Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (628.) 10 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
19
då genom riksdagsmotion eller på annat
sätt frågan om införande af en dylik kurs
ånyo blefve ställd på dagordningen.
Lärjungebibliotek.
Äfven för denna frågas behandling inom
kretsarna lämnade sekreteraren en
fullständigare redogörelse, till hvilken vi
återkomma i nästa nummer. De af kretsarna
uttalade önskningsmålen ville
centralstyrelsen söka förverkliga.
Folkskolans plats i vårt skolsystem.
Centralstyrelsen beslöt att under
innevarande år med samma uppmärksamhet
som under de föregående aktgifva på och
efter förmåga söka motverka alla sådana
inflytelser, som kunna ställa sig hindrande i
vägen för folkskolans utveckling till en för
alla samhällsklasser gemensam bottenskola.
Lärarebildningens höjande.
Under 1893 hade centralstyrelsen
offentliggjort en från kommittén för
lärarebild-ningsfrågans utredning mottagen skrift (K.
E. Lidholm: Folkskollärareutbildningen i
England). Så skulle ske äfven under 1894.
Lärarebibliotek.
En anvisning för lärarebiblioteks
ordnande samt för valet af den litteratur, som
de företrädesvis böra innehålla, utarbetad
af centralstyrelseledamoten Fridtjuv Berg,
skall under året offentliggöras. Till hrr
bokförläggare skall göras framställning om
beviljande af prisnedsättning vid köp för
lärarebibliotekens räkning, och har
centralstyrelsen, på grund af inhämtade
upplysningar, anledning tro, att en ganska
betydande sådan kommer att beviljas.
Den fortsatta undervisningen.
Som för närvarande inga utsikter syntes
förefinnas att kunna uträtta något
väsentligt för denna viktiga frågas lösning, skulle
densamma fortfarande hvila.
Undervisningsmateriel för folkskolan,
Genom öfverenskommelse med de
förnämsta firmor, som i vårt land
tillhandahålla sådan materiel, är centralstyrelsen i
tillfälle att under detta och de följande
åren låta sin årsskrift åtföljas af
illustrerade kataloger öfver åskådningsmateriel
inom olika undervisningsgrenar.
Redigeringen af dessa kataloger är uppdragen åt
en kommitté, bestående af hrr Hjalmar
Berg, J. J. Dalström och And. Lindén.
Bättre bibliska planscher.
Centralstyrelsen uppdrog åt sin ledamot
Al fr. Dalin (då så behöfves under
samråd med hr /. G. Söderberg] att fortsätta
arbetena för åstadkommandet af i
pedagogiskt och konstnärligt hänseende goda
taflor för undervisningen i biblisk historia,
och äro förhoppningarna om att
bemödandena härför skola föra till ett lyckligt
resultat nu de bästa.
Skolhälsovården.
En af professor Curt Wallis författad
afhandling, grundad på de härom insamlade
uppgifterna, skall medfölja årsskriften för
innevarande år.
Material till en svenska folkundervisningens historia
har blifvit insamladt under 1893 och
kommer att insamlas äfven under 1894. För
sådana Skolhistoriska minnesteckningar,
hvilka insändas före årets slut och af utsedda
bedömare befinnas särskildt värdefulla,
utdelas hedershonorar om sammanlagdt 100
kronor. Ledningen af insamlingsarbetet
för öfrigt uppdrog centralstyrelsen äfven
för det nu ingångna året åt sin ledamqt
/. J. Dalström.
Insamlande af äldre skolmateriel.
Med afseende härpå skulle en
hemställan göras till Nordiska museets styresman,
d:r Artur Hazelius.
Lönefrågan.
Centralstyrelsen uttalade sig för
önskvärdheten af att någon riksdagsmotion i
denna fråga måtte väckas, särskildt om ett
andra ålderstillägg.
Högre pension från änke- och pupillkassan,
På grund af skrifvelse från riksdagen
hade frågan om möjligheten häraf blifvit
af k. m:t remitterad till
pensionsinrättningens direktion, och på dennas uppdrag
hade professor Lindstedt verkställt en
utredning, af hvilken syntes framgå, att en
ganska ansenlig förhöjning af
pensionsbeloppen vore möjlig. Centralstyrelsen
beslöt att afvakta direktionens utlåtande för
att efter tagen kännedom härom tillse, hvad
i saken möjligen kunde vara att göra.
Lättare tillfälle för lärare kåre n att genom resor lära
känna vårt land.
Enligt upplysningar från vederbörande
departementschefer funnes inga utsikter för
beviljande åt lärarekåren af några
lättnader i resekostnader utöfver dem, som
redan nu vid vissa tillfällen beviljas.
Frågan ansågs emellertid ej härmed vara
fullständigt fallen utan beslöts, att densamma
skulle fortfarande hvila.
Den af kyrkomötet påyrkade förändringen i
folk-skollärarinnornas rättsliga ställning.
Strängnäs- och Stockholms-kretsarna hade
i ingifna motioner yrkat, att frågan härom
skulle under 1894 utsändas till allmän
behandling inom föreningen. Med bifall
härtill beslöt centralstyrelsen förelägga
kretsarna följande tvänne frågor:
1) Anses det af senaste kyrkomötet
framställda förslaget om en förändring i
lärarinnornas nuvarande rättsliga ställning kunna, i
fall det blefve förverkligadt, lända till
folkskolans sanna båtnad?
2) På hvilka skäl grundar kretsen denna sin
åsikt?
Rättshjälp för föreningens medlemmar i mål, som
röra dem i deras ställning såsom lärare.
Det senast församlade ombudsmötet hade
hemställt till centralstyrelsen att taga i
öfvervägande, huruvida ej denna fråga borde
utsändas till behandling inom kretsarna.
Centralstyrelsen, som enhälligt var af den
åsikten, att om några åtgärder för
åstadkommande af dylik rättshjälp skola komma
till stånd, så böra de i främsta rummet
åsyfta förebyggandet af konflikter och pro-
aay:
cesi
cesser, beslöt med anledning af denna
hemställan att tillfråga kretsarna:
a) huruvida de önskade, att några åtgärder
för åstadkommande af rättshjälp för föreningens
medlemmar i dylika mål skulle vidtagas, i hvil-
ket fall centralstyrelsen visserligen icke ville
undandraga sig det härmed förbundna besväret,
b) huru kretsarna ansåge, att den ifrågasatta
rättshjälpen ändamålsenligast borde ordnas, och
c) huru de härför oundgängligen erforderliga
medlen (tillnärmelsevis beräknade till inemot
1,200 kronor årligen) skulle kunna
åstadkommas.
Ökande af centralstyrelsemedlemmarnas antal.
Oaktadt Sveriges allmänna
folkskollärareförening till ganska stor del består af
lärarinnor, hafva valen hittills alltid
utfallit så, att centralstyrelsen uteslutande
kommit att bestå af män. Detta har länge
erkänts vara en stor oegentlighet, men
någon rättelse härutinnan har icke varit
möjlig att vinna. Under förmodan, att en af
orsakerna härtill vore den hos flera kretsar
rådande obenägenheten att låta nya
centralstyrelseledamöter uttränga de
förutvarande, uttalade senaste ombudsmöte såsom
sin åsikt, att centralstyrelsemedlemmarnas
antal borde ökas till 9, hvarigenom nämda
hinder i någon mån skulle bortfalla.
I samband härmed har ock framhållits
önskvärdheten af förenkling vid de
årligen återkommande valen såväl af
centralstyrelse som revisorer. I anledning af
de sålunda uttalade önskningarna beslöt
centralstyrelsen framlägga förslag om sådan
ändring af föreningens stadgar, att cen- .
tralstyrelseledamöterna skulle blifva 9, af
hvilka 3 skulle afgå hvart tredje år, samt
revisorerna 3, af hvilka l skulle afgå hvart
tredje år. Den årliga valförrättningen skulle
härigenom blifva enklare och mindre
tidsödande.
Rätt för folkskollärare att i tjänsteärenden
använda tjänstefrimärken.
Den härom af Nedre Fryksdals-kretsen
väckta motionen syntes behjärtansvärd så
till vida, som den åsyftade att med
afseende på rättigheten att använda
tjänstefrimärken likställa folkskolläraren med öfriga
tjänstemän. Vid närmare undersökning
fann centralstyrelsen emellertid, att inga
hållbara rättsgrunder kunde för den
ifrågasatta rättigheten åberopas. Folkskolläraren
vore en kommunens tjänsteman, och om
han i tjänsteärenden behöfde anlita posten
(exempelvis för meddelande af betyg eller
insändande af uppgifter eller framställande
af förfrågningar till inspektör eller
skolrådsordförande m. m.), så ägde han
obestridlig rätt att få sina portoutlägg ersatta
af skolkassan. Af statsmedel kunde
däremot godtgörelse för dylika utgifter aldrig
utgå. Enligt gällande poststadga § 37
finge nämligen tjänstefrimärken endast
användas i det fall, att postafgifterna skulle
ersättas af statsmedel (allt användande af
dem för andra ändamål vore ett olagligt
missbruk). Att söka utverka ett undantag
från denna bestämmelse vore otänkbart.
Folkskollärarne hade att med sina
ersättningsanspråk vända sig till skolrådet, hvars
skyldighet i detta afseende vore
otvifvel-aktig.
Centralstyrelsen, som genom förfrågningar
hos chefen för ecklesiastikdepartementet
förvissat sig om, att denna uppfattning
fullständigt delas af honom, har på nu
anförda skäl funnit, att motionen icke bör
till någon föreningens åtgärd föranleda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
