Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (644.) 2 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
SVENSK LÅEAEETIDNING.
N:r 18
inlösa den af klaganden upptagna brunnen,
det skulle åligga församlingen att genom
hämtning eller på annat tjänligt sätt i
skolhusets närhet tillhandahålla friskt och godt
vatten i tillräcklig mängd.
Detta utslag har den 13 sistl. april af
k. m:t blifvit fastställdt.
Glöm inga formaliteter!
Vikarierande organisten och klockaren i Gårdby
församling på Öland S. A. Runbäck hade
hos domkapitlet i Lund anfört besvär
öfver klockarevalet i Verums församling,
därvid kantorn och organisten O. A.
Löve-grén förklarats vald. Då klaganden icke
enligt gällande kyrkostämmoförordning vid
besvären fogat det öfverklagade beslutet
äfvensom bevis om dagen för
delgifvan-det, fann domkapitlet sig förhindradt att
upptaga besvären till pröfning. Besvären
fullföljdes, men k. m:t har ej funnit
desamma förtjäna afseende.
Skollofskolonierna utgjorde föremål
för öfverläggning vid Hälsovårdsföreningens
sammanträde härstädes sistlidne fredag.
Öfverläggningen inleddes af d:r E.
Forssberg, som i ett intressant och upplysande
föredrag redogjorde för dessa koloniers
historia oeh utveckling, hvarjämte han i
detalj angaf, huru kolonierna borde
ordnas.
Talaren skildrade de goda verkningar, dessa
kolonier medfört för barnen både i fysiskt
och moraliskt afseende. Angående den fysiska
utvecklingen framhölls det faktum, att
viktökningen varit störst hos barnen från våra
fattigaste församlingar.
Därefter påpekades de fördelar Stockholms
skärgård erbjöde, dels för det sunda klimatet,
dels för de lätta kommunikationerna, samt
slutligen för den goda tillgången på rymliga och
tjänliga lokaler.
Beträffande frågan, hur barnen böra
utväljas och utrustas, framhöll talaren, hurusom
hvarje koloni ej borde till antalet Öfverstiga
25. Barnen borde af läkaren utväljas bland
de mest vanlottade och klena. Vanartade barn
borde icke medtagas, icke heller sådana, som
lede af fallandesjuka, lungsiktighet eller variga
sjukdomar. Lindrigt tuberkulösa och
skrofu-lösa barn borde dock icke på grund af sin
sjukdom uteslutas, ty den rena, bakteriefria
hafsluften har en hälsosam inverkan på sådana.
Samma barn borde endast undantagsvis få
tillhöra koloni flera år i rad. Kostnaderna pr
dag för hvarje barn böra ej nedsättas under
55 ä 60 öre.
Till sist framhöll talaren vikten af rymliga
lokaler och godt dricksvatten. Vidare borde
det ej vara mer än 5 ä 8 minuters väg till
badstället, och slutligen borde föreståndaren
hafva genomgått en samaritkurs.
Ett önskemål kvarstode emellertid: det att
få ett konvalescenthem för de med kroniska
åkommor behäftade barn, som icke kunna
medtagas på kolonierna.
I den efter föredragets slut följande
diskussionen, hvarunder särskildt frågan om
ett konvalescenthem kom under debatt,
deltogo förutom d:r Forssberg och
medicinalrådet Wawrinsky förste lärarne S.
Nilsson, S. A. Kinnvall och O. Vinslow samt
folkskollärarinnan fröken Lotten Lagerstedt.
En svensk nationaldag. Vid Svenska
nationalföreningens möte i torsdags
diskuterades lifligt ett förslag till en svensk
nationaldag. Öfverläggningen inleddes af
rektor H. Hernlund, som redogjorde för
styrelsens mening i fråga.
Till nationaldag måste väljas en dag, som,
på samma gång den ägde historisk betydelse,
vore ägnad att vinna allmän tillslutning. Den
6 juni och den 6 november hade förut varit
nämda. Af dessa två vore den förra
lämpligast. Men då det ej vore fråga endast om en
skolornas fest utan om en allmän svensk fest,
så hade man ansett sig böra föreslå den 24
juni. Den dagen vore helgdag, förenade många
historiska minnen, folket hade vant sig att den
dagen samlas, och skolungdomen vistades då
i sina hembygder.
Efter en lång diskussion, under hvilken
olika förslag framställdes, beslöt mötet att
icke nu uttala sig för någon bestämd dag,
utan låta frågan hvila tills vidare,
verkställande utskottet dock obetaget att för
frågans lösning vidtaga de åtgärder, det
kunde finna lämpliga.
Samverkan mellan skola oeh
arbetsgifvare. Som förut nämts, har
Göteborgs allmänna folkskolestyrelse beslutat
att vidtaga åtgärder i nämda syfte och
gifvit styrelsen för Göteborgs handtverks- och
industriförening del af detta beslut,
nämligen
att utfärda en skrifvelse till arbetsgifvare
med uppmaning till dem att för anställande
af minderåriga gossar i arbete vända sig till
vederbörande öfverlärare;
att i denna skrifvelse skulle särskildt
erinras om Önskvärdheten däraf, att arbetsgifvare
ville uppmärksamma gossarnes afgångsbetyg
och fordra uppvisande af detsamma, då plats
sökes;
att berörda skrifvelse skulle under senare
delen af vårterminen och möjligen äfven vid
höstterminens början införas i stadens
tidningar samt dessutom direkt tillställas
Handtverks-och Industriföreningens medlemmar och andra
kända arbetsgifvare samt
att barn från fortsättnings- och
repetitionsskolorna samt från folkskolans högre afdelning
skulle ihågkommas med rekommendation till
arbetsanställning, men i regel inga som
tillhöra de allmänna folkskoleklasserna.
Föreningens styrelse hade gillat
folkskolestyrelsens förslag, och då föreningen den
24? april behandlade ärendet, antogs
förslaget nästan enhälligt. Tiden för
utsändande af de föreslagna tillkännagifvandena
ansågs böra vara vårterminens slut och
höstterminens början.
En öfverbyggnad på folkskolan
har under senare delen af föregående år
kommit till stånd i Göteborg, enligt hvad
den af folkskolestyrelsen afgifna
berättelsen gifver vid handen. Såsom vi tidigare
meddelat, hade styrelsens ordförande
professor Ernst Carlson under förra året
framlagt motiveradt förslag om upprättande af
en tvåårig högre afdelning. Åt
inspektören lämnades i uppdrag att i samråd med
lärare och lärarinnor i skolans femte klass
i enlighet med grundtankarna i
förslaget utarbeta undervisningsplan och
regle-mentariska bestämmelser. Det utarbetade
förslaget antogs af styrelsen den 29 maj
1893 att försöksvis tillämpas under
följande läsår. Utom i vanliga skolämnen
hafva gossarne erhållit undervisning i
statskunskap, engelska språket och slöjd samt
flickorna i handarbete och hushållsgöromål
i köket. Undervisningen har skötts af folk-
skolans lärarepersonal utom i engelska
språket.
»Genom denna försöksvis upprättade
högre afdelning har alltså» - yttrar
styrelsen i sin årsberättelse - »ett viktigt
steg blifvit taget för att utan större
kostnad för samhället söka realisera det länge
hysta önskemålet att åstadkomma en
påbyggnad på den obligatoriska
folkskolekursen, afsedd att bibringa lärjungar, som
fortsätta skolgången intill
konfirmations-åldern, en för deras behof afpassad
utbildning särskildt i praktisk riktning.»
Skolschismen i Malmö. Genom
utslag af den 15 sistl. mars upphäfde
lands-höfdingeämbetet i Malmö det vid
kyrkostämman med Malmö stadsförsamlingar den
30 sistl. oktober fattade beslutet att,
oaktadt folkskoleinspektören icke afgifvit
sådant intyg, som enligt kyrkostämmobeslut
af år 1876 erfordrades för uppflyttning i
högre lönegrad, tilldela folkskollärarne G.
A. Lindberg och A. J. Lindh hvardera
250 kronors löneförhöjning.
Detta utslag har nu af de båda lärarne
blifvit öfverklagadt hos k. m:t.
Klagandena häfda den åsikten, att församlingarna
hafva oinskränkt rätt att besluta om dylik
löneförhöjning, samt att frågan var
»vederbörligen beredd», enär skolrådet före
stämman haft ärendet under handläggning.
Utnämningar vid Stockholms
folkskolor. De senast ledigförklarade
ordinarie lärare och lärarinnetjänsterna vid
Stockholms folkskolor blefvo vid
folkskole-öfverstyrelsens sammanträde i fredags
tillsatta på följande sätt:
till lärare med 1,800 kronors lön: Anton
Vassberg vid Jakobs folkskola, Kristoffer
Vassberg vid Maria folkskola, A. G. Vihlander vid
Katarina folkskola samt G. J. Setterlund vid
Östermalms folkskola;
till lärare med 1,400 kronors lön: J. F.
Lindgren vid Nikolai folkskola, Magnus Bergvall
vid Klara folkskola, Frans Lindskog vid Jakobs
folkskola, Karl Frank’vid Maria folkskola, A.
G. Tydén vid Katarina folkskola, Fredrik
Fredriksson och A. E:son Lindegård vid Kungsholms
folkskola, Anton Levedal vid Östermalms
folkskola samt V. Grund och J. Schedin vid Adolf
Fredriks folkskola;
till lärarinnor med 1,400 kronors lön:
Se-rafia Johnson vid Jakobs folkskola, Elin Kruse
vid Maria folkskola, Hilda Forsbom och Julia
Olsson vid Katarina folkskola, Emilia Maria
Eriksson vid Kungsholms folkskola, Hildegard
Lundberg vid Östermalms folkskola samt
Nanna Lundblad vid Adolf Fredriks folkskola;
till lärarinnor med 1,100 kronors lön: Elin
Pettersson vid Nikolai folkskola, Matilda
Pettersson och Agda Axelsson vid Klara folkskola,
Emelie Andersson, Maria Landelius, Emilia v.
Essen, Hildegard Karlsson och Hilma Kärnell
vid Jakobs folkskola, Hilma Vikström, Cecilia
Sahlin, Emilia Ehinger, Augusta Sporsén, Ellen
Dyberg, Anna Andersson, Ingeborg Rydberg,
Alma Boije och Alma Vesterberg vid Maria
folkskola, Hanna Vallberg, Maria Almström,
Anna Nyström, Selma Eriksson, Hilda Ihrstedt,
Frideborg Spetz, Olga Grandin, Anna Lindbom,
Alma Törnblad och Charlotta Dammberg vid
Katarina folkskola, Elin Bredelius, Elin Jansson,
Maria Marin, Augusta Rietz och Ulrika Sjöberg
vid Kungsholms folkskola, Elvira Bauman,
Terese Kock och Irene Sidner vid Östermalms
folkskola samt Alma Sätherlund, Elisabet Blom,
Maria Morath, Anna Lindgren, Fanny
Blomberg, Ellen Åmark, Maria Elisabet Eriksson,
Andrea Silvander och Alma Pettersson vid
Adolf Fredriks folkskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
