Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (649.) 6 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
SVENSK LÄRAKET1DNING.
N:r 23
bottens län sammanslutningstanken skall
vinna insteg.
Inom åtskilliga andra delar af vårt land
äro nya kretsar under bildning. Genom
förenade ansträngningar borde det lyckas
att detta år komma upp till en
medlemssiffra af
5,000.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Södertörns kretsen: de afgående.
Kalmar-N. Mor c-kr c Isen: dito.
Lödöse- Tor skog s kretsen: dito.
Södra Vedbo-kretsen: dito.
Norrköpings kretsen: A. F. Skoglund, J.
Cederberg i Norrköping, Joh:s Johansson och B. C.
Rodhe i Göteborg.
b) Revisorer.
Kalmar-N. Möre kretsen: de förut varande.
Lödöse-Torskogs kretsen: dito.
/Södra Vedbo-kretsen: N. Rosengren, A.
Linde a och Hjalmar Berg i Stockholm.
Södertörns kretsen: Aug. Karlsson i Grödinge,
A. Lindén i Stockholm och P. Sörlin i
Södertälje. *
Norrköpings kretsen; A Lindén i Stockholm,
N. Lundahl i Lund och A. F. Liljeholm i
Göteborg.**
Lärarinnornas rättsliga ställning.
Stockholms-kretsen har besvarat frågorna
1)-6) och 8) med nej. Till svaret å
frågan 3) gjordes följande tillägg:
Såvidt kretsen har sig bekant, hafva
hufvudstadens skolmyndigheter icke någon enda gäng
gent emot gift folkskollärarinna behöft tillämpa
redan nu gällande lagstadganden om varning
och afsättning för försumlighet i tjänsten, och
då synes ett ytterligare skärpande af dessa
stadganden fullkomligt onödigt.
I afseende på frågan 7) hänvisade
kretsen till den utförliga motivering, hvilken
åtföljer den till centralstyrelsen i ämnet
ingifva motionen.
Lunds krets förening behandlade detta
ärende den 8 och 28 maj, och beslöt
kretsen att å centralstyrelsens frågor
afgifva följande svar:
l)-3) Nej.
4) Då ett sant omdöme om hvad skolans
bästa kräfver förutsätter ett klart begrepp om
skolans mål och medel beträffande såväl
uppfostran som undervisning;
då en sådan pedagogisk insikt i regeln icke
är till finnandes hos och icke ens med rätta
kanobegäras af en kyrkostämma;
då kyrkostämman vid sin dom öfver
lärarinnan följaktligen komme att handla
hufvudsakligen på grund af en oreflekterad
känslostämning, hvilken mycket väl skulle kunna
vara framkallad af orsaker, som hade föga
eller intet att göra med lärarinnans
verksamhet som lärarinna; och
då lagförslaget väl ålägger kyrkostämman alt
före lärarinnans afsättning inhämta
vederbörande skolråds och folkskoleinspektörs yttrande,
men kyrkostämman enligt nämda lagförslag
icke är skyldig- alt vid sin dom öfver
lärarinnan taga ens den ringaste hänsyn till dessa
myndigheteis yttranden, utan äger alt afsätta
lärarinnan, då stämman själf »finner skolans
bäita sådant kräfva»:
* Valet motiverades därmed, alt kretsen
önskade ombyte af revisorer, på det att allt flera
föreningsmedlemmar måtte lära känna
centralstyrelsens arbete och förvaltning, dock att
hänsyn tages dat till, att revisorernas resor ej
föranleda allt för stora utgifter för föreningen.
** Hr N. Rosengren undanbad sig återval.
så anser kretsen, att det af kyrkomötet
förordade uttrycket »då skolans bästa finnes
sådant kräfva» innebär ingen garanti alls mot
kyrkostämmans missbruk af sin
afsättnings-makt.
Då »skolans bästa* dessutom icke är elt
noga afgränsadt begrepp utan ett sådant, som
kan blifva föremål för mångfaldiga och vidlyf
tiga tolkningar, ja till och med för olikartade
vetenskapliga utredningar;
då lärarinnan på grund häraf, i fall af
besvär öfver kyrkostämmans beslut att afsätta
henne, omöjligen kan bevisa, att »skolans bästa»
ickv kräfver hennes afsättning;
då den högre pröfvande myndigheten icke
har att taga hänsyn till lärarinnans
skicklighet och nit i tjänsten, icke heller till hennes
uppförande i allmänhet samt denna myndighet
såsom varande obekant med en mängd lokala
förhållanden, hvilka ovillkorligen måste tagas
med i räkningen, då det gäller att afgöra, hvad
som i öfrigt hör till den ifrågavarande skolans
sanna bästa, svårligen kan äga förutsällningar
för att fälla en rättvis dom;
då den högre myndigheten till följd häraf
icke gärna kan uraktlåta att stadfästa alla
af-sättningsbeslut, som tillkommit under
iakttagande af de i lag föreskrifna formerna:
så anser kretsen, att den orällfärdigt afsätta
lärarinnan icke har den ringaste utsikt att
genom besvär oinna rättelse.
5) Då lärarekallet på grund af sin
beskaffenhet obestridligen kräfver ett i högsta måtto
personligt, väl planlagdt och konsekvent
genomfördt arbete;
då ett sådant arbete är möjligt blott under
den förutsättningen, att lärarinnan af lagen
skyddas gent emot otillbörliga inflytelser;
då lagförslaget däremot lämnar rikt spelrum
för sådana;
då den gifta lärarinnan på grund häraf skulle
nödgas att, så kärt det henne vore att behålla
sin plats, ängsligt speja efler än den enes, än
den andres tycken och till att inrätta sin
skolverksamhet efter dessa, skulle de vara än så
stridande mot lagarna för en sund uppfostran;
då hon således skulle kunna se sig
nödsakad att behandla de förmögnares barn efter
helt andra principer än de fattigares;
då det sanna lärareintresset, som
uppkommer och tillväxer bland annat genom
princip-fast sträfvan mot skolans mål, härigenom skulle
skadas i sin djupaste rot:
så anser kretsen, att förslagets upphöjande
till lag skulle i stället för att uppmuntra till
nit och samvetsgrannhet tvärtom innebära den
allra största frestelse till likgiltighet och
moralisk slapphet i lärarcgårningcn, samt alt en
lag, som bestämdt ålade lärarinnan att vid
äktenskaps ingående lämna sin tjänst, vore vida
att föredraga framför den föreslagna.
6) Då det mycket väl låter tänka sig, och
erfarenheten gifver sådant vid handen, att
somliga församlingar skulle blifva synnerligen
benägna att anställa gifta lärarinnor, enär de på
grund af lärarinnornas beroende och osäkra
ställning lätteligen skulle genom enskildt aftal
kunna än ytterligare nedpruta deras
existensvillkor;
då ett oefterrättlighetstillstånd sålunda skulle
kunna komma alt införas äfven på lärarekårens
ekonomiska område;
dä hela denna tankegång om
församlingarnas benägenhet att utbyta manliga
lärarekrafter mot kvinnliga icke på grund af skolans
| behof, utan på grund af de senares större
lätt-handterlighet, sä snart de komma i en
tillräckligt beroende ställning, i sig innesluter en djup
förnedring af lärarekären i sin helhet, hvilken
skulle vara till föga fromma för »skolans
bästa»:
så anser kretsen sig böra besvara den sjette
frågan med ett bestämdt -»nej».
7) Då folkskollärarirmekåren hvarken genom
oskicklighet och försumlighet i tjänsten eller
genom mindre godt uppförande förskyllat en
sådan undantagslagstiftning som den
ifrågasatta, genom hvilken man vill beröfva den
gifta lärarinnan till och med sådan obetydlig
rättighet som den att blifva varnad, innan
afsättning äger rum;
då detta icke är första gången
lärarinnekåren ser sina rättigheter kringskurna;
då lärarekårens rättsliga ställning redan förut
ingalunda är så betryggande, som önskligt
vore;
då den föreslagna lagen dessutom är både
obehöflig och opedagogisk:
så måste den närmaste verkan af dess
antagande blifva en djup känsla af
förödmjukelse och missmod inom hela lärarekårcn, ett
missmod, som kommer att inverka, förlamande
på skolarbetet i sin helhet. Lärarekårens eget
lidande af de förhållanden, som genom lagen
komma att inträda, är dock af ringa betydelse
i jämförelse med det afbräck i skolarbetets
jämna gång, som lagen på vissa ställen
kommer att förorsaka, och den skada, som
därigenom kommer att tillfogas samhället.
Sundsvalls-kretsen som vid två särskilda
sammanträden behandlat’denna fråga,
antog vid sitt sammanträde den 26 maj
följande resolution:
Föreningen, som med lifligt intresse följt
denna frågas utveckling och med förvåning
erfarit kyrkomötets beryklade lagförslag angående
gift folkskollärarinnas rättsliga ställning, får
såsom sin åsikt göra följande uttalande:
Då erfarenheten lika litet inom denna
kommun som inom någon annan - för så vidt
föreningen har sig kändt - gifvit vid handen,
att befintligheten af gift folkskollärarinna
å-dragit skolstyrelsen några större och oftare
återkommande svårigheter i och för
anskaffandet af vikarie;
då erfarenheten ej heller ådagalagt, att
folk-skollärarinna, som Irädt i äktenskap, därigenom
blifvit mindre kärleksfull mot sina lärjungar
eller i öfrigt mindre duglig såsom
uppfostrarinna;
då skolråden redan förut äga ett tillräckligt
kraftigt vapen gent emot dylik oskicklig eller
försumlig gift folkskollärarinna uti
folkskolestadgans § 82, hvilken bemyndigar skolrådet
att först varna och därpå afsätta hvarje sådan
folkskollärare eller folkskollärarinna, som
befinnes »oskicklig tiil eller försumlig i
förrättandet af sin tjänst» ;
då det af kyrkomötet förordade uttrycket »då
skolans bästa finnes sådant kräfva» icke kan
anses innebära tillräcklig garanti för att
kyrkostämmans (eller skolrådets) afsättningsmakt ej
missbrukas eller aU, i vidrigt fall, rättelse kan
genom besvär med någon sannolikhet vinnas ;
då en sådan osäker och osjälfständig
ställning, som enligt meranämda lagförslag skulle
blifva de gifta folkskollärarinnornas lott, icke
kan anses medföra någon garanti för ett mera
nitiskt och samvetsgrant utöfvande af
skolverksamheten (men väl fresta till oärlighet och
kryperi);
då det allra minst från lärarekårens synpunkt
kan anses eftersträfvansvärdt, att
kyrkostämmorna (eller skolråden) måtte erhålla större
makt öfver lärarinnorna, pä det församlingarna
af denna orsak äfven på landsbygden måtle
blifva mera benägna att utbyta manliga
läraretjänster mot kvinnliga ;
då slutligen en ändring i
folkskollärarinnornas rättsliga ställning, på sätt kyrkomötet före
slagit, skulle i betänklig grad sänka lärarinne
kårens såväl moraliska som inlellekluella nivå,
dels genom förminskad trygghet i ekonomiskt
hänseende, dels c ch ej minst därigenom, alt
särskildt begåfvade kvinnor då mer än hittills
skulle betänka sig, innan de kastade sig in på
en bana, som redan nu är skäligen vansklig;
då ett sådant missförhållande skulle genom
sina verkningar skada ej blott lärarekåren i
dess helhet, utan jämväl medelbarligen
folkskolan :
sä anser föreningen det af senaste kyrkomöte
framställda förslaget om en förändring i
folkskollärarinnornas nuvarande rättsliga ställning
kunna, ifall det blefve lag, medföra stor skada
för svenska folkskolan.
Norrköpings-kretsen antog i lördags på
förslag af fröken Jänny Olsson följande
resolution:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
