Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (646.) 16 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
Den ordinarie folkskollärarekårens
existensvillkor hafva vid årets riksdag i
någon mån förbättrats på så sätt, att
folkskollärare vid sjukdomsfall tillförsäkrats
att få behålla alla naturaförmåner
oinskränkta samt af den kontanta lönen
afstå blott 150 kr. pr år.
I samband härmed erhålla äfven de
vikarierande lärarne i någon mån bättre
villkor. Hittills har deras lön oftast
varit beroende af öfverenskommelse med
den ordinarie innehafvaren, och då
vikarien i allmänhet helt och hållet aflönats
af den ordinarie, är gifvet, att arvodet
nedprutats så lågt som möjligt. Från
och med nästa år blir lönen för sådan
vikarie, hvilken uppehåller plats för af
sjukdom tjänstledig ordinarie lärare,
bestämd genom lag, och statsbidrag utgår
för såväl vikariens som den tjänstledige
lärarens lön.
Statens utgifter härför beräknas
komma att uppgå till 40,000 kr. årligen.
Riksdagen har vidare fastställt nya
villkor för statsbidraget för gossarnes
slöjdundervisning. Åtskilliga städer torde
härpå göra en icke obetydlig ekonomisk
vinst. Sålunda kommer Göteborg, ifall
den nuvarande anordningen af
slöjdundervisningen därstädes bibehålles, att få
7,000 kronors högre statsbidrag än
hittills. Antagligen skola andra samhällen
skynda att omorganisera sin
slöjdundervisning för att kunna få högre
statsbidrag. Samtidigt härmed omöjliggöres
slöjdundervisning på åtskilliga ställen på
landsbygden, och detta finna vi ej vara
fullt rättvist.
En ny lag angående tillsättning af
förenade folkskollärare-, klockare- och
organisttjänster har af riksdagen antagits.
De viktigaste ändringarna gälla
upprättandet af förslag (hittills har pastor
upprättat klockareförslag, hädanefter skall
kyrkorådet göra detta). I samband
härmed har k. m:t utfärdat tre nya
författningar rörande tillsättning af förenade
tjänster, hvilka författningar återgifvas i
dagens nummer.
Val af vice ordförande i skolrådet skall,
enligt riksdagens beslut, hädanefter ske
årligen. Hittills har ej någon bestämd
tid härför varit angifven, hvilket vållat
en viss osäkerhet vid författningens
till-lämpning.
#
Så långt de positiva resultaten af årets
riksdag.
De fallna förslagen äro som vanligt
flera till antalet.
Att första kammaren ej ville vara med
om reformer i folkskoleinspektionen,
kunde man på förhand taga för gifvet.
Andra kammaren bröt däremot stafven öfver
det nuvarande inspektionssystemet.
Kofodersfrågan föll likaledes på första
kammarens motstånd. Genom ärendets
behandling i år vann man emellertid
visshet om, att andra kammaren är
benägen för en lösning af denna segslitna
fråga upder snart sagdt hvilken form
som helst.
En särskildt på grund af de lokala
förhållandena i Dalarne betingad ändring
i reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt var genom
enskilda motioner ifrågasatt. Förslaget blef
visserligen ej af riksdagen godkändt, men
hopp finnes, att frågan skall tagas om
händer af regeringen.
Likaledes afslogs ett af enskild
motionär framställdt förslag om medgifvande
att få intaga nybörjare i skolan endast
hvartannat år. Det ansågs lämpligt att
få en dylik anordning pröfvad, innan
ändring gjordes i folkskolestadgan, och
anordningen skulle kunna pröfvas genom
att därtill utverka tillåtelse af k. m-.t.
I stort sedt har årets riksdag och
särskildt andra kammaren visat sig
särdeles välvillig mot folkskolan och dess
lärarepersonal - så välvillig som under
nuvarande bekymmersamma
budgetförhållanden är möjligt.
Hvarför ökade utgifter?
Nästa måndag skola kyrkostämmorna
härstädes fatta beslut med anledning af
folkskoleöfverstyrelsens förslag till
utgiftsstat för 1895. öfverstyrelsen har, trots
att inga nya utgifter ifrågasatts utom de,
som äro en nödvändig följd af det
ökade barnantalet, funnit sig nödsakad att
föreslå en höjning af folkskoleskatten
med sex öre pr bevillningskrona (från
86 öre till 92 öre). På tal om denna
höjning skrifver Dagens Nyheter:
»Folkskolan är kommunens skötebarn och
bör naturligtvis därför på bästa sätt
tillgodoses. Men nog förefaller det egendomligt, att
folkskolestaten skall behöfva ökas relativt mera
än i medeltal under föregående 5 ä 6 år,
oaktadt ett stillestånd inträdt i stadens utveckling.»
Ja, nog förefaller det egendomligt, att
skatten skall behöfva höjas, oaktadt
egentligen inga nya utgifter blifvit ifrågasatta.
Genom folkmängdens tillväxt ökas
visserligen barnantalet i skolorna, men å
andra sidan bör väl ock, då
beskattningssumman ökas med folkmängden, den
hittills utgående skatten, 86 öre pr
bevillningskrona, gifva större afkastning,
hvarigenom debet och kredit fortfarande
borde kunna gå ihop.
Förhållandet är emellertid det, att
barnantalet i folkskolorna ökas i långt större
proportion än folkmängden. Medan
under år 1892 den mantalsskrifna
folkmängden i Stockholm växte med endast
1,195 personer och under 1893 med
3,691 personer, ökades barnantalet i
Stockholms dagliga folkskolor med resp.
1,200 och 1,389. Under senast
förflutna 10 år har barnantalet i Stockholms
folkskolor ökats med 78,7 %, men
folkmängden har vuxit med blott 32,5 %.
Hvarpå beror detta? Jo, i någon mån
därpå, att personer, som under de goda
åren på 1880-talet inflyttade i Stockholm
och då bildade familjer, hafva barn,
hvilka just under de senare åren inträdt i
skolåldern.
Förnämsta orsaken ligger dock utan
tvifvel i det glädjande förhållandet, att
folkskolan i Stockholm år efter år i allt
högre grad användes som en allmän
barndomsskola för alla samhällsklasser.
Följande lilla tabell torde åskådliggöra
detta förhållande.
Af till Stockholms kommun hörande
skolpliktiga barn (7 -14 år) undervisades
i läroverk,
special skolor o.
enskilda skolor:
28,8 %
i Stockholms
folkskolor:
år 1882.................. 55,6 %
’» 1887.................. 62,5 » 21,i »
» 1892.................. 70,i » 18,2 »
Ännu för tio år sedan begagnades
alltså Stockholms folkskolor af föga mera
än hälften af de skolpliktiga barnen; nu
uppgår detta antal till nära tre
fjärdedelar.
De mera burgna föräldrarna, som förr
erlade dubbel skolskatt, nämligen dels
till folkskolorna, dels till privatskolorna,
hafva brutit med detta system, satt sina
egna barn i folkskolorna och därigenom
undandragit sig skolafgifterna till
privatskolorna. De hafva funnit det förenligt
med både egen och sina barns fördel
att taga full valuta för den skatt, de
erlägga till folkskolorna. Äfven om denna
skatt skulle ökas med några öre, blir
den nya anordningen för dem billigare,
utan att därför deras barns undervisning
blir på något sätt lidande.
Gifvet är emellertid, att genom denna
tillströmning - efter vårt sätt att se
saken en glädjande tillströmning - till
folkskolorna den hittills utgående
folkskoleskatten förr eller senare måste blifva
otillräcklig, och vi hafva nu kommit till
en dylik tidpunkt.
Vi förstå mera än väl, att det,
särskildt i dessa tider, skall kännas hårdt
att få debetsedeln ytterligare höjd, men
vi hoppas dock i det längsta, att
församlingarna skola bevilja det föreslagna
skattebeloppet och därigenom sätta
öfverstyrelsen i stånd att låta
folkskoleundervisningen härstädes fortgå på samma
sätt som hittills.
En reservant inom
folkskoleöfverstyrelsen har visserligen anvisat en väg,
på hvilken man skulle kunna bibehålla
skatten vid nuvarande belopp, men detta
mål kan vinnas endast därigenom, att
ganska väsentliga nedsättningar göras i
åtskilliga utgiftsposter. Sålunda skulle
lönen för extra ordinarie lärare
nedsättas från 1,300 till 1,100 kr. (då en
folkskollärare på landet genast efter
genomgången seminariekurs erhåller minst 600
kr., bostad, vedbrand och kofoder m. m.
för 8 månaders årlig undervisning, lär
nog ingen lärare vara villig taga plats
härstädes mot en lön af 1,100 kr. i ett
för allt för 9 Va månaders tjänstgöring),
slöjdundervisningen skulle väsentligt
inskränkas, enär anslaget härför skulle
nedsättas med omkr. 15,000 kr., det
under byggnad varande folkskolehuset
skulle delvis blifva i saknad af
skolmöb-ler och undervisningsmateriel, o. s. v.
»Folkskolan är kommunens skötebarn».
Ifall man icke vill vara med om, att
detta skötebarn skall gå tillbaka i sin
utveckling, synes det vara nödvändigt att
godkänna den af öfverstyrelsen s majoritet
föreslagna utgiftsstaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
