Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (639.) 29 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 13
bestyreisen kan därefter hafva sitt
konstituerande möte före vårterminens slut
eller allra senast vid höstterminens
början.
Hur går det med
folkskolestatistiken?
l dagarna har från trycket uikommit
»Berättelse om statens allmänna
läroverk för gossar läsåret 1890-91,
utarbetad i kungl, ecklesiastikdepartementet».
Men af ecklesiastikdepartementets
berättelser om folkskolorna hafva vi ej någon
för senare tid än 1885, och det är nu
till på köpet öfver två år sedan denna
berättelse utkom, så att nu äro
utsikterna att hinna upp den närvarande
tiden mörkare än någonsin.
Sverige representeradt vid en
skolkongress i England.
Såsom våra läsare redan känna har
Sveriges allmänna folkskollärareförening
haft äran mottaga en inbjudning från
Englands allmänna lärareförening (The
National Union of Teachers) att genom
utsedda representanter deltaga i dess nu
pågående årsmöte i Oxford. På
centralstyrelsens anmodan har direktör Otto
Salomon å Nääs, som allt sedan 1883
varit medlem af Sveriges allmänna
folkskollärareförening, välvilligt åtagit sig-att
representera densamma vid nämda
årsmöte, och befinner sig hr Salomon i
detta ärende för närvarande i Oxford.
Vi hoppas med snaraste kunna meddela
ett och annat om mötets förhandlingar
och förnämsta tilldragelser.
Universitet och folkskola.
De gamla skrankor, som fordom skilt
universitetet från den öfriga världen,
hålla på att ramla. Lärdomens män börja
få öga för, att det finnes en annan
bildning än den akademiskt hallstämplade,
ett annat odlingsarbete än det, som
leder till en grad, en docentur eller
professur.
England hör till de land, hvilkas
vetenskapsmän tidigast kommit till
medvetande härom. Den s. k.
universitetsutvidgningen (som hos oss tagit sig ett
så vackert och löftesrikt uttryck i
fjorårets akademiska »sommarkurser»)
stammar ju ock från dem.
Ett ytterligare bevis på de engelska
universitetsmännens klarnande
medvetande af sin samhörighet med öfriga
arbetare på odlingens och särskildt den
andliga odlingens fält har nyligen blifvit
gifvet. Det är närmast förorsakadt af
Englands allmänna lärareförenings årsmöte
l Oxford. För några dagar sedan beslöt
Oxfords universitets församling (hvari
samtliga vid detta universitet graduerade
äga säte och stämma) att på ett
högtidligt sätt hugfästa minnet af
ifrågavarande årsmöte och på samma gång gifva
ett kraftigt uttryck åt sin mening om
den allmänna lärareföreningens betydelse
för Englands folkbildningsarbete. Detta
skulle ske därigenom, att universitetet
på mötets tredje dag, onsdagen den 28
mars, komme att tilldela föreningens
ordförande, folkskolläraren Gray,
värdigheten af hedersdoktor.
Detta beslut hedrar icke allenast hr
Gray samt den förening och den kår,
hvars främste representant han är. Det
hedrar fullt ut lika mycket detta gamla
ärevördiga lärosäte, som genom
detsamma visat sin vilja och förmåga att följa
och uppskatta det kulturlif, som rör sig
utom dess murar.
Sommarkurserna i Uppsala äro
föremål för en detaljerad skildring i det nu
utkomna andra häftet af tidskriften
Verdandi. Professor J. A. Lundell, medlem
af organisationskommittén, lämnar här
redogörelse för kursernas tillkomst,
deltagarnas fördelning efter hemort (i
förhållande till folkmängden kom Uppsala län
främst, därnäst Gotlands, Gäfleborgs och
Örebro län), och yrken (flertalet utgjordes
som bekant af folkskollärare), timplanen,
afslutningen m, m. Till sist lämnas en
förteckning på litteratur rörande
sommarkurserna. Denna litteraturförteckning
upptager icke mindre än fyra sidor.
Af intresse är att få veta, huru
sommarkurserna utföllo i ekonomiskt
hänseende. Vi meddela därför följande
sammandrag af räkenskaperna:
Inkomster.
Tillträdeskort för ordinarie deltagare 3,070: -
Biljetter till enstaka föreläsningar ... 353: 90
Försålda -grundlinjer ..................... 75: 12
Summa kr. 3,499. 02
Utgifter.
Trycksaker (biljetter, program,
grundlinjer o. s. v.)........................... 1,179:60
Annonser..................................... 33:14
Deltagaremärken........................... 101:80
Undervisningsmateriel .................. 151:70
Utgifter för lokalerna (hyra, städning,
lyse o. d.).............................. 107:07
Utensilier förbyrån(skrifmaterielm.m.) 26: 95
Byråpersonalen........................... 610.–
Betjäning .................................... 195: 01
Porton, frakt, resekostnader (för en
o föreläsare, bosatt utom Uppsala)... 136: 75
Ångbåtar för utfärden till Skokloster 224: -
Behållning.................................... 733: -
Summa kr. 3,499: 02
Behållningen har lika fördelats mellan
föreläsarne i förhållande till deras i
programmet uppgifna timantal. Fördelad på
100 timmar gifver behållningen en
utdelning af 7 kr. 33 öre pr föreläsning.
Hvad blifver det af allmänna
läroverkens ungdom? Uti den af
ecklesiastikdepartementet senast afgifna
berättelsen (läsåret 1890-91) om statens
allmänna läroverk för gossar finnes till sist
intagen en tabell, som för femårsperioden
1886-90 utvisar antalet afgångna,
fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast
efter afgången.
Af denna tabell framgår till en början,
alt af de 17,152 lärjungar, som under
dessa fem år afgått från läroverken, hafva
blott 3,290 eller omkring 19 % aflagt
mogenhetsexamen. Vidare finner man, att
endast något mer än en tredjedel af
lärjungarne hålla ut längre än till och med
den femte klassen, och att af dem, som
befolka läroverkens två högsta klasser
(gymnasium) blott något öfver hälften uppnår
den s. k. mogenhetsgraden. Från de tre
första klasserna hafva nämligen afgått 31
% och från fjärde och femte klasserna
33 % samt från sjette och sjunde
klasserna 17 %.
Omkring en tredjedel af dem, som
afgått utan godkänd mogenhetsexamen,
ämnade fortsätta sina studier vid andra
allmänna läroverk, tekniska läroverk,
seminarier eller folkskolor. Större delen af de
öfriga tyckas hafva afbrulit sina studier
för att öfvergå till landtbruk, handtverk,
handel eller andra yrken och näringar.
Af de 3,290, hvilka afgått efter, aflagd
studentexamen; hafva bortåt hälften (4<8 % )
fortsatt studierna vid universitet och en
tioncledel (10 %} vid tekniska läroverk
eller läroverk för landtbruk och
skogsskötsel. Till bruk, fabrik och handel eller
civila tjänstemannabanor hafva öfvergått
omkring 15 %\ till militäryrket 8 %\ till
apotek, veterinär- och tandläkareyrket eller
till andra lefnadsbanor 5 %. Om
återstående 14 % saknas närmare uppgifter.
.Hyllans folkhög-skola ett hem.
Enligt af garantiföreningen för folkhögskolan
Hvilan vid extra sammanträde sistlidne
lördag fattadt beslut skall vid skolan under
innevarande års sommar uppföras en
större nybyggnad, inrymmande en matsal för
60 ä 70 personer med kök, serveringsrum,
bakstuga m. m., vidare en större slöjdsal,
två lärarerum, en större dagligstuga för
eleverna samt på vinden rum för ett
10-tal elever. Kostnaden beräknas till 12,000
kronor.
Sedan flera år tillbaka har det varit ett
önskningsmål, att gemensam mathållning
för eleverna skulle kunna anordnas under
skolans omedelbara kontroll. Genom den
beslutade nybyggnaden kommer Hvilans
folkhögskola att liksom de danska
folkhögskolorna blifva i dubbel mening ett hem
för lärjungarne. Föreståndaren skall på
egen risk anordna mathållning för så många
elever, som önska begagna sig däraf, och
komma föreståndaren och hans hustru i
allmänhet att intaga middagsmåltiderna
tillsammans rned eleverna.
»Elevstugan» skall inrymma en del af
biblioteket samt för öfrigt tjäna till
gemensamt samlingsrum för eleverna i
landt-mannaskolan och folkhögskolan, där de
om kvällarna kunna sammanträffa
medföreståndaren och lärarne.
Efter nybyggnadens fullbordande kunna
till skolan anländande främlingar finna
tillfälle att erhålla logi och kost utan att
anlita föreståndarens gästfrihet. Sådana
fortbildningskurser för lärarepersonalen som
de under förra* sommaren hållna skola
också hädanefter kunna lättare anordnas å
Hvilan, skrifves till Svensk Läraretidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
