Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (647.) 23 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
SVENSK LÄKAEETIDNING.
N:r 21
af den svenska folkskolans utveckling
sedan 1842» på det allra bestämdaste den
gamla comenianska grundsatsen om
»folkskolan såsom bottenskola». Icke ens
till 9 års ålder kunde sådana barn, som
skulle erhålla något högre bildningsmått,
med fördel begagna sig af
folkskoleundervisningen: redan vid 8 års ålder,
efter genomgående af småskolans kurs,
borde de inträda i läroverket, som för
detta ändamålet borde tillökas med en
ny klass under den nuvarande första,
alltså afsedd för åldern 8-9 år.
Yttrandet lydde:
»Vi tro dock, att något samband borde äga
rum mellan folkundervisningsanstalterna och
de allmänna läroverken: att det borde finnas
något stadium af folkskolan, hvarifrån man
med de där förvärfvade insikterna borde kunna
vinna inträde vid de allmänna läroverken. Det
synes oss, som om man borde låta småskolan
vara den gemensamma bottenskolan. Sedan
barnet inhämtat den i normalplanen för
småskolan föreslagna lärokursen, borde det få
inträde såväl i folkskolan som i det allmänna
läroverket, i hvilket en förberedande afdelning
borde bildas.»
Samma yrkande förnyades följande år,
1882, i »Tidskrift för
folkundervisningen» genom en särskild polemisk uppsats
om »Folkskolan som bottenskola».
Småskolan, och denna ensam, borde, hette
det, vara förskola såväl för egentliga
folkskolan som för allmänna läroverket. Så
fort man kommer öfver småskolans
stadium, måste nämligen studierna genast
från början få helt olika riktningar för
dem, som skola fortsätta i folkskolan,
och dem, som skola öfvergå till den
»lärda» skolan. För de förra gäller det
att undervisa elementärt genom att
bibringa noggranna åskådningar och
riktiga föreställningar. För de senare
däremot måste man förfara vetenskapligt,
framställa läroinnehållet begreppsmässigt
och i strängt sammanhang samt
meddela mera korrekta och grundliga
definitioner, mera fullständiga och
systematiska indelningar. En gemensam
undervisning utöfver småskolans stadium
skulle därför vara icke allenast
obehöflig utan rent af skadlig.
Nu, tolf år efteråt, har t. o. m. ett
första kammarens utskott enliälligt
tillstyrkt samt första kammaren utan
omröstning för sin del beslutat, att den
gemensamma undervisningen bör
utsträckas äfven till åldern 8-9 år, och att
således icke småskolan ensam, utan
småskolan och folkskolans första årsklass
skola utgöra bottenskola för allmänna
läroverket Någon förberedande
läroverksklass under den nuvarande första
har icke från något håll blifvit
ifrågasatt, och hade något förslag härom
framkommit, skulle det väckt mycket stor
förvåning samt från alla meningsgrupper
betecknats såsom fullständigt dödfödt.
Att det allmänna föreställningssättet
rörande denna fråga mognat ganska
betydligt är sålunda oförnekligt. Till och
med om mognaden icke under framtiden
komme att gå fortare än den gått under
de närmast förflutna tolf åren (hvilket
dock kan tagas för gifvet), så skulle vi
alltså om en mansålder äfven i Sverige
befinna oss vid det redan af Gomenius
utstakade målet.
Vi hafva följaktligen all anledning att
med friskt mod fortsätta vara löftesrika
sträfvanden.
Sommarkurser
efter mönstret af de år 1893 i Uppsala
hållna komma antagligen att anordnas i
Lund under senare hälften af augusti detta
år. I spetsen för kurserna torde komma att
stå en kommitté af hufvudsakligen
universitetslärare. Inbjudning till
deltagande i dessa kurser lärer kunna väntas i
början af juni månad.
Hufvudstadens folkskoleväsende
var sistlidne måndag föremål för lifliga
öfverläggningar vid de då hållna
kyrkostämmorna. För att sätta våra läsare i
tillfälle att erfara, hvilka strömningar,
som inom hufvudstaden göra sig
gällande i fråga om folkskolan, hafva vi denna
gång tämligen utförligt redogjort för de
vid stämmorna förda öfverläggningarna.
Folkskoleinspektörsmöte
hålles härstädes under nästa månad med
början den 12 juni. Till mötet hafva
kallats samtliga 49 statsinspektörer
äfvensom de kommunala
folkskoleinspektörerna i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Norrköping. Mötets uppgift är att
rådpläga om åtskilliga i sammanhang
med inspektionen stående ämnen.
Det är nu icke mindre än 13 år
sedan ett möte af detta slag afhölls.
Senaste inspektörsmötet ägde nämligen rum
i Stockholm den 17, 18 och 20 juni 1881.
Bismarck som pedagog.
Furst Bismarck mottog nyligen på
Friedrichsruhe lärjungarne från det
Lti-neburgska seminariet med deras lärare.
Skolrådet Btinger höll ett tal till
Bismarck, hvilket denne besvarade. Han
yttrade därvid till lärarne:
I uppträden som lärare för ett stort antal
unga människor af den uppväxande
generationen. I representeren gent emot lärjungarne
icke blott undervisningsministeriet utan äfven
själfva regeringen, enär skoltukten tillkommer
den. l representeren i skolan äfven
justitie-ministeriet, i det I utöfven en viss grad af
domsrätt. I boren därvid icke glömma, att till
och med benådningens kungliga rätt öfvergår
till Eder i skollokalen. Måtten I utöfva den
på ett omfattande sätt. Man vinner ofta mera
genom att vara mild än genom att vara en
strängt rättvis domare. I mån heller icke
glömma, att barnet har en skarp
iakttagelseförmåga. Den tar sig helt visst sällan uttryck inför
lärarne, men desto oftare barnen sinsemellan,
då de äro ensamma. Hör man tillfälligtvis,
hvad som därvid säges, förvånas man ofta
öfver den skarpa inblick i den mänskliga
naturen, som barnen lägga i dagen i sina domar
öfver föräldrar och lärare.
Lägre skolkostnader.
Under de senaste dagarna har mycket
talats om de »höga utgifterna» för
Stockholms folkskoleväsende. Det kan med
anledning häraf förtjäna antecknas, att
kostnaderna för hvarje skolbarns
undervisning har under det senaste årtiondet
varit i ständigt nedgående här i
Stockholm. Sålunda utgjorde dessa kosnader
år 1882................... 54,22 kr. pr skolbarn,
» 1892.................. 52,35 » » , >
Och enligt folkskoleöfverstyrelsen
budgetförslag skola de för
år 1895 nedbringas till 49,37 kr. pr skolbarn.
Långt ifrån att ökas hafva alltså
folkskoleutgifterna här i hufvudstaden i
verkligheten ganska ansenligt minskats. Helt
visst hafva de nu nedpressats till ett
minimum, under hvilket det icke gärna är
möjligt att komma. Till jämförelse må
nämnas, att kostnaden för hvarje
lärjunges undervisning vid de allmänna
läroverken belöper sig till 234,43 kronor.
Sjunde nordiska skolmötet. I förra
numret finnas uppräknade de för
folkskolan, allmänna läroverken, högre
flickskolorna och seminarierna utsedda 19
besty-relseledamöterna för nästa nordiska
skolmöte. Skandinaviska
gymnastikläraresällskapet utsåg sistlidne fredag till sin
representant i samma bestyrelse professor L.
M. Törngren.
På kallelse af ordföranden i bestyreisen
för sjette nordiska skolmötet, rektor H.
Hernlund, sammanträdde redan följande
dag de af skolkorporationerna sålunda valda
20 bestyrelseledamöterna. Fyra af dem
voro på grund af koliegiisammanträden o. d.
hindrade att denna gång närvara,
hvarjämte afsägelser ingått från tre af de valda
ledamöterna, nämligen lektor S. von
Friesen, adjunkten T. F. Löfgren och fröken
Ellen Fries. I den sistnämdas ställe skulle
inkallas den af högre flickskolornas
elektorer utsedda förste suppleanten fröken
Anna Sandström. Styrelserna för Svenska
läraresällskapet och Stockholms
läraresällskap skulle anmodas skyndsamt föranstalta
om fyllnadsval med anledning af hrr von
Friesens och Löfgrens afsägelser.
Meningen hade varit att vid detta
sammanträde komplettera styrelsen med fem
representanter för kommunen, men på
grund af att så många bestyrelseledamöter
nu saknades, uppsköts valet till nästa
sammanträde, som hålles i början af nästa
månad.
Folkskollärareseminarierna. Vid de
skriftliga afgångsprofven i modersmålet
hafva vid nedannämda seminarier gifvits
följande ämnen:
Uppsala folkskollärareseminarium: 1)
Rättfärdiggörelsen. 2) La Salle och Kristliga
skol-bröderna. 3) Slaget vid Pultava. 4)
Balkan-halföns natur och näringar. 5) Palmerna. 6)
Sol- och månförmörkelser. 7) »Tiden är så kort,
Dröm den icke bort! Verka, medan dagen
varar, Domens dag allt uppenbarar. Tiden är
så kort.* (J. O. Wallin.)
Skara folkskollärarinneseminarium: 1)
Betydelsen af apostlamötet i Jerusalem enlig Apg.
15 kap. 2) Sveriges förhållande till Ryssland
undor storhetstiden. 3) Till hvilka näringar
är Norrland af naturen hän visadt? 4)
Speglarna. 5) Hvad innebär för uppfostraren
förmaningsordet: »Haf akt på dig själf»? 6)
Ungdomen - en såningstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
