Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6. (632.) 7 februari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄRARETIDNING.
73
manläggning och reduktion, med beräkning af
8 månader på hvarje år.»
Men nu förhåller det sig så, att k. m:t
flerfaldiga gånger och senast genom nådigt
bref af den 8 april 1892 medgifvit, att
en del församlingar i öfre Dalarne - till
ett antal af 22 - med afseende på vissa
egendomliga förhållanden fått rätt till
kortare lästid i sina skolor, än i lag stadgadt
är, utan att församlingarna därigenom lida
minskning i lönetillskott af allmänna
medel för sina lärare. Denna inskränkta
lästid är olika i antydda församlingar,
vanligtvis 26 veckor, men i några fall 24,
och i en (Sollerön) utgör småskolornas
årliga undervisningstid endast 22 veckor.
Enligt § 7 af nämda reglemente äger
hvarje understödsberättigad lärare rätt till
helt understöd, 150 kronor, då han
räknar 30 tjänsteår; men enligt § 10 skall
en reduktion i visst fall göras i
tjänsteårsberäkningen, hvarigenom inträffar, att
t. ex. en småskollärare i Järna, där
undervisningstiden är 26 veckor, skall förete
40 tjänsteår, innan han är berättigad till
helt understöd; ännu sämre ställa sig
förhållandena å Sollerön, där en lärare måste
tjänstgöra 47 år, innan han får nämda
rätt, och således blifver 72 år gammal,
om vi antaga, att han tillträdde sin
befattning vid 25 års ålder.
Därom vore väl icke så mycket att
säga, om icke lärarne vore i vederbörlig
ordning antagna och säkert äfven villiga att
undervisa sina 8 månader samt k. m:t
förklarat, att församlingarna äro lika
berättigade till statsbidrag för dem, som de
församlingar, hvilkas lärare undervisa hela
den i lag föreskrifna tiden. Stor är
också obilligheten, att i fråga varande lärare
skola å sin lilla lön vidkännas ett årligt
afdrag under 10 eller 17 år längre än
sina ämbetsbröder med utsikt att,
utarbetade som de naturligtvis äro vid 60 ä 70
års ålder, måhända aldrig komma i
åtnjutande af ålderdomsunderstöd. Och det är
intet ringa antal, för hvilket denna mörka
framtidsutsikt visar sig, ty summan af de
lärare och lärarinnor vid småskolor och
mindre folkskolor äfvensom biträdande
lärare vid folkskolor uppgår allenast i de
församlingar i Dalarne, hvarom ofvan
berörda k. bref handlar, till icke mindre än
nära 300; och möjligen finnes äfven
annorstädes i riket församlingar, som
kommit i åtnjutande af dylik dispens
beträffande undervisningstiden. Med anledning
af dessa förhållanden hemställa vi
vördsamt,
att riksdagen måtte för sin del
besluta, att till mom. l § 10 af k. m:ts
nådiga reglemente för småskollärares m. fi.
ålderdomsunderstödsanstalt måtte fogas
ett tillägg af följande lydelse:
Denna sammanläggning och reduktion
anställes dock icke med afseende på
lärarne i de församlingar, i hvilkas
undervisningstid k. m:t medgifvit inskränkning,
såvida dessa lärare årligen .undervisat
hela den tid k. m:t dem foreskrifvit.
*
I samma ämne har hr Ollas A.
Ericsson i Ofvanmyra väckt en motion inom
andra kammaren. I motionen hafva
instämt dalariksdagsmännen A. Hansson
i Solberga, E. Norman, Stormats
Matias Olsson, Daniel Persson och Back
Per Ersson samt representanten för
Härjedalen P. Norberg. Stadgandet i § 10
återgifves, hvarefter motionären yttrar:
Detta stadgande har af öfre Dalarnes
småskollärarekår mottagits med mycket
blandade känslor. De egendomliga
förhållanden, som i mer än .ett afseende äro
rådande i öfre Dalarne, såsom t. ex. de
om vår och höst brukliga
fäbodeflyttningarna m. fl. dylika omständigheter, som
menligt inverka på en ordentlig skolgång,
därest läsåret utsträckes till den i lag i
allmänhet bestämda tiden, hafva, uppå
ansökan af vederbörande kommuner, gifvit
k. m:t anledning medgifva dessa
kommuner rätt till erhållande af bidrag af
allmänna medel till aflöning åt sina
småskollärare och lärarinnor, oaktadt skolorna
hållits öppna kortare tid än rätt till dylikt
bidrag i allmänhet medgifver. Lärare och
lärarinnor i dessa skolor äga således enligt
ordalydelsen i ofvannämda stadgande icke
rätt att tillgodoräkna sig hvarje läsår
såsom fullt tjänsteår, utan deras antal läsår
måste underkastas en sammanläggning och
reduktion med beräkning af 8 månader på
hvarje tjänsteår, hvaraf följer, att lärare och
lärarinnor på trakter, där skoltiden
betydligt är förkortad, knappt ha utsikt att
någonsin blifva berättigade till
ålderdomsunderstöd, hvilket näppeligen var riksdagens
mening, då riksdagen godkände detta
stadgande.
Då emellertid undervisningen i dessa
skolor varierar mellan 24, 26, 28, 30 å
32 veckor om året, beroende på de olika
förhållandena på hvarje område, och
tjänstgöringen för hvarje lärare eller lärarinna
omfattar omkring 30 timmar i veckan,
framgår tydligt, att, i den händelse
sammanläggningen och reduktionen fått
verkställas efter antal undervisningstimmar, de
flesta af dessa lärare eller lärarinnor fått
flera tjänsteår än de, hvilka enligt
omnämda stadgande få tillgodoräkna sig ett
tjänsteår på 8 månader med endast 20
undervisningstimmar pr vecka.
Uppenbart är således, att omnämda
lärares missnöje med ifrågavarande
stadgande är berättigadt, så mycket mera som
såväl lärare som skoldistrikt årligen få
erlägga full, stadgad afgift till anstalten; och
då därtill kommer, att allra minst läraren
har någon orsak till läsårets inskränkning,
utan detta endast beror på särskilda lokala
omständigheter och dessa af den
beskaffenhet, att k. m:t pröfvat skäligt medgifva
dessa skoldistrikt rätt att utbekomma
vanligt lönetillskott af allmänna medel, synes
oaktadt denna inskränkning rättvisa och
billighet fordra, att lärare eller lärarinnor
i dylika skolor erhålla rätt att
tillgodoräkna sig ett tjänsteår för hvarje helt läsår.
Ett dylikt medgifvande torde så mycket
lättare låta sig göras, som därigenom
ingen afsevärd ökning i anstaltens stat kan
ifrågakomma.
Pä grund af hvad jag sålunda anfört,
vågar jag vördsamt föreslå,
att riksdagen för sin del ville besluta,
att § 10 i k. m:ts nådiga reglemente för
småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalt den 22 juni 1892 måtte
erhålla följande förändrade lydelse:
§ 10.
Tjänsteår räknas med afseende på
rätt till understöd såsom fullt, därest
läraren därunder tjänstgjort 8
kalendermånader eller 34-Vs veckor. Med de
år, under hvilka läraren möjligen
undervisat kortare tid, verkställes en
sammanläggning och reduktion, med beräkning
af 8 månader på hvarje år; dock må
för lärare vid skolor, hvilka till följd af
särskilda or Is förhållanden åtnjuta
lone-tillskott af allmänna medel åt sina lärare
såsom för full tjänstgöring’, oaktadt den
årliga undervisningstiden understiger 8
månader, tjänsteårets längd beräknas i
enlighet med den för nämda lönetillskotts
åtnjutande fastställda årliga
undervisning Sliden.
Med afseende på rätt till understöd
beräknas hel tjänstgöring omfatta minst
20 undervisningstimmar i veckan.
I lärares tjänstetid inräknas all hel
tjänstgöring i sådan beställning vid de
till den allmänna folkundervisningen
hörande skolor, för hvars innehafvares
aflönande tillskott af allmänna medel
åtnjutits.
Kofodersfrågan ånyo inför riksdagen.
Direktor E. A. Zotterman har vid
årets riksdag upptagit sitt gamla
yrkande om kofodrets ersättande med 100 kr.
Hans hemställan, som återgifves i förra
numret, motiveras sålunda:
Det har under de många gånger frågan
varit före i riksdagen icke bestridts,
tvärtom medgifvits> att bestämmelsen i § l
mom. 2 af k. kungörelsen angående
aflöning åt lärare och lärarinnor vid
folkskolan och småskolan den 20 januari 1888,
äfven sådant detta lagrum lyder enligt k.
kungörelsen den 5 oktober 1891, därom
att åt ordinarie lärare och lärarinna, som
efter undergången godkänd afgångsexamen
från seminarium blifvit vid folkskola
anställd i föreskrifven ordning, skall af
skoldistriktet anskaffas sommarbete och
vinterfoder för en ko, eller ock, där hinder
eller svårighet af lokala eller andra
förhållanden därför möter, minst värdet af 8
hektoliter 25 liter spannmål, hälften råg
och hälften af det eller de andra sädesslag,
i hvilka kronotionden inom orten utgår, i
ersättning lämnas, icke är fullt klart och
tydligt affattad. Det har också både
erkänts och från flera håll med styrka
framhållits, att nämda förhållanden gifvit
anledning till tvister mellan skollärare och
församling, tvister hvilka stört det goda
förhållandet mellan nämda kontrahenter,
utan hvilket ett framgångsrikt skolarbete
är omöjligt.
Under den senaste riksdagsperiodens
samtliga ordinarie riksdagar förekom
denna fråga under olika former till
behandling. Bland andra förnyade jag under n:r
21 vid 1893 års riksdag den af mig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0077.html
