Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (638.) 21 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 12
För inträde i folkskolans andra års k lass
(fast folkskola titt.-A):
Biblisk historia. I småskolan: berättelser
ur gamla Och nya testamentet, tvänne gånger
genomgångna, under andra året efter lärobok.
- I folkskolan: berättelser ur gamla
testamentet till konungatiden, afseende en
fullständigare och mera sammanhängande kunskap. - I
samband härmed motsvarande delar af de
bibliska ländernas geografi.
Katekes. I småskolan: textorden i Luthers
lilla katekes/ inlärda i sammanhang med de
bibliska berättelser, till hvilka de lämpligast
kunna anslutas. - I folkskolan: inledningen
och första hufvudstycket till lagens slutord, så
behandlade, att lilla.katekesen och den
antagna katekesutvecklingen inläras i samband med
hvarandra.
Psalmer. I småskolan: valda psalmverser
till’ett antal af 10 till 20. - I folkskolan:
valda psalmverser till ett antal af ytterligare 10
till 15.
Bibellåsning. Någon af nya testamentets
historiska böcker, genomgången i
sammanhängande följd.
Innanläsning, l småskolan: ren och säker
läsning af lättare stycken. Någon öfning att
redogöra för innehållet af det lästa. - I
folkskolan : fortsatt välläsning samt öfning att
uppfatta och muntligen redogöra för det lästa.
Rättskrifning. I småskolan: öfning i
rättskrifning af lättare ord och meningar. - I
folkskolan: rättskrifningsöfningar för inlärande
af ljudtecken och skiljetecken; afskrifning,
skrifning efter diktamen och skrifning ur
minnet samt andra öfningar, som kunna förbereda
uppsatsskrifningen.
Välskrifning. I småskolan: öfning i
välskrif-ning, storstil och mellanstil. - I folkskolan:
fortsatt öfning af mellanstil.
Räkning. I småskolan: skriftlig räkning,
sammanläggning och fråndragning inom
talområdet 1-100 äfvensom mångfaldigande och
delning med ensiffriga faktorer; hufvudräkning,
de fyra räknesätten inom talområdet 1 - 30.
Öfning att skrifva siffror väl. - I folkskolan:
de fyra räknesätten i hela tal med
öfnings-och tillämpningsexempel, som omfatta högst
fyrsiffriga tal, dock endast en- eller tvåsiffriga
multiplikatorer och divisorer, och äro
inskränkta till uppgifter, för hvilkas lösning endast ett
räknesätt erfordras. Sorterna delvis inlärda.
Geografi. I småskolan: åskådningsöfningar,
anknytande sig till hemtrakten, hvarvid de
allmännaste geografiska föremålen, såsom höjd,
slätt, sjö, flod, ö, sund m. fl. framställas för
barnens iakttagelse och visas pä kartan. - I
folkskolan: en något utförligare framställning
af det egna landskapet; en allmän öfversikt af
skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet till
det omfång, som behöfves för angifvande af
de särskilda landskapens läge; en allmän
öfversikt öfver världsdelar och världshaf samt
en närmare kännedom om antingen de till
Götaland eller de till Svealand och Norrland
hörande landskap.
Historia. Valda berättelser ur
fäderneslandets historia: forntiden och medeltiden.
Naturkunnighet. I småskolan:
åskådningsöfningar, anknytande sig till djur och växter.
- I folkskolan: inledning till djurläran,
omfattande beskrifning öfver lämpliga djurformer
för kännedom om djurens allmännaste
organförhållanden och viktigaste klasser; beskrifning
af valda djurformer samt därpå grundad
redogörelse för däggdjurs- och fågelklasserna jämte
dessa klassers viktigaste ordningar.
Teckning. I småskolan: förberedande
öfningar för undervisningen i folkskolan, omfattande
teckning af räta linjer på rutadt eller
punkte-radt papper. - I folkskolan: teckning af
rät-liniga figurer på rutadt eller punkteradt papper.
Sång. I småskolan: enkla psalmmelodier
och andra sånger af lämpligt innehåll
eftergehör. - I folkskolan: fortsättning.
Gymnastik. I småskolan: fristående
rörelser, dels i omväxling med fria lekar på
lof-stunderna, dels såsom uppfriskningsmedel
under lärotimmarna; öfning att med ordning gå
ut och in ur skolrummet. - I folkskolan:
fortsättning.
For inträde i allmänna läroverkets första k/ass:
Biblisk historia. Kännedom om bibliska
historien efter en kortare lärobok.
Katekes. Insikt i kristendomens hufvudläror
enligt Luthers lilla katekes.
Innanläsning. Att kunna säkert och väl läsa
innantill svenska språket samt med egna ord
redogöra för innehållet af en uppläst enkel
berättelse.
Rättskrifning. Någon färdighet i
rättskrifning.
\7älskrifning. En redig och jämn handstil.
Räkning. Färdighet i användandet af de fyra
räknesätten i fyrsiffriga hela tal äfvensom
någon öfning i hufvudräkning.
Geografi. Grunddragen af Sveriges geografi
samt någon färdighet i begagnandet af kartan.
Af denna sammanställning visar sig, att
de kurser, som skola vara genomgångna
vid utträdet ur den egentliga folkskolans
första årsklass, och de, som skola vara
genomgångna vid inträdet i allmänna
läroverkets lägsta klass, icke äro helt och
hållet desamma,, men att de i det allra
närmaste motsvara hvarandra, samt att de
senare därför mycket lätt kunna bringas
till fullständig öfverensstämmelse med de
förra.
Att så borde ske, har blifvit föreslaget
redan af den läroverkskommitté, som
tillsattes 1882 och afgaf sitt betänkande den
25 augusti 1884. Efter att hafva
redogjort för de pedagogiska, sociala och
ekonomiska skäl, som legat till grund för andra
kammarens upprepade yrkanden om
höjning af inträdesåldern, och efter att
principiellt hafva erkändt »de många
fördelarna af ett närmare samband mellan
folkskolan och det allmänna läroverket»,
beslöt majoriteten inom denna kommitté
emellertid att icke tillstyrka nämda yrkanden.
Däremot fann den alla skäl tala för en
sådan jämkning af de för inträde i
allmänna läroverkets lägsta klass fastställda
kunskapsfordringarna, att en folkskolans
lärjunge vid 9 till 9 Va års ålder skulle
utan någon extra undervisning kunna
inträda i denna klass. En dylik jämkning
läte sig ock enligt nämda kommittés
mening utan svårighet verkställa.
Genom en åtgärd af detta slag skulle
visserligen det af många eftersträfvade
organiska sambandet mellan folkskolan och
allmänna läroverket endast i ytterst ringa
mån vara främjadt. Något väsentligt i
detta afseende kan uppenbarligen icke
vinnas utan höjande af inträdesåldern. Häraf
följer emellertid ej, att den af 1882 års
kommitté föreslagna lilla jämkningen skulle
vara alldeles utan värde. Den skulle för
det första innebära ett erkännande, att
åtminstone småskolan samt den egentliga
folkskolans första årsklass vore att anse
såsom bottenskola för det allmänna
läroverket. Den skulle vidare för folkskolan
på åtskilliga orter komma att medföra
äfven en viss praktisk nytta. En mycket
stor del af de gossar, hvilka söka inträde
vid allmänna läroverkens första klass,
komma nämligen från de städer, inom hvilka
dessa läroverk äro förlagda. Nu äro
folkskolorna i dessa städer i allmänhet
ordnade enligt den undervisningsplan, som i
gällande normalplan för rikets folkskolor
betecknas med litt. A. Deras lärjungar
hafva sålunda vid 9 till 9 1/z års ålder
genomgått de kurser, som i ofvan
meddelade tabell blifvit angifna. Då de efter,
utträdet ur folkskolans första årsklass vilja
inträda i första klassen af allmänna
läroverket, möter emellertid den svårigheten,
att inträdesfordringarna till denna senare i
vissa hänseenden innehålla något mer än
hvad de inträdessökande uti folkskolan
fått lära, i andra hänseenden något mindre
samt dessutom äro formulerade i ordalag,
som icke lämna full visshet om, huru det
i dem fordrade kunskapsmåttet förhåller
sig till det i folkskolans första årsklass
inhämtade. Följden häraf blir, att de
inträdessökande ensamt af denna anledning
ofta måste anlita extra undervisning.
Flerstädes har detta gifvit upphof åt en mängd
förberedande privatskolor, hvilka existera
på att draga lärjungar från folkskolan och
»träna» dem för inträdespröfningen till
allmänna läroverkets första klass - ett
förhållande, som hvarken kan anses vara till
båtnad för vederbörande barn själfva eller
för läroverket eller för folkskolan.
Huru obetydlig den ifrågasatta åtgärden
än kan synas och i det stora hela äfven
verkligen är, kan det sålunda ej nekas,
att den skulle medföra åtskilligt gagn.
Mot densamma skulle visserligen kunna
invändas, att den egentliga folkskolans första
årskurs omfattar vissa saker, som icke
ingå i de nuvarande fordringarna för
inträde i allmänna läroverkets lägsta klass.
Så t. ex. en del af katekesutvecklingen,
vissa delar af svenska historien och
naturalhistorien samt de första begynnelserna
i teckning, sång och gymnastik. Denna
omständighet synes emellertid ej kunna
vålla någon egentlig olägenhet. Någon
rubbning i den för läroverkets första klass
gällande läroplanen behöfde ej med
nödvändighet häraf förorsakas. Vid
öfvergången från en skola till en annan torde det
väl alltid vara vanligt, att man först
företager en kort repetition, enär endast
därigenom full visshet kan vinnas om, att
hvad barnet förut lärt erbjuder säkra
utgångspunkter för det nya som skall
meddelas. Det kunde därför ingalunda skada,
om gossen efter sitt inträde vid läroverket
skulle under de allra första dagarna eller
veckorna få läsa ett och annat, som han
redan under den sista tiden i folkskolans
första årsklass gjort någon bekantskap med.
Ett liknande förhållande äger helt säkert
rum äfven med sådana barn, som komma
från hemmen eller från privatskolorna.
Egendomligt nog har det af 1882 års
läroverkskommitté framställda förslaget
emellertid ej blifvit upptaget af den
skollagskommitté, som tillsattes 1890 och som
afgaf sitt betänkande den 13 januari 1891.
I § 31 af sitt förslag till stadga för rikets
allmänna läroverk förordar denna kommitté
en formulering af inträdesfordringarna till
första klassen, som icke Öfverensstämmer
med den för folkskolans första* årsklass
anvisade kursen, och i sin motivering for
nämda paragraf berör den icke med ett
ord det af 1882 års kommitté gjorda
yrkandet. Tvärtom hänvisar den såsom stöd
för sitt förslag i denna del uteslutande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
