Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (637.) 14 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
Allmänt förordades, att i skolorna borde
utdelas tryckta cirkulär, innehållande bestämda
regler angående barnens uppförande och skick
vid olika tillfällen. För att utreda frågan
tillsattes en kommitté af fem personer.
- Härjedalens lärareförening, en krets af
allmänna folkskollärareföreningen, höll den 21
februari möte i Hede skolhus.
Folkskoleinspektören J. Kjellin bevistade mötet. Flera af de
närvarande hade haft att färdas långa vägar.
Så t. ex. hade Lillherrdals lärarinnor 11 mil
och därutöfver, Svegs lärarepersonal 8 mil o. s. v.
Vid mötet hölls föredrag öfver ämnet -. »Formell
och materiell bildning» samt diskuterades
frågan: »Hvilka uppgifter har skolan i förhållande
till hemmet.» Till ordförande återvaldes
folkskolläraren E. A. Granberg i Sveg. Fyra nya
ledamöter inskrefvo sig i föreningen.
- Värmlands folkhögskola i Molkom firade
den 3 d:s en nordisk fest. Skolans andre
lärare, hr S. Velin, höll tal till minnet af några
nnder senaste året bortgångne stormän.
Följande dag hade folkhögskoleförbundet möte.
Därvid diskuterades bland annat om
samundervisningen. Frågan hade blifvit inlämnad af
en man af folket, och de flesta talarne, mest
allmogemän, ansågo, att samundervisning så
snart som möjligt borde införas vid
folkhögskolan, bl. a. af det skäl, att landtmannen hade
svårt att sända sina flickor till en sommarkurs,
och att denna i alla händelser blefve för kort.
- Ett långvarigt skollärareval ägde rum i
Karlskrona natten mellan tisdagen och
onsdagen i förra veckan. Skolrådet hade på förslag
till en ordinarie folkskollärarebefattning i
stadsförsamlingen uppfört vikarierande lärarne K.
Andersson, J. A. Karlsson och J. Jaensson i
nu nämd ordning. Den förstnämde hade djupa
försänkningar hos societeten. Den senare åter
hade som varm nykterhetsvän samlat en hel
här af nykterhetsvänner omkring sig. En ifrig
agitation hade å båda sidor föregått valet, så
att. när detta började tisdags afton kl. 6, stodo
båda partierna starkt rustade. Innehafvaren
af andra förslagsrummet afsade sig till förmån
för hr Andersson. Valet fortgick till midnatt
och spänningen steg allt högre, Strax efter
midnatt föll ordförandens klubba och hr
Jaensson förklarades vald med 109 rösters
majoritet. Han hade fått 4,146 röster, hr Andersson
4,037 och hr Karlsson 47.
Riksdagen-
intagning i skolan hvartannat år.
En af Gotlands representanter i andra
kammaren, hr P. Larsson i Fole,
väckte i fredags följande motion, hvilken
afser att undanrödja en olägenhet, som
särskildt yppat sig å Gotland:
K. m:ts förnyade nådiga stadga
angående folkundervisningen i riket af den 20
januari 1882 § 35 har följande lydelse:
Mom. 1. Barns skolålder räknas från och
med det år, under hvilket barnet fyller sju,
till och med det år, under hvilket barnet
fyller fjorton år.
Mom. 2 Då sko!råd efter samråd med
kyr-kos’ämma så pröf> ar nödigt, må tiden, då barns
skolgång skall begynna, kunna uppskjutas, dock
icke länyre än till det år, under hvilket barnet
fyller nio år. I sådant fall skall öppet lämnas
h värj*» barn, som uppnått den i nästföregående
moment bestämda skolåldern, att begagna sig
af skolundervisning, örn det af föräldrar eller
målsman anmäles till skolgång.
Denna föreskrift, hvarigenom föräldrar
eller målsmän lämnas rätt att när som
helst omintetgöra skolråds och
kyrkostämmas beslut om uppskof med barns
intagande i skola, är till väsentligt hinder för
skolundervisningen i mindre församlingar
med barn af så ringa antal, att de med
skäl icke kunna åläggas att inrätta
särskild småskola, och där alla barn således
undervisas af en och samme skollärare.
Efter öfverenskommelse mellan skolråd
och kyrkostämma har beslutats och försök
gjorts inom åtskilliga små församlingar på
Gotland med barns intagning i skolan
hvartannat år, hvilka försök, där de fått
till-lämpas, utfallit till såväl församlingens som
lärarens belåtenhet. Sådana beslut hafva
dock icke länge blifvit efterlefda i en del
församlingar, enär domkapitlet konsekvent
vägrar att fastställa en sådan, mot nu
gällande skolstadga stridande bestämmelse,
och om således blott en enda inom
församlingen opponerar sig mot beslutet och
anför klagomål mot skolråds och
kyrkostämmas beslut, blir beslutet upphäfdt och
skolstyrelsen och skolläraren tvungna att
intaga sjuånngar hvarje år, då de af
föräldrar och målsman anmälas till intagning.
Uti församlingar, där småskola icke
finnes, och hvarest det icke finnes skäl att
inrätta sådan, uti församlingar med
folkmängd af 200 till 400 personer och
barnantal i skolåldern emellan 15 och 40
stycken, ligga ölägenheterna häraf i öppen dag.
Skall i skolan intagas barn hvarje år,
måste klasser eller läslag bildas för hvarje
års intagning, åtminstone i den lägre
afdelningen i skolan, ty de nyintagna kunna
icke indelas i den förut varande första
klassen, emedan de hunnit ett godt stycke
på väg uti skolkunskaper.
Finge däremot beslut af skolråd efter
samråd med kyrkostämma bindande kraft
och nyinskrifna barn intagas i skolan
hvartannat år, kunde skolan komma att bestå
af tre klasser, hvarje klass tvåårig, och
läraren beredas tillfälle att meddela barnen
mera personlig öfning och omedelbar
ledning, än om klasserna äro för många.
Den treklassiga indelningen erbjuder
dessutom den fördelen, att, när i en sådan
skola behof gör sig gällande af
afdelnings-anordning enligt folkskolestadgans 14 §
mom. 2 c, behöfver blott permitteras en
klass hvarje dag växelvis, då läraren
endast får två klasser samtidigt under vissa
dagar i veckan att undervisa, och ungefär
samma resultat* vinnes som genom
anordnandet af särskild småskola. På grund af
hvad här anförts får jag föreslå,
att riksdagen måtte i skrifvelse hos
k. m:t anhålla om utfärdande af sådant
tillägg till § 35 i folkskolestadgan, att
det medgifves skoldistrikt att anordna
undervisning på det sätt, att intagning i
skolan sker hvartannat år.
Tillsättning af förenade tjänster.
Utan ett ords diskussion godkände båda
kamrarna i lördags det i n:r 8 af denna
tidning återgifna förslaget till lag angående
tillsättning af organist- och
klockarebefattningar.
Fortfarande mottages
prenumeration på Svensk Läraretidning för år 1894.
Anmäl Eder på närmaste postanstalt!
Dödsfall.
E. Nordberg1 f- Den 3 dennes afled
förre folkskolläraren och klockaren i
Grundsunda Erik Nordberg i den höga åldern af
öfver 81 år. Han var född 1812 och
aflade folkskollärareexamen i Hernösand
1844. Efter aflagd examen upprättade
han i Hernösand en privatskola, hvilken
äfven tjänade som seminariets
öfningsskola. År 1846 tillträdde han den nybildade
folkskolläraretjänsten i Grundsunda. Denna
befattning skötte han till 1880, då han
erhöll afsked med pension. Ännu i 11
år fortfor han dock att bestrida
klockaresysslan. N. blef inom församlingen
bemärkt för sina framstående egenskaper och
erhöll flera förtroendeuppdrag, däribland
ordförandebefattningen i
kommunalstämman. Han blef äfven hedrad med medalj
»för medborgerlig förtjänst». Den aflidne
åldringen sörjes närmast af tvänne
efterlefvande barn (en son, som är kyrkoherde,
och en dotter, som är gift med en
kyrkoherde).
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Malte. 1) Läraren torde så mycket mindre
kunna åläggas att uttaxera skurpengar af
barnen, som dylik uttaxering är fullkomligt
olaglig. 2) Ifall skolrådet sådant fordrar, är
läraren skyldig att tillsäga barnen att såga och
hugga skolans ved. Om emellertid föräldrarna
icke medgifva, att barnen betungas med dylikt
arbete för skolans räkning, kan hvarken lärare,
skolråd, domkapitel eller ens k. m:t ålägga
barnen nämda arbete. Kostnaderna för
skolväsendet skola ju utgöras enligt samma
grunder som kommunalutskylderna och kunna ej
till någon del åläggas barnen eller deras
föräldrar. 3) Nej. 4) Ja. 5) Ja. 6) Säkert. 7)
Nej; härom äger skolrådet besluta.
Dalecarlian. Oss veterligt finnas de ej till
salu.
1886 Pr. Några lagbestämmelser eller
prejudikat härom finnes ej.
Nemo. Den 17 nov. (alliså b’ott 14 dagars
ansökningstid). 2) Den 18 dec. 3) Ja.
And. 1) Olika, beroende på de utredningar,
som måste föregå beslutet. 2) Så bör ej ske.
Ooiss vikarius. Intet bestämdt stadgande
härom finnes. Tydlig öfverenskommelse borde
hafva träffats före platsens tillträdande.
Cl. N-n, 1) Synes vara mycket oegentligt.
2) Ja. 3) Ja. 4) Se folkskolestadgan § 19
mom. 1. 5) Bäst att tala därom med en läkare.
6) Ovisst. 7) Numret sändes. Kostnad 60 öre.
8) I förhållande till lästiden. 9) Se denna
tidning n:r 9!
J. E. C-n. Full pension fås vid 55
lefnads-och 30 tjänsteår. Afkortad pension erhålles
vid 50 lefnads- och 25 tjänsteår (ifall obotlig
sjukdom föreligger, kan pension fås redan efter
10 tjänsteår).
P- A-t. 1) Ni bör naturligtvis ingifva den
begärda förklaringen och med anledning däraf
påkalla nytt beslut af skolrådet. 2)
Anordningen synes hafva stöd i normalplanen.
Frågvis. 1) Ja. 2) Man kan upptaxeras
äfven för bostadsförmånen. 3)-6) och 8) Utan
kännedom om alla de protokoll, annonser m. m.,
som kunna inverka på denna sak, våga vi ej
yttra oss härom. 7) Nej. 9) Ja. 10) Tre
gånger. 11) Nej, blott tabellen A. 12) Nej. 13)
Frågan ligger utanför denna tidnings område.
Basil. Ifall Ni icke fått de första numren
för året, är detta postverkets fel. Alla numren
finnas fortfarande. Om Ni reklamerar de
felande numren, anskaffar posten dem.
X... a. Kalenderår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
