Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 36. (610.) 6 september 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR. loÅRARÉ, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 36.
STOCKHOLM, 6 SEPTEMBER 1893.
12;e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-G.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel. 60 OO.
j Tryckt h«:
i Tryckeri Akliebolarj, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gtist. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för alt
inkomma i veckans nummer
N, F. S. Grundtvig,
folkhögskolans fader.
[rån redaktionen af Svensk Läraretidning har jag fått en
uppmaning att meddela en kort lefnadsteckning af Grundtvig,
hvarvid jag särskildt skulle framhålla hans betydelse för
folkhögskolan och hans skolprogram, en uppmaning som jag gärna
efterkommer, särskildt därför att
»skolprogrammet» skulle sättas i
förbindelse med lefnadsteckningen.
Grundtvig har nämligen icke
framlagt något detaljeradt »program»,
men under hans lif utvecklade
sig hos honom en klar
uppfattning om barnets och den unges
natur och behof och däraf
härledda åsikter om uppfostran och
undervisning i hem och skola.
Detta hans »skolprogram»
framstår tydligast, då man skildrar
några hufvuddrag af hans
utveckling.
*
Nikolai Frederik Severin
Grundt-vig föddes den 8 september 1783
i en prästgård på södra Själland
- sålunda i dessa dagar för
110 år sedan. Hans fader var
en stilla, from och rättskaffens
präst, som med stor
samvets-grannhet arbetade i sitt kall och
mycket uppehöll sig i sin
studerkammare. Modern var en klok,
viljestark kvinna med varm
kärlek till sin man och sina barn,
finkänslig och bildad. Det är
närmast moderns kynne, som gick
i arf till den berömde sonen,
men det torde vara ett fädernearf, att han »var en bokmal från
barndomen».
I sina barndomsår var han en liten drömmande gosse men
med utomordentlig läslust och med tidigt vakna intressen för allt,
som rörde sig omkring honom. I sången »Udby have» (1811)
skildrar han, huruledes han
La i havens grönne eng
så til himlen, grunded på,
hvordan Gud dog kunde gå
oppe på de tynde skyer.
Det mig var en lyst ät se,
hvor de skyer kunde drive
og så underlig sig té,
ret som om de var i live.
Når jeg sådan ensom la,
meget jeg afbildet så’
på den himmel röd og blå,
som endnu jeg dunkelt mindes.
N. F. S. GRUNDTVIG.
Sådana barnsliga drömmerier anså*g han, att det vore skada
att förstöra, och i en senare tid framhöll han med kraft, att
särskildt i Danmark, där folket är
ett folk med barnasinne, som i
forntiden dyrkade det barnsliga
under Balders skepnad, som i
sagan minnes barna-kungen Skjold
som landets räddare, där hvarest
de störste män hafva varit
märkliga barna-själar, »gråtmilda i
hjärteangelägenheter och så
mjuka i kärlekens hand, att de
kunnat viras om ett finger», i detta
Danmark gällde det framför allt
att så länge som möjligt bevara
det barnsliga sinnet. Man borde
icke genom ständiga förmaningar
att uppföra sig passande
»beröfva barnen deras’ naturliga
glädje och frimodighet», och
därför skall man ej gifva dem
njutningsmedel, så att de blifva
blaserade, eller en undervisning som
gör dem kritiska; utan genom
diktens och historiens, särskildt
sagans och bibelhistoriens
gestalter gifva deras inbillningskraft
den näring, som den behöfver.
Grundtvig själf fick sin första
undervisning just på delta sätt
af sin moder.
I sitt hem mottog han djupa
kristliga intryck. De psalmer,
som hans moder och den gamla barnpigan Magdalena sjungit för
honom, bevarade han i friskt minne under hela sitt lif, fastän
det var en tid i hans första ungdom, då de voro undanträngda.
Han säger därom i en dikt till modern:
For jeg vild i ungdomsdage,
vild fra Gud og fra hans ord,
for jeg vild med Asa-Brage,
fandt jeg sent min freisers spor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0441.html
