Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6. (632.) 7 februari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 6
Denna förening (rörande hvars
sammansättning och sträfvanden hänvisas till
tvänne artiklar i Svensk Läraretidning i fjor
sommar, skrifna med anledning af
föreningens då nyligen hållna ombudsmöte i
Liverpool) består af mer än 25,000
medlemmar, fördelade i ungefär 400 kretsar.
Årsinkomsterna utgöra ungefär 135,000
kr., utgifterna ungefär 130,000 kr., hvaraf
för rättshjälp 43,000 kr., för
parlamentsval i lärarekårens intresse 32,000 kr. o. s. v.
I hvilken riktning föreningens
sträfvanden hufvudsakligen gå, torde man bäst
finna af de uttalanden, som vid
ombudsmötet i Liverpool gjordes och för hvilka
redogörelse lämnats i nämda artiklar i
Svensk Läraretidning. Så t. ex. uttalade
sig mötet för verksammare
skyddslagstiftning för minderåriga arbetare, för ett
enhetligt undervisningssystem med folkskolan
såsom grund, för ett tillfredsställande
ordnande af mellanskoleundervisningen, för
lärarelönernas förbättrande samt för
inspektionens anförtroende endast åt fackmän
o. s. v.
*
I samma riktning har ock Aclands
verksamhet under det förflutna året gått.
På hans förslag har parlamentet
beslutat höja den ålder, före hvilken ett barn
icke får i något slags lönearbete anställas,
från 10 till 11 år.
I fråga om industriellt arbete företogs
denna höjning redan under 1892 och kom
då omkring 70,000 barn till godo. Den,
som blifvit i industriellt arbete anställd
men icke fyllt 13 år, måste dock bevista
skolan 2 timmar om dagen eller minst
150x2 timmar under året.
Det nyss nämda, år 1893 fattade
beslutet, har visserligen betydelse endast för
omkring 2 X af Englands folkskolebarn,
ty det stora flertalet kommuner har redan
förut satt den obligatoriska skolåldern
högre. Men det är ett steg i rätt riktning.
»Beslutet var», sade minister Acland själf
här om dagen i ett tal till sina valmän,
»endast ett steg i riktning mot vidare
åtgärder, hvilka böra vidtagas för att hålla
barnen i skolan och minska deras
konkurrens med de äldre på
arbetsmarknaden».
I afsikt att få den nya lagen fällt
till-lämpad har Acland till skolråd och andra
folkskolestyrelser utsändt ett cirkulär
rörande densamma. Till
folkskoleinspektörerna har ock utgått ett meddelande, hvari
det heter: »Om Ni har anledning antaga,
att en skolstyrelse icke ställer sig den nya
lagen till fullständig efterrättelse, så är Ni
skyldig att därom underrätta
departementet samt lämna de öfriga upplysningar om
saken, Ni kan åstadkomma.»
En ny författning om undervisningen i
a f ton-f ortsättning s skolorna har under året
utkommit. Den innebär en stor reform,
hvars utsträckande äfven till de dagliga
skolorna endast är en tidsfråga; en reform,
som påyrkats af lärarekåren under många
år. Den består däri, att det förut i
Englands skolor så grasserande
examensväsendet nu blifvit för denna skolart upphäfd.
Diitills hade utgången af den examen, som
vederbörande inspektör anställde vid
läsårets slut, varit bestämmande för
statsbidraget. Nu har såsom villkor för dettas
utfående bestämts blott »besök utan
föregående anmälan» af inspektören, och
statsbidragets belopp fastställes på grund af
antalet »närvarande dagar». Lärjungarna
behöfva nu icke läsa på examen, läraren
får lägga mera an på att intressera sina
elever, och i fråga om ämnena är stor
valfrihet medgifven. Såsom nytt ämne är
anbefalldt kännedom om »medborgarens lif
och plikter».
Den närmaste följden af denna reform
har blifvit en ofantlig tillväxt i skolornas
antal. . Detta ökades genast från knappast
2,000 till betydligt öfver 3,000.
En synnerligen berömvärd reform i
undervisningsprogrammet för småbarnen (5-7 år)
har blifvit påbjuden och börjat
genomföras. Den vill afskaffa det hittills i rätt
stor utsträckning gängse bruket att
sysselsätta 4-5-åringar med vanliga skolämnen
och i stället införa en undervisning, som
kan vara till verkligt gagn för denna
ålder.
Den för närvarande i England så
brännande frågan om statens ingripande fös
ordnande af mellanskoleundervisningen har
förts betydligt närmare sin lösning. Utan
statsunderstöd och utan enhetlig ledning
befinna sig mellanskolorna ännu i ett
mycket kaotiskt, tillstånd. En organisation af
dem på folkskolans grund blir med hvarje
dag allt mera sannolik - den ligger så
att säga i luften. Acland hade hyst hopp
om att få denna undervisning ordnad
under det gångna året och i detta syfte till
parlamentet inlämnat ett förslag. Men då
han fann, att allmänna meningen om
bästa sättet ännu icke var stadgad, återtog
han sitt förslag och utnämde en kungl,
kommission för frågans ytterligare
utredning.
#
Lärarnes rättsliga ställning, som f. n.
medgifver, att en lärare, utan att han gjort
sig skyldig till tjänstefel, kan uppsägas och
skiljas från sin befattning, har under året
i synnerligen hög grad tilldragit sig
uppmärksamheten såväl bland allmänheten
som i parlamentet och hos regeringen.
Upprepade gånger har Acland
interpellerats rörande godtyckliga afskedanden, och
upprepade gånger har han beklagat, att
gällande lagar icke gåfve honom rätt att
inskrida och skaffa läraren upprättelse,
ehuruväl icke minst skolan skadades af en
sådan godtycklighet. Hans mening var,
att en lagstiftning i syfte att göra lärarens
ställning mera fast med det snaraste borde
och kunde genomföras.
Att så ock tämligen snart kommer att
ske, därom hyser lärarekåren nu godt hopp.
Ty en ganska utbredd folkmening ’fordrar
det. Såsom bevis på denna folkmening
må här meddelas följande örn en
storartad upprättelse, som folkskolläraren
Baseden i Brighton nyligen erhöll. ,
Under 30 år hade denne lärare, enligt årligen
mottagna vitsord, med nit och skicklighet skött
sin befattning, då inspektörs-rapporten öfver
senaste årsexamen i hans skola meddelade, att
en förminskning i statsbidraget af 5 ä 6 öre
pr lärjunge komme att äga rum, emedan
lärjungarnes insikter uti grammatik, räkning och
tonträffning icke, enligt inspektörens mening,
visat sig vara så goda som förut.
Hittills hade Brightons folkskolor i fråga om
statsbidrag stått främst bland landets
folkskolor. Att de nu möjligen skulle förlora denna
rangplats var mer än den ärelystne
ordföranden i skolrådet kunde uthärda. Baseden
ålades att förklara sig. Förklaringen befanns
emellertid icke tillfredsställande. Ett uttalande
däri om »uppfostran och pluggtyranni» lär
i synnerhet upprört ordföranden. Allt nog: B.
erhöll först varning och blef sedan på
ordförandens bestämda yrkande skild från sin
befattning, emedan »skolans väl det fordrade».
Men detta handlingssätt mot en bepröfvad
lärare väckte allmän ovilja i staden. Flera
möten höllos, vid hvilka skarpa resolutioner
mot afsättningen antogos. Englands allmänna
lärareförenings »afdelning för
tidningsmeddelanden» försummade ej att genom tidningarna
förse allmänheten med alla upplysningar i saken.
Så nalkades tiden, då skolrädsval skulle äga
rum. Den afskedade läraren B. uppställdes
som kandidat. Efter en liflig valrörelse med
många offentliga möten, vid hvilka äfven
ditsända ombud från den allmänna
lärareföreningen uppträdde, blef B. vald med högsta
röstetalet, 20,415 röster. Den närmaste i
röstetal erhöll endast 7,687. De invalde utgjorde 15.
Och vid det nyvalda skolrådets konstituerande
möte inför stadens borgmästare blef B. utsedd
till - skolrådets ordförande! (Upplysningsvis
bör meddelas, att ett engelskt skolråd beslutar
äfven i sådana skolfrågor, som hos oss afgöras
af kyrkostämma.)
*
Årets stora händelse för engelska
folkskollärarekåren inträffade i parlamentet den
24 februari. Ett tämligen talrikt
försam-ladt underhus biföll då enhälligt en
motion om att ett förslag till pension åt
folkskollärarne snarast möjligt måtte af
regeringen utarbetas och parlamentet föreläggas.
Finansministerns meddelande, att det gällde
en utgift på omkring 450 millioner kronor,
föranledde ej någon att rösta emot.
*
För folkskollärareutbildningen
ådagalägger Acland stort intresse. Han anser, att
den så mycket som möjligt bör förläggas
till universitetet eller andra högre
läroanstalter af universitets rang. I
öfverensstämmelse med denna åsikt har han
nyligen afslagit en ansökan att få upprätta
ett internat-seminarium, framställd af ett
om folkupplysningen väl förtjänt sällskap.
Skälet för afslaget var, att den ifrågasatta
lärarebildningsanstalten icke skulle kunna
bereda sina lärjungar tillfälle till
universitetsstudier.
Följande svar af Acland på en i
parlamentet framställd interpellation om
språkundervisningen i afton-fortsättningsskolorna
torde i detta sammanhang förtjäna att
anföras:
»Det är mig bekant - sade han - att man
i Frankrike och Tyskland plägar åt lärare
utdela stipendier, som sätta dem i stånd att
utomlands förvärfva kunskap i främmande
lefvande språk, och att detta förfaringssätt varit
till stor fördel för undervisningen.
Under regeringens öfverinseende stå i vårt
land inga andra lärare än de, som antingen
redan äro anställda i folkskolorna eller som
utbilda sig för sådan anställning. Endast
under en kort tid har den bestämmelsen varit
gällande, att en lärare efter genomgången
tvåårig seminariekurs och aflagd lärareexamen
kan under vissa förutsättningar såsom
statsstipendiat fortsätta sina studier ett tredje år.
Till nämda bestämmelse har i den nya skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0070.html
