Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (629.) 17 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÅRAEETIDNING.
31
ånyo blefve ställd på dagordningen, låta
kretsarnas uttalanden härom komma till
vederbörandes kännedom.
L ärjungebibliotek.
Denna fråga hade under det gångna
året behandlats af 152 kretsar.
Behofvet af dylika bibliotek hade blifvit
förutsatt som gifvet af de allra flesta
kretsar, af 26 uttryckligen betonadt samt
endast af 4 delvis bestridt, detta senare dock
blott med afseende på bibliotek för barn.
Af ifrågavarande 4 kretsar hade en anfört,
att barnens tid Ȋr upptagen med skolarbetet
och göromål i hemmen» samt att »uppgiften
med ett sådant bibliotek bäst fylles genom den
både nyttiga och intressanta lektyr, som nu
pä de flesta ställen genom lärarens försorg
bjudes i periodiska barnskrifter etc.». En
annan ansåg, att »någon tid till särskild
läsning utanför läxor och öfriga skolans
hemarbeten ej i allmänhet torde för barnen bli
ledig», hvarför barnbibliotek vore »onödiga, för
att ej säga skadliga».
Hufvudsakligaste meningsskiljaktigheten
hade framträdt i fråga om
Järjungebiblio-tekens förhällande till sockenbiblioteken.
De allra flesta kretsarna (98) hade ansett,
att då sockenbiblioteken enligt
folkskolestadgans bestämda föreskrift skola
innehålla sådana arbeten, hvilka lämpa sig till
läsning för barnen i folkskolan, så har man
i dessa arbeten den naturliga kärnan för ett
lärjungebibliotek. Flera kretsar hade ock
yrikat, att de böra betraktas och
behandlas såsom en särskild afdelning af
sockenbiblioteken, samt att denna afdelning (i
synnerhet i större socknar) bör fördelas i
skilda serier, hvilka i tur cirkulera mellan de
olika skolorna och sålunda bilda ett slags
ambulerande filialer till hufvudbiblioteket.
Genom att på detta sätt ingå såsom delar
i de befintliga sockenbiblioteken skulle
lärjungebiblioteken få sin part (i gynnsamt
fall t. o. m. lejonparten) af de anslag,
hvilka för närvarande utgå till
sockenbiblioteken eller ytterligare kunna för dessa
utverkas. Endast i de fall, där denna väg
vore alldeles stängd, skulle man nödgas
anlita andra, exempelvis den frivilliga
insamlingens.
Å andra sidan hade åtskilliga kretsar
(15) yrkat, att lärjungebibliotek skulle
finnas vid hvarje skola, och 5 hade på det
bestämdaste protesterat mot, att de skulle
få tillhöra bibliotek, hvarmed
kommu-nalnämd och kommunalstämma hade
någon befattning, såsom förhållandet enligt
nu gällande lagstiftning är med
sockenbiblioteken. Samma 5 kretsar syntes hafva
tänkt sig, att på samma sätt som
kommunalstämmorna nu bevilja anslag till
sockenbiblioteken, så skulle ock
kyrkostämmorna kunna förmås att bevilja anslag till
särskilda, af sockenbiblioteken pberoende
lärjungebibliotek. 3 kretsar hade
föreslagit, att sådana böcker, som lämpade sig
till barn- och ungdomsläsning, skulle
uttagas ur sockenbiblioteken och förvandlas
till lärjungebibliotek under skolrådets
förvaltning, och 2 hade menat, att från det
af kommunalstämman beviljade
biblioteksanslaget en del skulle kunna afskiljas och
af skolrådet användas för
lärjungebiblioteket. En enda krets hade uttryckt det
hopp, att för dylika fristående
lärjungebibliotek anslag skulle kunna erhållas från
landstingen. De flesta af de 15 kretsar,
hvilka tänkt sig lärjungebiblioteken
oberoende af sockenbiblioteken, hade ansett,
att de förra kunde uppehållas
hufvudsakligen genom enskilda uppoffringar: genom
teckningslistor, insamlingar vid
skolafslut-ningar och husförhör, kollekt i kyrkorna,
konserter och föredrag samt genom vissa
afgifter af skolbarnen för åt dem meddelade
afgångsbetyg o. s. v.
Bland de åtgärder till
lärjungebibliotekens befrämjande, som från lärarekårens
sida borde vidtagas, hade 67 kretsar
särskildt nämt framställningar till skolrådet,
hvilka i synnerhet vore på sin plats vid de
föreskrifna årssammanträdena mellan
skolrådet och lärarepersonalen. För öfrigt
borde lärarekåren i samma syfte söka
påverka såväl deri anslagsbeviljande
myndigheten, kommunalstämman (eller
kyrkostämman), som ock den verkställande,
kom-munalnämden, eller den biblioteksstyrelse
eller bibliotekarie, som af
kommunalnäm-den förordnats. Särskildt borde
lärarepersonalen verka för, att vid inköpet af
böcker tillbörlig hänsyn toges till
barnens och ungdomens behof; 46 kretsar
hade yrkat, att den därför borde ingifva
förslag till inköp, antingen till skolrådet
eller ock direkt till vederbörande
biblioteksmyndighet. För öfrigt borde läraren
öfverallt, där så vore af nöden, erbjuda sin
tjänst vid bibliotekets ordnande och
skötande samt villigt åtaga sig härmed
förbundna besvär.
Icke minst viktigt vore, att han gjorde
sina lärjungar och deras målsmän bekanta
med bibliotekets tillvaro och innehåll,
in-ingåfve dem intresse för dess begagnande,
lämnade anvisningar å lämpliga böcker
samt gjorde sig underrättad om huru dessa
användes o. s. v. Såsom verksamma
medel för läslustens vidmakthållande hade
några kretsar förordat bildandet af
läseför-eningar eller anordnandet af läseaftnar o. d.
Till ledning och stöd för lärarekåren i
dessa sträfvanden borde, enligt flera
kretsars yrkande, centralstyrelsen föranstalta
om utgifvande af en förteckning öfver
sådan litteratur, som mer än de hittills
tillgängliga lämpade sig för barn och särskildt
för folkets barn.
Med anledning häraf beslöt
centralstyrelsen att årligen genom Svensk
Läraretidning, hvars utgifvare förklarade sig
härtill villig, offentliggöra en dylik förteckning,
och skulle hr Hjalmar Berg anmodas att,
med biträde af andra för saken
intresserade personer, åtaga sig utarbetandet häraf.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Säfve, Gtbg: Frågan om skolförsummelser
diskuterades grundligt och föranledde
skolrådet att vidtaga kraftiga åtgärder till
förhindrande af om möjligt alla olofliga
skolförsummelser. Vidare öfverlades örn vikten af enig
samverkan mellan folk- och småskolorna.
Denna borde befrämjas genom lärarepersonalens
upprepade besök växelvis i folk- och
småskolor; och borde småskollärarinnorna framför
allt beflita sig om åskådlighet och begränsning
vid undervisningen.
So, Öreb.: Fortsättningsskolor skola inrättas
i vid alla tre folkskolorna inom distriktet. Fyra
veckor af folkskolans ordinarie lästid skola
tagas i anspråk för ändamålet. För
utarbetande af nytt reglemente för skolorna tillsattes
en tremannakommitté (däribland en lärare).
För meddelanden om dylika
möten stannar redaktionen i tacksamhet.
Skrif genast, kort och rakt på sak.
Dödsfall.
J. G. Wijkman f. På det gamla årets
sista dag afled i Västerås en veteran på
barnuppfostrans arbetsfält, f. d.
folkskolläraren vid Hellefors bruk i Södermanland
Johan Gustaf Wijkman i den höga åldern
af öfver 86 V? år. Han genomgick
fullständigt Västerås gymnasium, men då han
saknade medel att fortsätta sina studier,
ägnade han sig åt skollärarekallet och blef
först vikarierande lärare vid dåvarande
hospitalsskolan i Västerås. Sedan antogs
han till lärare vid de ambulatoriska
skolorna vid Tidö och Fiholm. Under
ferierna upptogs där hans tid med ordnande
af Tidö stora bref- och boksamling. År
1835 blef han lärare och predikant vid
Hellefors bruk, hvilka befattningar han
innehade i 43 år, alltså till 1878, då han
afgick med pension. Under de senaste
åren har han varit bosatt hos en son i
Västerås. Vid den åldriges bår stå
sörjande barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
P. O. Videlius f- Den 10 d:s afled
i Nora landsförsamling förre
småskollära-ren P. O. Videlius i en ålder af 69 år.
För 3 å 4 år sedan tog V. afsked från
sin tjänst efter att i 47 dr hafva varit
lärare vid Greksåsars skola, som mot slutet
af hans tjänstetid omändrades från
småskola till mindre folkskola. Någon examen
hade V. aldrig aflagt men erhöll genom
själfstudium nödiga af folkskoleinspektören
godkända kunskaper. V., som afled ogift,
efterlämnar en jämförelsevis ganska
betydlig förmögenhet, hopsparad på den lilla
lärarelönen.
Utlandet.
De feriekurser för lärare, lärarinnor m. fi.,
som vid Helsingfors universitet under
julferierna varit anordnade, afslutades den 5 d:s å
universitetets högtidssal. Sedan hela
församlingen, ackompanjerad af gardesseptetten,
uppstämt Runebergs »Bevara, Gud, vårt fosterland»,
beträddes talarestolen af professor F. Gustafson,
som formfulländadt tolkade kursdeltagarnes
och föreläsarnes känslor i afskedets stund.
Folkskoleinspektören V. Öhberg talade härefter
för dessa föreläsningskursers framtid och
hoppades, att företaget i Helsingfors, liksom i
Uppsala, skulle varmt omhuldas af
vetenskapsmännen och därigenom komma att bära goda
frukter. Han slutade med en uppmaning till de
närvarande att förena sig i en bön till den
Högste, att han måtte låta för Finlands nutid
och framtid ljuda sitt lifgifvande: varde ljus.
I Nyländska afdelningens nationshus togo
feriekursdeltagarne senare på kvällen vid ett
enkelt och hjärtligt samkväm under tal och
sång afsked af hvarandra.
De nu afslutade feriekurserna hafva pågått
från den 28 december till och med den 5 ja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
