby, Alfr. Dalin i Huskvarna,
A. Dalström i Blomskog, C. Dickman i
Ramvik, L. G. Engman i Film, F. V. Engström i
Linköping, O. Enström i Silbodal, E. Eriksson
i Falun, E. G. Eriksson i Sund, K. E.
Eriksson i Valbo, K. M. Eriksson i Ofvanmyra, A.
Flodkvist i Vrena, J. A. Forsberg i Bollnäs, K. F.
Forsman i Alltorp, A. Fredin i Hemse, A. B.
Fredman i Frykerud, J. A. Fridell i Husby-Sjutolft,
J. A. Fridén i Örebro, G. A. Frykholm i
Vasse-rud, G. Gerle i Fiskebäckskil, H. Glas i Umeå,
A. Gustafsson i Sandviken, L. J. Gustafsson i
Huskvarna, L. Gylin i Malung, O. Haglund i
Garpenberg, K. Hagström i Kärra. K. Hallberg i
Eskilstuna, E. Hallin i Ål, O. Hallin i Svenneby,
K. Hedler i Ransta, E. Helander i Näs, N. Helin i
Kaffatorp, A. V. Hellström i Sköllersta, J. Helsing
i Älfdalen, A. Holm i Högsrum, J. A. Holmkvist i
Lundby, N. Holmstedt i Landskrona, J.
Hult-crantz i Väse, A. J. Hydén i Ljusdal, N.
Hägg-blom i Hennan, A. Ingelström å Galon, E.
Jansson i Ervalla, Alex. Jonsson i Stockholm, J.
Johnsson i Köinge, J. A. Jonsson i Ramsele,
G. Karlsson i Kalmar, G. Kellner i Grenna,
B. Kjellin i Engelsberg, A. Kohonen i
Helsingfors, K. Kronvall i Norrsunda, A. Lagerström
i Ö. Korsberga, A. Larsson i Täng, A. Larsson
i Hybo, A. J. N. Lidblom i Hudiksvall, N. P.
Lindahl i Araslöf, J. F. Lindberg i Fränsta, K.
G. Lindberg i Uppsala, K. S. Lindblom i
Kettil-stad, A. E:son Lindegård i Regna, J. P.
Lindén i Stockholm, M. A. Lindén i Helsingborg,
E. Linder i Hammarö, A. G. Lindgren i
Skutskär, J. F. Lindgren i Glanshammar, J.
Lindholm i Gäfle, J. A. Lindqvist i Grebbestad, J.
A. Lindström i Uppsala, A. J. E< Lindvall i
Nättraby, A. Lingström i Klinte, G. A. V.
Ljungberg i Fole, J. S. Ljunggren i Torskinge, N. G.
Ljunggren i Nyköping, N. Lundahl i Lund, C.
Lundell i Uppsala, A. Lundgren i Hagby, O.
Lundgren i Liljeholmen, P. Lundgren i Gäfle, J.
Lundh i Transtrand, Hj. Lundin i Fellingsbro,
M. Nelander i Norrköping, O. Nilsson i N. Deger- ;
fors, C. A. Nordin i Strömsbro, H. Nordqvist
i Gäfle, P. J. Nordqvist i Munkerud, F, O
Nordström i När, P. Näslund i Hedensö, A. Olsson
i Skönnarbo, K. Oskarsson i Lillkyrka, P.
Persson i Ripji, A. Ringqvist i Huskvarna, A.
Rosander i Örebro, J. Ruff i Helsingborg, J.
Ruthström i Tuna, K. Sandahl i Vårhulta, C. Schwalbe
i Uppsala, K. O. Sjölander i Asker, J. O.
Sjölund i Junsele, C. A. Stenberg i Grillby, N.
P. Stengård i Klinte, N. Stille i Hilleshög, F.
A. Strandell i Malmköping, E. B. Svanström i
Uppsala, J. Svensson i Frötuna, V. Söderberg
i Norrköping, M. Tennman i Sandö, G. A.
Thanderz i Nerkes-Kil, A. G. Tydén iGisslarbo,
A. Törner i Nås, E. Ullberg i Uppsala, D.
Vall-gren i Hemsö, C. J. Vallin i Söderhamn, O.
Vedberg i Vallsjö, A. Vengelin i Gnarp, F.
Ven-nerblad i Norrköping, A. Vernborg i Munsö,
E. Virén i Eskilstuna, A. J. Vistrand i
Njurunda,.^. Öberg i Valbo, J. E. Öhgren i Skön och
M. Östman i Othem;
folkskollärarinnorna J. Alexandersson, Anna
Andersson i V. Färnebo, Elisabet Andersson i
Ljusdal, Hanna Andersson i Ofvansjo, Karolina
Andersson i Alfta, Paulina Andersson i Vårby,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0414.html
