Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (645.) 9 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
- Två prästerliga tjänsteår har k. m:t
medgifvit, att fil. kand. J. P. Gunnarsson får räkna
för sin tjänstgöring vid folkhögskola från den
l december 1888 intill den 6 januari 1893,
dä han prästvigdes.
- Värmlands läns kvinnliga folkhögskola i
Molkom började ny kurs den l maj, hvarvid 25
flickor voro närvarande. Af dessa äro 23 från
Värmland, l från Dalsland och l från
Västmanland.
- Utan afseende har Göteborgs domkapitel
lämnat de besvär, som anfördes öfver Marbäcks
församlings å kyrkostämma den 21 november
1893 fattade beslut i fråga om anordning af
småskolelokal.
- Afslutning ägde sistlidne måndag rum vid
fröken Hulda Lundins slöjdkurs härstädes för
utbildande af handarbetslärarinnor. I kursen
hafva 46 elever deltagit. Nästa kurs börjar
enligt annons i dagens nummer den 6
nästkommande september.
- Matiné gafs den 6 d:s i
Vetenskapsakademiens hörsal härstädes af Stockholms
folkskollärares sångkör till förmån för sin ledare,
sångläraren Måns Lindeberg. Denna kör har
i öfver 10 års tid biträdt vid många af de
konserter, som gifvits till förmån för
Skollofskolonierna.
- En botanisk trädgård i miniatyr har anlagts
å planen framför Kungsholms församlings
folkskola härstädes. Planteringen är ordnad med
beräkning att i möjligaste måtto sätta skolbarnen i
tillfälle att studera naturen i naturen och utgör
i det hänseendet ett ypperligt
åskådningsmateriel. Trädgården är anlagd af hr Emanuel
Björklund, till hvars förfogande för ändamålet
ställts ett belopp af 470 kr.
- Örebro skolförening hade den 28 april möte,
hvarvid hr A. Fridén höll föredrag om
röstorganens byggnad och språkljudens uppkomst
och indelning. Därefter följde diskussion
angående undervisningen om .rusmedlen.
Följande resolution antogs: »Ämnet lämpar sig
att beröra och behandla vid undervisningen i
naturlära, katekes och historia. Spritens
förstörande inverkan på de olika organen bör
särskildt framhållas.»
- Örebro läns lärareförenings tredje årsmöte
skall hållas i Lindesberg i medlet af augusti.
Till bestyrelse för detta möte äro valda:
folkskoleinspektören J. E. Jansson i Näsby och
kyrkoherden G. V. Modin i Lindesberg samt
folkskollärarne J. F. Lybeck i Fellingsbro, I.
Ringström, P. E. Blomström och J. A.
Regnström från Lindes landsförsamling samt K. A.
Länder i Lindesberg med P. E. Jansson i
Er-valla som suppleant.
- Skolväsendets ordnande inom Ö. Espinge
församling har ända sedan 1890 varit föremål
för beslut och däröfver anförda klagomål.
Öfver senaste beslutet att bibehålla folkskolorna
både i Satserup och Espinge i stället för att,
såsom förut var bestämdt, ersätta dem med
tre småskolor samt att ofördröjligen i
Satserup bygga nytt skolhus anfördes besvär hos
både domkapitlet och länsstyrelsen och
fullföljdes hos kammarkollegium, men samtliga
dessa myndigheter hafva ej funnit skäl göra
ändring i detta beslut.
- Karlskrona folkskoleförening firade den l
d:s en fest, besökt af ett 50-tal personer,
däribland skolrådets ordförande och vice
ordförande. Föredrag hölls därunder af fil. d:r
C. Vibling öfver ämnet: »I hvilken riktning
böra reformerna inom vårt undervisningsväsen
gå?» Talaren förordade ett samband mellan
folkskolan och statens läroverk sålunda, att
afgångsbetyg från den förstnämda borde
berättiga till inträde vid de senare. För öfrigt borde
i allmänhet teori och praktik bringas i närmare
öfverenstämmelse med hvarandra. -
Folkskolläraren E. Lindvall höll föredrag om
pedagogikens divergenser.
- Ett enkelt samkväm var i lördags afton
efter Stockholms folkskollärareförenings
sammanträde anordnadt för direktör Otto Salomon
af ett antal manliga föreningsmedlemmar, l ett
därunder hållet anförande hade hr S. tillfälle
uttala bland annat den åsikten, att Tyskland
väl förut varit det land, därifrån man så godt
som uteslutande hade hämtat pedagogiska
idéer. Talaren var emellertid förvissad därom,
att den tyska pedagogiken numera vore
föråldrad, och att England vore det land,
hvarifrån framtidens pedagogik skulle komma att
utgå. Härmed ville talaren motivera sin åsikt,
att engelskan vore det språk, som borde
införas vid våra seminarier. Under samkvämet,
som räckte till bortåt midnatt, tolkades flera
gånger den tillgifvenhet och tacksamhet, hr S.
förvärfvat sig bland den svenska lärarekåren.
- Det 22:a arbetsåret afslutades vid
Södermanlands folkhögskola den 28 sistl. april med
en angenäm fest. Efter åtskilliga sångnummer
höll skolans föreståndare ett föredrag om
mänsklighetens utveckling. Därefter talade skolans
andre lärare om naturlagarnas insats i det
vetenskapliga och praktiska lifvet. Sedan
årsberättelsen m. m. föredragits, besteg biskop
Ullman talarestolen och framhöll i sitt
afslut-ningstal »några hufvuddrag i den äkta folkliga
bildningen; hvars kärna är hjärtats och viljans
bildning och som bör finnas hos hvarje sann
människa och lem i vårt folksamfund, en
bildning, som man mycket väl kan vinna och äga,
äfven om man icke genomgått någon högre
lärdomsskola eller aflagt någon studentexamen».
- Till sommarkursen vid skolan äro anmälda
32 kvinnliga elever.
- Ärkebiskopens ämbetsskrifvelse rörande de
sedliga missförhållandena inom Gäfleborgs län
föranledde, såsom i förra numret omnämdes,
kontraktsprosten Kihlberg i Söderhamn att
utlysa ett möte i stadens kyrka till den l d:s.
Ett betydande antal personer hade kommit
tillstädes. Kyrkoherden Fredborg framlade ett
sammandrag af frågans uppkomst och utveckling,
hvarefter han framhöll, att hemmen bära en stor
skuld i dessa sedliga missförhållanden. Klander
mot det bestående rådde där, och därigenom
inplantades bitterhet och olydnad i barnens
hjärta. Men äfven i skolan rådde
missförhållanden. Skolans lärare och lärarinnor, om de
än äro besjälade af de bästa afsikter, hade icke
tillräckligt stöd af barnens föräldrar och
skolrådsledamöter. Skolan hade också, kanske mer
än rätt varit, endast sett på kunskapers
bibringande och förbisett sin uppfostrande
verksamhet. I den därpå följande diskussion
framhöll folkskoleinspektören Wockatz vikten af att
göra undervisningen uppfostrande, aftonskolors
upprättande och anordnande af särskilda
klasser för vanartiga barn.
- Skolrådets sammanträden böra vara
offentliga framhöll redaktör F. T. Borg vid
kyrkostämma i Helsingborg den 30 april och föreslog
därför ändring i detta syfte i det nya
reglementet för stadens folkskolor. Han möttes
dock af en ifrig opposition. Det anmärktes,
att det skulle genera skolrådet att få en hop
främmande folk till åhörare. Då skulle
skolrådet icke kunna säga sin mening rent ut i
vissa saker. Vid kyrkostämmans slut väckte
handlanden C. E. Hedström motion i samma
syfte. Han framhöll, huru svårt det vore för
dem, som stode utom skolrådet, att få någon
kännedom om huru församlingens
skolväsende sköttes. Det hade t. o. m. ansetts
otillbörligt, att skolrådsmedlemmar velat upplysa
församlingsboar om skolrådets åtgöranden.
En utomstående, som intresserade sig för
folkskolan, måste alltid på ett spionlikt sätt
skaffa sig önskade upplysningar. Då
folkskolan vore en offentlig institution, så borde
ock dess angelägenheter offentligen
handhaf-vas. Det skulle bidraga att väcka och
underhålla intresset. På grund häraf
framlade H. följande förslag: »Skolrådets
förhandlingar skola vara offentliga; dock kan skolrådet
för någon särskild fråga besluta, att
öfverläggningen skall inom lyckta dörrar hållas.»
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
_ Vara vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
f era tärare, lärarinnor, organister,
skolråds-medlemmar och skolvänner.
Stadgeändringar.
Åtskilliga ändringar af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings stadgar hafva blifvit
föreslagna dels af ombudsmötet i
Göteborg dels af senaste revision. I samband
med de från dessa håll påyrkade
ändringarna har centralstyrelsen tagit under
öfvervägande äfven åtskilliga andra, hvilka
under de senaste åren visat sig önskvärda.
Ändringarna röra följande frågor:
a) Rösträtt i föreningens
angelägenheter. Med anledning af den ovisshet, som
i afseende härå understundom yppat sig,
har centralstyrelsen under de senaste åren
vid utsändandet af ärenden till kretsarnas
behandling förutskickat en anmärkning om,
huru stadgarna enligt dess mening
rätteligen böra tolkas. Denna tolkning erhöll
förlidet år ombudsmötets enhälliga gillande.
Då det emellertid synes vara i sin ordning,
att så viktiga bestämmelser som dessa
erhålla föreningens godkännande och
inryckas i stadgarna, framlägges här ett förslag
om inskjutande för detta ändamål af en
ny punkt i § 3.
b) Sättet för rösträtts utöfoande.
Enligt till centralstyrelsen ingången anmälan
har vid ett tillfälle inom en krets tvist
uppstått, huruvida vid diskussionsfrågors
afgörande röstning genom fullmakt borde
anses tillåtlig. Centralstyrelsen har ansett
det falla af sig själft, att endast de
medlemmar, som varit personligen närvarande
vid en frågas behandling och således haft
tillfälle att mot hvarandra väga skäl och
motskäl, kunna anses behöriga att deltaga
i bestämmandet af svaret. I annat fall
skulle detta kunna blifva beroende icke
af förebragt bevisning och därpå grundad
öfvertygelse utan af hopsamlade
fullmakter, vunna genom rent personlig agitation.
Äfven denna tolkning af stadgarna har
under de senare åren varit framställd i
årsskriften och under förlidet år blifvit af
ombudsmötet godkänd. För undanrödjande af
alla tvister härom föreslås nu en
inskjutning i § 15: 1.
c) Centralstyrelsens sammansättning.
Ombudsmötet i Göteborg uttalade sig för,
att centralstyrelseledamöternas antal måtte
ökas från sju till nio. Det hade länge
utgjort ett önskemål, att en förening, som
till så stor del utgöres af lärarinnor, borde
i sin centralstyrelse insätta äfven
representanter för den kvinnliga delen af kåren.
Ehuru i stadgarna intet som helst hinder
funnits härför, hade dock utgången af
valen alltid blifvit den, att endast män
blifvit utsedda. En af orsakerna härtill hade
ansetts vara det ringa antalet ledamöter i
centralstyrelsen. Blefve detta antal ökadt,
måste det blifva vida lättare för en enig
allmän mening att i centralstyrelsen insätta
äfven lärarinnor.
Centralstyrelsen, som i betraktande
häraf finner fördelarna af ändringen
öfvervä-ga olägenheterna, biträder för sin del det
gjorda yrkandet och framlägger på grund
däraf förslag om härför nödiga ändringar
af §§ 8 och 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
