Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (632.) 7 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
SVENSK LÄRAEETIDNING.
N:r 6
gogiska kretsarna, så möter man där
företeelser af företrädesvis uppmuntrande art.
Folkhögskolan med sin betydelsefulla
uppgift att göra den mognare ungdomen
förtrogen med det ideella i lifvet, att
meddela det unga sinnet högre intressen och
en sannare lifsåskådning till motvikt mot
det nedtryckande i kroppsarbetets börda
har under året firat det 25-åriga minnet af
sitt första framträdande inom vårt land.
Att hon fortfarande måtte varda satt i
tillfälle att framgångsrikt fylla sin förelagda
uppgift, har varit hufvudtemat i de
lyckönskningar, som från olika håll under detta
jubileum kommit henne till del.
Af årets skolmöten träder i förgrunden
det af nära 1,600 deltagare besökta elfte
allmänna svenska folkskolläraremötet i
Göteborg den 9-11 augusti. Det rådde
blott en mening därom, att detta möte i
afseende på både innehåll och anordning
var i allo vällyckadt. De hafva sin
förnämsta betydelse, dessa större möten, däri,
att de på ett synnerligen kraftigt sätt
bidraga att stärka det andliga
broderskapsband, som alltid förenar dem, hvilka
arbeta for ett gemensamt stort och ädelt
i mål. Såväl detta möte som det vid sidan
däraf hållna mötet mellan ombud från
kretsarna af Sveriges allmänna
folkskollärareförening ådagalade i en omisskännlig grad
den starka sambärighetskänslan, som
börjar att allt mera framträda hos Sveriges
lärarekår.
En af de vackraste företeelser, som kunna
hugfästa minnet af det flydda året, är utan
gensägelse alla dessa större och mindre
pedagogiska lärokurser, hvilka tillkommit
för tillfredsställandet af lärarekårens
sträfvan att ernå ett högre kunskapsmått och
med detsamma en större duglighet för sitt
kall. Föreläsningskursen på Hvilan och
sommarkurserna i Uppsala framstå såsom
löftesrika uppslag till förverkligandet af
tanken att sammanknyta
universitetsbildning och folkbildning. Lärdomens
målsmän hafva genom att ställa sig som
ledare af dessa kurser erkänt, att
universitetet ej längre bör afsöndra sig från allt
samband med det kulturarbete, som
utanför lärdomssätets murar äger rum; att,
äfven om vetenskapens högsta blomma i
viss mening är och måste vara
aristokratisk, vetandet dock icke längre får bo i
starkt befästade slott, afstängdt från folket
däromkring.
Uppsalakurserna kunde enligt
inbjudningen komma till stånd, endast såvida
minst 50 deltagare anmälde sig, och så
kommo icke mindre än 331, däraf 231
eller omkring 70 % lärare och lärarinnor
vid folkskolan. Detta icke minst för
kursernas ledare öfverraskande stora antal
särskildt från folkskolan visar, att inom
kåren finnes ett behof af ökade
kunskaper, kunskaper af den beskaffenhet, att de
kunna åstadkomma frigörelse från
trång-brösladt betraktelsesätt, öppna den andliga
synvidden och gifva kraftiga impulser. I
den mån dessa kurser, om hvilkas
framtida återkommande vi må hysa
förhoppning, verka i denna riktning, i samma mån
skall ock det år, under hvilket de först
framträdde, blifva märkligt i svenska
folkbildningens historia.
(Sist egnade tal:n några minnesord åt
de under året aflidna, därvid särskildt
nämdes folkskoleinspektören Abraham
Rundbäck och den för Stockholms folkskolor så
intresserade bankokommissarien G. P.
Dahlgren.)
Norge.
l Norge har nyligen likasom förut i
Sverige bildats en allmän förening för
landets hela lärarekår. Norges
Laererfore-ning. Denna förening afser att samla de
spridda krafterna till gemensamt arbete för
skolans och kårens bästa; den vill vara
ett organ för tillvaratagande af
lärareståndets andliga och materiella intressen samt
för stödjande och främjande af skolans
utveckling.
Bland de frågor, som för närvarande
stå främst på föreningens program, är den
om åstadkommande af en
pensionsinrättning för lärarekåren. Denna angelägenhet
var senast under förlidet år föremål för
statsmakternas ompröfning, men på grund
af rent politiska anledningar kunde icke
något positivt resultat uppnås.
Af företeelser på det pedagogiska
området kan man icke underlåta att
framhålla tillkomsten af en ny Lsesebog for
folkeskolen. Det är icke såsom hos oss
en statens läsebok, utan det är en
läsebok, framsprungen ur den fria täflan att
tjäna skolan med det bästa möjliga.
Nordahl Rolfsens läsebok har till första
uppgift att vara en verklig barnbok, och
författarens hufvudsyfte har varit att göra
den sådan, att dess läsande må för de
små blifva en kär sysselsättning. Af de
erfarenheter, dess användning redan gifvit
vid handen, torde man kunna sluta, att
författaren häruti ingalunda misslyckats.
Redan vid en hastig blick i densamma
finner man, att innehållet troget ansluter
sig till ett barns föreställningssätt. Barnet
mötes icke här ständigt af uppgiften att
söka utfundera, hvad man har att lära af
det eller det stycket; innehållet får verka
omedelbart. Den moraliska lärdomen finns
där men träder icke i förgrunden och
verkar icke hindrande eller störande på
den barnsliga uppfattningen. Den kommer
barnet till godo helt omärkligt, och läraren
behöfver icke gifva intrycket af en surmulen
moralpredikant. Naturbeskrifningar och
historiska framställningar, om hvilkas
segslitna och torra beskaffenhet vi hafva en
allt annat än angenäm erfarenhet, äro här
utförda i ett klart, barnsligt och tilltalande
språk men därför icke mindre lärorika.
Vid läsöfningarna kan man sålunda
undvara s;örre delen af de förklaringar,
inledningar och indelningar, sorn ofta nog
blifva mindre fruktbringande för barnen
och äro en pina för läraren. Från erfarna
undervisare har ock om den utkomna
första delen yttrats, att läsningen af
densamma verkar lif i skolan. Läsetimmarna
blifva de mest efterlängtade. Slöheten och
själsfrånvaron ersättas af uppmärksamhet
och spelande barnaögon.
Man kan lätt förstå, hvilken fördelaktig
inverkan det måste hafva med sig, att
barnet utan svårighet och utan mycken
hjälp kan tillägna sig innehållet af det
lästa. Det är helt visst på denna väg
man skall åstadkomma något af den håg
och lust för läsning, hvarom vi så vackert
tala, då vi vilja framhålla de önskvärda
frukterna af skolans undervisningsarbete.
Danmark.
Den stora händelsen inom Danmarks
pedagogiska värld är Danmarks
Isererfor-enings 4:e almindelige skolemöde i
Köpenhamn den 8-11 augusti, således
samtidigt med det svenska i Göteborg.
Danmarks Isererforening stiftades redan 1874
och är alltså nu 20 år gammal. Den
räknar omkring 5,000 medlemmar eller
snart sagdt landets hela lärarekår. Allt
sedan denna förening stiftades, hafva de
för hela landet afsedda skolmötena
anordnats af föreningens styrelse.
Det är en känd sak, att de stora danska
skolmötena från alla håll och icke minst
från samhällets höjder omfattas med
välvilja och följas med intresse. Till
fjorårets möte hade liksom åtskilliga gånger
förut af statsmedel lämnats ett bidrag af
icke mindre än 10,000 kr. Vid det
tillfälle, då mötet öppnades, hade infunnit
sig konungen, konseljpredikanten,
kultus-ministern jämte öfriga i staden varande
statsråd, kultusministeriets ämbetsmän,
hufvudstadens skolmyndigheter samt
medlemmar af riksdagen. Efter mötets slut lät
Sjsellands biskop uttrycka sitt beklagande
öfver att han icke kunnat vara närvarande
och uttalade på samma gång, att han följt
mötets förhandlingar rned glädje och
intresse.
Det vore ganska lärorikt att, om tiden
sådant medgåfve, göra en liten
axplockning ur mötets förhandlingar.
Flera viktiga frågor sattes under
diskussion, såsom om en tidsenlig lärarebildning,
en sakkunnig skolmyndighet, i hvilken
läraren hade sin berättigade plats, en god
skolhygien m. fl. Beträffande den första
af dessa frågor yttrade i ett föredrag pastor
Sörensen, att garantien för det lyckliga
utfallet af de pedagogiska Sträfvandena
ligger uti en god lärarebildning, uti
danandet af duktiga lärarepersonligheter. Ett
oting är den lärare, som blott fir en
kopia af sin lärobok. Kraftigt betonades
af såväl denne som andra talare, att ännu
fattas två ting i en god lärarebildning:
teoretisk pedagogik och praktisk pedagogik.
Finland.
Slutligen må ett ord ägnas våra bröder
på andra sidan Bottenhafvet. Under de
senare åren har äfven i Finland behofvet
af sammanslutning inom lärarekåren
framträdt. Redan 1887 uttalades en allmän
önskan härom, men det för ändamålet
utarbetade förslaget vann då icke sanktion
af den kejserliga styrelsen. Sedan numera
sådan sanktion meddelats, har Finlands
folkskollärare- och lärarinneförening
bildats, hufvudsakligen efter mönster af
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
med hvars styrelse den finska
föreningsstyrelsen nyligen växlat
lyckönsknings-skrifvelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
