Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (644.) 2 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
med all önskvärd tydlighet betonades, icke |
lärareföreningens ordförande personligen,
den gällde folkskollärarekallet. Åhörarne
förstodo och uppskattade denna afsikt,
jublet efter hvarje punkt i promotionstalet
vittnade därom, skulle flertalet än ej
nöjaktigt kunnat öfversatta det latin, på
hvilket talet framfördes. Man jublade af
tacksamhet för det nya lif och det nya ljus,
som från högskolan skulle i allt rikare
mått strömma in i folkskolan, massornas
bildningsanstalt.
Ett uppbördsmöte.
Skördade föreningen lagrar på
förmiddagen, så skördade den guld på
eftermiddagen, då man hade sitt »börsmöte».
Lärarne i England sakna ännu en af staten
garanterad pensionsinrättning, och för att
ersätta en sådan gör man genom allmänna
lärareföreningen enskilda insamlingar till
förmån för lärarnes understödsfond. Vid
ombudsmötet skulle de insamlade medlen
högtidligen öfverlämnas till sitt ändamål.
Nu skulle det visa sig, hvem som fick
priset i denna sportstäflan.
Föreningen försummar helt naturligt ej
att lifva hågen för denna inbringande idrott.
Därför utdelas årligen tvänne pris till de
skickligaste »samlarne», det ena, en
silf-vertallrik, utdelas till den förening, som
kan öfverlämna det absolut högsta
penningbeloppet, det andra, en sköld,
öfverlämnas till den förening, sorti pr medlem
har att uppvisa cTé flesta punden. Prisen
»vandra» för hvarje år. (Ungefär samma
idé som i våra skyttegillen.)
Och ståtligt och ceremoniöst måste
prisutdelningen ske. I den blomstersmyckade
sal, där på förmiddagen folkskolläraren
Gray promoverats, samlas kretsombuden,
såväl det ombud, som har blygsamma
4 kr. och 50 öre att aflämna, som det,
hvilket har modiga 9,000 kronor att lägga
i offerkistan. Hälsad af folksången
inträder prinsessan Christian, från hvars hand
de båda prisen skola utdelas. Krefsarna
räknas upp, deras insamling angifves.
Beloppen öfverlämnas till prinsessan. Är
beloppet något att räkna med, får
öfver-lämnaren diverse bifallsyttringar som lön
för sin möda; är det t. ex. 4: 50, får
ombudet nöja sig med sitt samvetes bifall.
I denna mötets välgörenhetsafdelning togs
priset af kvinnorna. De kretsar, som
vunnit tallriken och skölden, företräddes af
kvinnor, som ganska käckt antydde, att de
skulle eröfra dessa pris äfven nästa år.
Men äfven vältalighetspriset syntes
tillfalla kvinnolinjen. Mötets vackraste tal
hölls, enligt direktör Salomons mening, af
lady Jersey. Icke utan nervositet men
med en helgjutenhet i framställningen, en
finkänslighet i uppfattningen och en värme,
som icke kunde annat än verka gripande,
framlade den förnäma damen
uppfostrings-tankar, som vittnade om, att hon upplefvat
något i den fråga, hon berörde.
Hon mindes - berättade hon - att hennes
fader en gång uppmanat hennes bror, att han
borde behandla sin lärare som den bästa
människa i världen. Härpå hade brodern svarat,
att han alltid skulle betrakta sin far som den
störste man i världen, hvartill, som lätt inses,
fadern ej hade något att säga. Utgående här-
ifrån framhöll hon, huru auktoriteten för lärare
och föräldrar är grunden till vördnaden för all
auktoritet, villkoret för utbildandet af goda
medborgare.
Rörande kvinnan som lärarinna framhölls,
att en kvinna, äfven om hon ej hade lyckan
att vara mor, medvetet eller omedvetet hade
en moders hjärta.
Slutligen kunde presidenten meddela, att
omkring 110,000 kr. influtit till fonden
för understöd åt ålderstigna lärare och
föräldralösa barn. Denna fond uppgår nu
till bortåt l Va million kronor.
Debatten.
Att närmare ingå på en redogörelse för
öfverläggningarna och besluten, förhindrade
den korta tiden. Något om de
parlamentariska formerna kunde dock nämnas.
Ordföranden för ej såsom hos oss klubban:
han har i stället för klubba en ringklocka.
Han »sitter» ej heller jämt ordförande:
han står, under det han yttrar sig.
Hvarje talare har fem minuter till sin
disposition. Går han därutöfver, afklippes
han, vore det ock midt i en mening.
Önskar man höra honom längre, får man
framställa yrkande om ytterligare fem
minuter åt honom och underställa detta
yrkande mötets afgörande. Talare får
vidare åtnöja sig med vissa personliga
anmärkningar under sitt anförande och icke
bli förlägen, om det bullras och bråkas,
medan han har ordet, utan försöka
klämma i bättre eller ock sluta.
Väckt förslag om ändring af
dagordningen skall vara undertecknadt af 5
personer och vidare understödas af minst 30
för att komma under omröstning.. Vid
votering hafva ombuden för hvarje
kretsförening tillsammans lika många röster, som
kretsen har medlemmar. En votering är
i följd däraf både krånglig och tidsödande.
Bland diskussionsämnena rörde ett
tillsättandet af inspektörer - ett ämne för
dagen äfven hos oss. I denna fråga
uttalades, att enligt konferensens åsikt
personer utsedda till inspektörer böra vara i
besittning af motsvarande praktisk
erfarenhet, förvärfvad inom en af staten
understödd skola, hvarigenom de kunna anses
äga tillräcklig kännedom om arbetet inom
de skolor, hvilka af dem skola inspekteras.
Ett öfverläggningsämne var den
»Parlamentariska fonden», hvartill hvarje
föreningsmedlem bidrager med 2 sh. årligen,
och hvars ändamål är att bereda
lärareföreningen tillfälle att blifva representerad
i parlamentet. Detta kostar pengar. Ett
val till parlamentsledamot går icke för
bättre pris än 40 ä 50,000 kr. Föreningen
består liksom väl de flesta af två partier:
konservativa och liberala, och man ämnar
nu söka att samtidigt få valda föreningens
konservative ordförande och liberale
sekreterare.
Ett stridsämne inom föreningen var
in-trädesafgiften för medlemmar, som förut
tillhört föreningen men utträdt. Förslag
var väckt därom, att medlem, som förut
tillhört föreningen men af någon anledning
därur utträdt, borde vid nytt inträde
betala dubbel afgift. Lifliga protester
höjdes mot detta »bötessystem». Man
invände, att utträdandet icke behöfde vara
individens, det kunde vara föreningens;
och då detta fel ej längre kvarstode, borde
man ej försvåra återinträdet. Man borde
akta sig för majoritetsförtryck, då man för
öfrigt ville undvika och motarbeta förtryck.
Utställningen.
Mötets utställning var för mötet en god
affär. Hvarje utställare måste lämna en
ganska betydlig ersättning för
utställningsrättigheterna. Därigenom erhölls medel
till bestridande af mötets kostnader.
Omdöme om mötet.
Att skolmötet i Oxford bildar epok i den
engelska folkundervisningens historia,
erkännas af så godt som alla, äfven af dem,
som ej betrakta den vunna segern med
sympatier. Indirekt - genom exemplets
makt - har detta möte mellan våra
engelska kamrater inflytande äfven utanför
det brittiska rikets gränser.
Allting här i världen kan missbrukas,
så ock den seger, den engelska
folkskollärarekåren tillkämpat sig. Segern kan
blifva en pyrrhusseger, om medlet får gå
före målet.
Två Öfverläggningsämnen
vid årets kretsmöten.
Vid årets kretsmöten inom allmänna
folkskollärareföreningen förekomma till
behandling dels åtskilliga
stadgeändringsförslag med anledning af uttalanden vid
ombudsmötet i Göteborg, dels tvänne
egentliga Öfverläggningsämnen, nämligen:
1. Folkskollärarinnornas rättsliga
ställning.
I årsskriften återgifvas fullständigt de
två till centralstyrelsen ingifna
motionerna i ämnet (Strängnäskretsens finnes i
denna tidning n:r 6 detta år och
Stockholmskretsens i n:r 48 år 1893).
Centralstyrelsen yttrar därpå följande:
I likhet med de båda motionerande
kretsarna har centralstyrelsen funnit, att
förevarande fråga är af största betydelse
for-hela lärarekåren, omedelbart visserligen
endast för folkskollärarinnorna, men
medelbart äfven för folkskollärarne samt för
småskolans lärare och lärarinnor. Den anser
det därför vara af synnerlig vikt, att
samtliga kretsar inom Sveriges allmänna
folkskollärareförening måtte därom uttala sina
åsikter, och att detta måtte ske sä tidigt,
att nämda åsikter kunna framläggas inför
k. m:t, innan något beslut i ämnet af
regeringen fattas.
Att de myndigheter, som öfver förslaget
blifvit hörda, nämligen domkapitlen, ej i
allmänhet funnit sig hafva något
väsentligt att mot detsamma erinra, kan icke
väcka någon förvåning. Frågan gäller ju
en utvidgning af de öfverordnades makt
öfver de underordnade, och det säger sig
själft, att öfverordnade myndigheter ej gärna
kunna finna några betänkligheter häremot
eller ens förutsätta som tänkbart, att en
dylik makt skulle kunna missbrukas. Helt
annorlunda måste förhållandet té sig från
de underordnades egen sida, från deras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
