Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (635.) 28 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
1 skall emellertid lönen utbetalas i papper,
hvar-j igenom beloppet reduceras till omkr. 4,000 kr.
i Med de förhållanden, som existera i Brasilien,
| torde detta lönebelopp vara särdeles måttligt.
- Om söndagsskolan öfverlade Sala stads
lärare och lärarinnor vid möte hos skolrådets
ordförande den 20 d:s. Frågan inleddes af
kontraktsprosten Forssman. Alla voro ense om,
att söndagsskoleverksamheten vore skadlig för
barnen såsom ledande till okyrklighet. Det
ansågs ovärdigt och opassande för i svenska
kyrkans tjänst anställda lärare och lärarinnor
att aktivt deltaga i sådan verksamhet. Såsom
botemedel beslöts att på försök anordna
barngudstjänster vid ett eller annat tillfälle. Dessa
skulle hållas på sommaren i stället för
aftonsångsgudstjänst.
- Sveriges skolväsen har på senaste tiden
vunnit stora sympatier bland kroaterna. En i
Agram utkommande pedagogisk tidskrift har
under fjoråret innehållit flera artiklar om
svenska skolförhållanden: Palmgrenska samskolan;
en historik om slöjden; om Skolslöjden,
feriekolonier, skolkök, Skolbad och arbetsstugor i
Stockholm m. m. Den sistnämda artikelns
författare, hr Franjo Bucar, hvilken såsom
kroatiska regeringens stipendiat fortfarande
studerar i Stockholm och under halftannat års
vistelse i Sverige gjort sig synnerligt förtrogen
med språket, litteraturen och hela
undervisningsväsendet, ämnar vid hemkomsten utgifva
ett större arbete om Sverige.
- Föräldramöte hölls ånyo den 17 d:s vid
Nya elementarskolan härstädes. De
närvarandes antal torde ha uppgått till omkring 200,
däribland ett stort antal damer. Mötet
öppnades af rektor Hernlund med en hälsning och
en kort inledning af de å inbjudningskorten
uppsatta frågorna. Därefter vidtog diskussion
af dessa frågor, hvilken varade i flera timmar.
Efter mötets slut samlades ett 70-tal lärare och
målsmän, däribland många damer, till ett
enkelt samkväm å Hamburger börs, hvarest
fortsattes mera privat tankeutbyte samt stiftades
bekantskaper lärare och föräldrar emellan. Här
frambärs ock föräldrars och målsmäns
tacksamhet till skolans lärarekår, men först och
sist till dess rektor, för det lyckliga sätt,
hvarpå skolan vetat att gå från ord till handling
uti en fråga, som länge varit på tal, frågan
om ett mera lifligt och mera fruktbringande
samarbete mellan skolan och hemmet, än det
som hittills kommit till stånd.
- Nordisk fest firades å Tärna folkhögskola
den 1.8 d:s. Omkring 300 personer hade
infunnit sig. Professor Almkvist från Uppsala
höll föredrag om Jerusalem i våra dagar. Hr
Emil Svensén tecknade minnesrunor öfver
några under fjoråret bortgångna svenska stormän,
hvarefter direktör Holmberg talade öfver de
två nyligen aflidna folkhögskoleföreståndarne
Ernst Trier och Robert Rostedt. En
hälsningsadress från Vestbirks högskola i Jylland
upplästes, och församlingen uppdrog åt Tärna
folkhögskolas lärarekår att besvara densamma
samt tillställa de främsta och äldsta danska
folkhögskolorna en lyckönskning med hänsyn
till den danska folkhögskolans 50-åriga tillvaro.
En mängd sånger afsjöngos unisont af de vid
festen närvarande. - Vid Lunnevads
folkhögskola hölls den 24 d:s en liknande fest, besökt
af flera hundra personer. Föreståndaren, hr
H. Odhner, höll festtalet, hvarefter fil. kand.
de Vylder talade öfver ämnet: »Tvänne
frihetshjältar - Napoleon och Andreas Höfer».
- Samma dag hölls nordisk fest i Hallands
folkhögskola å Katrineberg i närvaro af öfver
300 personer. Docenten Emil Lindberg från
Göteborg talade öfver P. A. Bergström,
Abraham Rundbäck, G. Klemming, J. T. Hagberg,
Hjalmar Abelin, Nils Kjellberg, Rudolf Vall.
Skolans föreståndare berättade om ett
försvunnet solsystem. Dessutom bjöds på sång och
musik.
___ fortfarande mottages
prenumeration på Svensk Läraretidning för år 1894.
Anmäl Eder på närmaste . postanstalt!
Riksdagen,
Val af vice ordförande i skolrådet.
Lagutskottets utlåtande med
anledning af hrr O. Högstedts och E.
Hammarlunds motioner i detta ämne
föreligger nu i sin helhet. Efter en
redogörelse för motionerna - se denna
tidning n:r 5 - yttrar utskottet:
Utskottet delar de af motionärerna
sålunda uttalade åsikter i fråga om
lämpligheten däraf, att föreskrift gifves om den
tid, för hvilken vice ordföranden i
skolrådet skall väljas, men på det af hr
Hammarlund anförda skäl och då det, med
hänsyn till den betydelse, vice ordförande
inom skolråd äger för folkskoleväsendets
utveckling, måste vara af vikt, att, därest
den, som blifvit därtill vald, skulle
befinnas hysa ringa intresse för sitt uppdrag
eller eljest vara mindre lämplig för dess
behöriga skötande, annan person inom en
icke allt för aflägsen tidrymd kunde blifva
i hans ställe till vice ordförande utsedd,
finner utskottet sig icke böra förorda hr
Högstedts förslag att låta den till vice
ordförande valde bibehålla detta uppdrag hela
den tid, för hvilken han blifvit nämd till
ledamot i skolrådet.
Då utskottet sålunda finner hr
Hammarlunds förslag ägnadt att afhjälpa bristen
på lagbestämmelse i förevarande ämne, får
utskottet hemställa,
1) att hr Högstedts motion icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda;
2) att riksdagen i anledning af hr
Hammarlunds motion måtte för sin del
besluta, att sjette stycket af 23 § i
förordningen om kyrkostämma m. m. den
21 mars 1862, sådant detta lagrum
lyder i förordningen den 13 april 1886,
måtte erhålla följande ändrade lydelse:
»Skolrådet väljer inom sig för hvarje
år en vice ordförande.»
Med anledning af motion af E.
Hammarlund har lagutskottet vidare tillstyrkt
ett lika lydande tillägg till mom. 3 af §
25 i kyrkostämmoförordningen för
Stockholms stad. I likhet med motionären
finner utskottet det »vara lämpligt såväl att,
i öfverensstämmelse med hvad genom k.
kungörelsen den 30 oktober 1868
stadgades med afseende å riket i öfrigt,
jämväl i Stockholm skolråden utse inom sig
en vice ordförande, som äfven att
därstädes val af vice ordförande årligen äger
rum ».
Konfirmation och kristendomsbetyg.
Uti tvänne under förra veckan väckta
motioner inom andra kammaren har
missionsföreståndaren E. J. Ekman föreslagit,
att riksdagen måtte besluta att i skrifvelse
till k. m:t anhålla,
1) att alla sådana bestämmelser måtte
upphäfvas, hvarigenom tillträde till allmänna
läroverk eller till ämbeten i statens och kommunens
tjänst göras beroende af konfirmation eller
nattvardens begående;
2) att prästerskapet måtte åläggas att vid
betygs utfärdande för dem, som icke deltagit i
konfirmationsundervisningen, använda såsom
vitsord i kristendomskunskap det vitsord, som
lämnats dem i af gångs betyget från folkskolan.
I motiveringen till sistnämda förslag
yttrar motionären:
Då numera mången icke bevistar
konfirmationsskolan, hvilken dock fått fullständigt
afgångsbetyg från folkskolan, så synes det mig,
som om vitsordet angående kristendomskunskap
i det senare betyget borde för dem, som icke
deltagit i konfirmationsundervisningen, få gälla
som tillräckligt intyg i alla de fall, då vitsord
om kristendomskLnskap erfordras.
Med den stora utveckling folkskolan fått,
särskildt i Sverige, och i betraktande af den
omsorg och noggrannhet, hvarmed undervisningen
skötes i våra folkskolor, torde det i
afgångs-betyget gifna vitsordet kunna tillfredsställa alla
rättmätiga anspråk.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Lönneberga, Kalm.: En del skolmateriel
skulle inköpas och skolsalarna genom skolrådets
försorg eldas och städas samt skuras fyra
gånger under terminens lopp.
Uivängstorp^ Skbg: Läraren beviljades
ledighet en dag i hvarje månad för besök i andra
skolor. En ledamot af skolrådet utsågs alt
anmäla behöfliga reparationer samt tillse att
dessa blefve i rätt tid verkställda. Särskild
afgångspröfning skulle verkställas med afgående
barn dagen före examen. Läraren tillerkändes
rättighet att utan skolrådets hörande vid
förefallande behof för enskilda angelägenheter gifva
lof i skolan, dock med skyldighet att sedan
läsa igen dessa dagar. Skolmateriel skulle
inköpas, en del hvarje år, till dess behofvet
blefve fylldt. Samtliga skolrådsledamöter närvaro
vid sammanträdet.
Källeryd, Jönk.: Förslag till nytt reglemente
för folk- och småskolorna skulle utarbetas och
uppdrogs detta åt ordföranden och skolläraren
K. V. Lindén. Förslag framställdes om
anskaffande af inedel till premier åt flitiga
skolbarn. Skolrådet beslöt att genom frivilliga
bidrag inom församlingen söka anskaffa sådana.
Hudiksvall: För erhållande af kännedom om
skolköken beslöt mötet, att ett par af skolans
lärarinnor skulle resa till Stockholm för att
där inhämta upplysningar angående denna nya
gren af undervisningen. Medel skulle man söka
anskaffa på enskild väg.
Voxna, Gflb.: Flickslöjd skulle införas vid
skolorna inom socknen.
Moheda, Kron.: Reglementet för församlingens
skolor skulle delvis omarbetas. Följande
läroböcker skulle inköpas och tillhandahållas
barnen dels mot inköpspris, dels gratis: Sjögrens
lärobok i modersmålet, Odhners historia,
Berg-Lindens naturlära n:r 2 samt Almquist geografi
n:r 2. Vidare beslöts att inköpa åtskilliga
kartor och planschverk samt annan
åskådningsmateriel. Slutligen kom man öfverens om att
försöka skaffa de fattigaste barnen mjölk och
bröd under skoldagarna, på det att deras
skolgång måtte bli mera jämn. Initiativet till dessa
beslut är i hufvudsak taget af folkskoleinspe k
tören.
Själfhjälp.
En 10-årig sparkasseförening.
Den ekonomiska ställningen bland
medlemmarne af de lägre
tjänstemannaklasserna är, som hvar man vet, i allmänhet
mindre god. Skälet härtill lärer ganska
lätt kunna inses. De löneförmåner, som
blifvit tillförsäkrade här åsyftade personer,
vare sig de tjäna staten eller kommunen,
äro i allmänhet så starkt begränsade, att
löntagaren på dem endast med yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
