Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. (628.) 10 januari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
15
löfte men understödja sällskapet genom sitt
moraliska inflytande och genom
penningebidrag. De aktiva medlemmar, som tillhöra
burgna familjer, erlägga äfven en viss afgift en
gång i månaden. De härigenom inflytande
medlen användas till prenumeration å
nykterhetstidningar samt inköp af nykterhetsskrifter
äfvensom till anordnande af små fester,
utflykter och andra underhållningar för
sällskapets medlemmar. Tidningarna och
skrifterna utdelas till läsning bland medlemmarna,
hvilka få medföra dem hem och behålla dem
en viss föreskrifven tid.
Såsom af dessa stadgar framgår får
hvarje förening för sig bestämma om
intagningstider och afgifter. I en del
skolor ske intagningarna i den mån
vederbörande barn uppnår den för intagning
fastställda åldern; i andra ske de vid
skolårets slut eller vid skolans öppnande efter
ferierna eller dagen efter konfirmationen
o. s. v.
Hittills hafva endast gossar intagits. För
flickorna har man ansett den i skolan
meddelade undervisningen om rusdryckernas
natur och verkningar tillräcklig. Men man
ämnar - enligt Robyns* uppgift -
organisera nykterhetssällskap äfven för dem.
För att tilltala barnets sinne och
förläna större vikt åt intagningen försiggår
denna i allmänhet med en viss högtidlighet.
Skolan är t. ex. för tillfället festligt prydd
och barnen hafva klädt sig i sina
helgdagskläder. De lokala myndigheterna och
församlingens prästerskap samt föräldrarna
till de nya medlemmarna hafva inbjudits.
Sedan barnet afgifvit sitt löfte och
skrifvit sitt namn i matrikeln, erhåller det som
bevis på sitt medlemsskap ett s. k.
intagningsdiplom. Detta har ett ganska
tilltalande utseende. Det är tryckt i guld och
färger och försedt med sinnebilder och
hvarjehanda ornament, bland annat
belgiska riksvapnet samt med porträtt af
förbundets stiftare Robyns. Tydligen är det
meningen, att det skall infattas i glas och
ram samt upphängas som väggprydnad i
medlemmens hem.
#
Till belysning af hvad förut nämts om
de högtidligheter, som enligt stadgarna böra
äga rum vid medlemmars intagande, må
här efter en belgisk tidning redogöras för
en intagningsfest vid folkskolan för gossar
i staden Tongres.
Närvarande vid denna fest voro flera
medlemmar af stadens styrelse, borgmästaren,
församlingens prästerskap, skolinspektören, ett
stort antal beskyddande medlemmar samt
dessutom en ganska talrik allmänhet.
Programmets första afdelning upptog: gymnastik,
utförd af gossar från skolans högsta klass;
kör-och solosång, deklamation samt uppförande af
ett litet skådespel, kalladt: »Ingenting går upp
emot fäderneslandet!»
Sedan denna del af programmet blifvit
genomgången, riktade skolans förste lärare ett
tack till stadens styresmän, prästerskapet och
andra auktoriteter, hvilka med sin närvaro
velat hedra festen, till de beskyddande
medlemmarne, som med sitt inflytande och sina
penningebidrag understödt nykterhetsarbetet,
och slutligen till allmänheten, som så talrikt
infunnit sig. Han talade sedan om nyttan af
nykterhetssällskap, uppläste stadgarna och
förklarade de sinnebilder, som pryda de diplom,
hvilka till medlemmarne skulle utdelas. Vidare
omnämde han, hvilka tidskrifter och
broschyrer sällskapet erhållit för att utdelas till
läsning. Slutligen redogjorde han för de plikter,
som de aktiva och de beskyddande
medlemmarne genom inträde i sällskapet åtaga sig.
Man Öfvergick nu till löftenas afgifvande och
till utdelande af diplomen. Denna senare
ceremoni försiggick under orkesterns toner
och under bifallsyttringar af allmänheten,
hvilken sålunda ville gifva sin uppmuntran, åt det
beslutsamma allvar, hvarmed de nya
medlemmarne högtidligen förbundo sig att alltid och
öfverallt uppträda som rusdryckernas afsvurna
fiender. Mer än tvåhundra diplom utdelades,
det första af borgmästaren, en varm vän till
nykterhetsarbetet. Hänförelsen var allmän, och
länge skall man - säger den anförda
tidningen - bevara minnet af denna skolans första
intagningsfest.
*
Tydligt är, att gossen ej får aflägga
löftet och ingå i föreningen utan
förberedelse. Långt förut har läraren genom
särskilda lektioner och föredrag, härom
handlande diktamensöfningar, eller från
hithörande områden hämtade räkneuppgifter
m. m. visat honom de fysiska, moraliska
och sociala faror, som bruket af starka
drycker medför. Han har ingifvit
honom afsky för dryckenskapen och
upplyst honom om de sorgliga följderna af
denna last. Han har inverkat på honom
genom berättelser om faktiska
olyckshändelser, hvilka inträffat till följd af starka
dryckers missbruk. Han har vädjat till
hans känslor genom - att skildra en
drinkares hem o. s. v. Det är således med
kunskap om saken, med personlig
öfvertygelse och med allvarlig föresats att
verkligen hålla sina åtagna förpliktelser, som
gossen aflägger nykterhetslöftet. Naturligtvis
erhåller han, äfven eedan han blifvit
medlem af föreningen, fortfarande undervisning
om rusmedlens natur och verkningar, en
undervisning, som genom de böcker och
tidningar han får låna, sträcker sig utom
skolans väggar och sprider sig till
familjerna.
Inseende hvilket kraftigt medel för
nykterhetsidéernas spridning hemläsningen
måste vara, har Robyns under 1893
börjat utgifva en särskild tidskrift såsom organ
för skolförbundet mot dryckenskapen. Den
heter »Morgonstjärnan» och utkommer på
Belgiens båda hufvudspråk, franska och
flamländska. Den innehåller uppsatser om
alkoholens natur och verkningar, statistiska
j uppgifter rörande rusdrycksförbrukningen
[ dess följder, berättelser och exempel ur
| lifvet samt goda råd af rent allmännyttigt
innehåll m. m.
Sådant är - i ^korthet tecknadt -
Robyns’ nykterhetsarbete. Ingen kan
bestrida, att det ej är fast organiseradt och
vid full lifskraft. Af allt att döma -
säger den kungl, kommissionen - synes
det för Belgien blifva uppslaget till en
stor social pånyttfödelse.
*
Naturligtvis har det ej saknats sådana,
som betviflat nyttan af detta arbete, ja,
rent af uppträdt som motståndare och
belackare af detsamma. Robyns har
emellertid i en skrifvelse till
undervisningsministern segerrikt vederlagt de invändningar,
som gjorts mot hans verksamhet. Den
hufvudsakligaste af dessa invändningar går
ut därpå, att gossarne, så snart de
lämnat skolan, skulle komma att gifva vika
för njutningsbegäret och de dåliga
föredömena samt glömma sitt löfte. Utan
tvifvel kommer detta att inträffa med många.
Men många skola också hålla sitt ord och
förblifva nyktra. Att förneka detta vore
detsamma som att påstå, att uppfostran
och vana ej utöfva något inflytande på en
persons handlingar. Men hvilken
uppfostrare skulle i sina tvifvel på uppfostrans
makt vilja gå så långt? Äfven om
framgången ej från början är fullständig, så
bör man väl ej därför misströsta om
alltsammans och lägga armarna i kors.
I allmänhet bör ju en sak ses från
olika synpunkter, och då lärarne, som äro
barnen närmare än inspektören, prisdomare
och andra utanför själfva skolarbetet
stående personer, kunna ha en annan
uppfattning än dessa om
föreningsverksamheten bland skolungdomen, måste det vara
af intresse att erfara, hvad den belgiska
lärarekåren härom tänker. Följande notis,
hämtad ur en belgisk tidning, synes i detta
afseende ganska belysande:
Sistlidne september (1893) hade lärarne vid
de s. k. »fria» skolorna (de, som äro
upprättade och underhållna af kyrkosamfunden och
ej underkastade statens inspektion) sin
årskongress i Bryssel. De ägnade härvid en del
af andra dagens sammanträde åt frågan om
nykterhetsföreningar bland skolbarnen.
Frågans inledare uttalade sig särdeles
berömmande om de af Robyns organiserade
föreningarna och föreslog följande resolution:
»Kongressen anser, att nykterhetsföreningar
böra bildas inom alla folkskolor». Under
diskussionen visades genom siffror, att de »fria»
skolorna i fråga om nykterhetsföreningar voro
mycket underlägsna de kommunala, med
statsmedel understödda. Därjämte framhölls, att
nykterhetsorganisation vore nödvändig äfven
vid de högre skolorna, och en tilläggsresolution
föreslogs, hvari betonades önskvärdheten af
föreningar äfven för den ungdom, som lämnat
folkskolorna. Båda resolutionerna blefvo
enhälligt antagna.
Äfven för denna sist omnämda sträfvan
har Robyns gått i spetsen. Han har
nämligen anordnat så, att barn, hvilka tillhört
»Skolförbundet mot dryckenskapen» och
genomgått folkskolan (i regeln vid 14 års
ålder), blifva intagna i nykterhetssällskapen
för vuxna. Ett hundratal sådana sällskap
- upplyser han - finnas redan i
provinsen Limburg.
*
Möjligen skulle någon af det här
meddelade kunna få den föreställningen, att
nykterhetsagitationen vore den »käpphäst»,
hvarpå Robyns hela verksamhet vore
koncentrerad, och att han för dess
befrämjande skulle förbise andra sidor af
upp-fostringsarbetet, hvilka vore lika viktiga,
om ej viktigare. Detta är emellertid ett
misstag. Såsom öfverinspektör och
medlem af »Förbättringsrådet för
folkundervisningen» har han inlagt stora förtjänster
om folkundervisningen i dess helhet. Han
har äfven författat en stor mängd arbeten,
afsedda för skolan och berörande
primärundervisningens alla grenar. Dessutom är
han grundläggare af en pedagogisk
tidskrift, »De Opvoeding», som redan räknar
nio års tillvaro. Då den kungl,
kommissionen tilldömt Robyns det Guinard’ska
priset, har den – såsom den själf säger
- framför allt velat uppmuntra det sociala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0019.html
