Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (651.) 20 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 25
6) besvarades med nej. 3)
Folkskolestadgans § 32 vore ett nog kraftigt vapen mot
försumlig gift lärarinna. 7) besvarades
dels i enlighet med Sydöstra
Helsinglands-kretsen, dels framhölls, att förslaget i fråga
vore ett steg till att göra kåren i sin helhet
osjälfständig, hvilket åter skulle i hög grad
inverka menligt på folkskolan.
Sydvästra Nerkes-kretsen: 1) och 2) Icke
såvidt kretsen vet. 3)-6)’Nej. 6)
Lärarinnornas ställning skulle härigenom blifva
osäker; det skulle leda till osjälfständighet
och därigenom blifva menligt för skolan
och lärarekåren. 8) Nej.
Örby hus-kretsen: Frågorna 1)-6) samt
8) besvarades med nej. Till svar på frågan
7) antogs Sundsvalls-kretsens uttalande i
samma fråga.
Skinnskatteberg s-kretsen: 1) och 2)
lämnades obesvarade, emedan kretsen
saknade erfarenhet härutinnan. 3)-6) samt 8)
besvarades med nej. Frågan 7) lämnades
obesvarad.
Hofva-kretsen: 1) och 2) Lika med
Skinn-skattebergs-kretsen. 3) Lika med
Söderala-kretsen. 4) Uttrycket »då skolans bästa
finnes sådant kräfva» innebär icke någon
garanti mot missbruk af detsamma. 5)
En i rättsligt afseende osäker ställning
verkar förlamande på lärarens arbete. 6)
Nej. 7) Genom kyrkomötets förslag skulle
de gifta lärarinnorna komma att kastas af
och an mellan olika partier. Detta skulle
menligt inverka på hela kårens arbete.
8) Förslagets förverkligande skulle lända
till folkskolans (särskildt den sedliga
uppfostrans) skada.
Norra Tjusts-kretsen: 1) och 2) Nej.
3) Lika med Söderala-kretsen. 4) Lika
med Hofva-kretsen. 5) och 6) Nej. 7)
Det skulle förstöra lärarinnornas ställning
och vara för dem nedsättande. 8)
Kyrkomötets beslut skulle, om det blefve
förverkligadt, lända skolan till stor skada.
Tveta-kretsen: 1) Icke så vidt kretsen
vet. 2) Nej. 3) fKLika med
Söderala-kretsen. 4) Lika med Hofva-kretsen. 5) En
dylik osäker ställning innebär icke någon
garanti för skolarbetets mera nitiska och
samvetsgranna utöfvande. 6) Nej. 7)
Förslaget, upphöjdt till lag, skulle
medelbar-ligen skada både kåren och skolan. 8)
Nej.
Resolutionen, som här återgifvits i kort
sammandrag, antogs enhälligt. Särskildt
framhölls under diskussionen, att under
de senaste 15 åren hade det i Jönköping
blott en gång inträffat, att gift lärarinna
af här ifrågavarande anledning behöft
vikarie. Någon svårighet att anskaffa
vikarie hade icke uppstått. Icke heller hade
mot de inom staden tjänstgörande gifta
lärarinnorna någon anmärkning blifvit
framställd. En lagstiftning, som inträngde på
området för den enskildes rätt, borde ej
ifrågakomma utan trängande behof, och
då sådant icke vore styrkt, måste
kyrkomötets förslag innebära en orättvisa mot
lärarinnorna.
Rättshjälp åt föreningsmedlemmar.
Mariestads-kretsen besvarade frågan med
nej.
Sydvästra Nerkes-kretsen anser, att det
för närvarande ej är nödvändigt att
vidtaga några åtgärder i detta syfte.
Hofva-kretsen: 1) Besvarades med
en-| hälligt ja. 2) Det af redaktör E.
Hammarlund föreslagna ordnandet af saken
antogs med en mindre ändring. 3)
Årsafgiften borde höjas till l kr.
Norra Tjusts-kretsen afstyrker förslaget,
Tveta-kretsen: 1) Ja. 2] Lika med
Hofva-kretsen. 3) Medel kunde erhållas ur
föreningens kassa eller genom årsafgiftens
höjande med 25 öre.
Stockholms folkskolor,
Berättelsen om hufvudstadens folkskolor
har i dagarna utkommit. Ur densamma
meddela vi följande korta utdrag.
Lärarepersonalen. Antalet lärare och
lärarinnor i läsämnena utgiorde vid årets
slut:
Lärare: Lärarinnor: Summa:
Ordinarie.................. 94 324 418
Examinerade icke
ordinarie.................... 10 147 157
Oexaminerade............ - 33
Summa 104
474
578
Ökningen under året utgör sålunda 34
(6 lärare och 28 lärarinnor). Samma siffra
eller 34 utvisar äfven ökningen i antalet
ordinarie, i det att de ordinarie lärarnes
antal ökats med 7 och lärarinnornas med
27. De e. o. lärarnes antal har minskats
med l och lärarinnornas ökats med 1.
Härtill komma 13 lärare och 25
lärarinnor, hvilka undervisa i olika slag af
slöjd, i ritning, sång, gymnastik och
vapen-föring samt bokhålleri. Hela
lärarepersonalen utgjordes sålunda af 117 lärare och
499 lärarinnor eller tillsammans 616 mot
581 året förut. Af den i läsämnena
tjänstgörande lärarepersonalen undervisade 28
lärare och 22 lärarinnor i slöjd och
handarbeten samt 31 lärare och 30 lärarinnor
i söndags- och aftonskolorna.
Skolbarnen. Hela antalet barn i de
dagliga skolorna var vid årets slut 20,417,
fördeladt på 574 afdelningar med i
medeltal 35,6 barn i hvarje afdelning. I
söndags- och aftonskolorna var barnantalet
1,593 på 61 afdelningar med omkring 26
barn i hvarje afdelning. Hela barnantalet
var sålunda 22,010 och ökningen från
föregående år 1,431.
Medelåldern för barnen i de dagliga
skolorna var 10,3, i söndags och
aftonskolorna 13,7, i båda fallen lika
medföregående år. Procenten af försummade dagar
för hvarje barn i de dagliga skolorna var
8.9 mot 9,2 året förut. Endast 0,1 % kom
under rubriken »utan giltig orsak».
Antalet skolpliktiga barn i hufvudstaden
utgjorde 31,545 eller 12,1 % af hela
befolkningen. Procenttalet af de barn, som
undervisats i folkskolorna är fortfarande i
stigande, hvilket framgår af följande tabell,
som i procent angifver antalet undervisade
barn:
i 1892: 1893:
hufvudstadens folkskolor......... 70,1 71,3
folkskolor utom distriktet ...... 1,2 1,2
allmänna läroverk och
specialskolor ................................. 6,8 6,5
enskilda skolor...................... 11,4 10,8
hemmen............................... 0,6 0,6
Summa 90,1 90,4
De återstående 9,6 X utgjordes af
sådana barn, som antingen i stadgad
ordning afgått från folkskolan eller på grund
af naturfel, sjukdom m. m. varit hindrade.
Om 0,9 % eller 259 barn saknades
uppgifter.
Läroböcker. Det inom hufvudstaden i
stor utsträckning använda
utlåningssystemet börjar allt mer och mer försvinna,
i det barnens föräldrar numera ganska
allmänt för sina barn inköpa de nödiga
böckerna. Då för ett par år sedan
premierna borttogos vid Stockholms folkskolor,
anslogos de förut till premier använda
medlen till inköp af skolböcker åt de fattigaste
barnen. Man hoppas sålunda, att
småningom kunna få bort hela det gamla
lånesystemet med alla dess olägenheter.
Beträffande vikten och fördelarna däraf,
att innehållet i läsning och undervisning
är från första början fattligt och rör sig
på för barnen bekanta områden, yttras i
berättelsen följande:
Barnen vänja sig mera från början att »läsa
innantill» med eftertanke, komma så att »läsa
öfver» med eftertanke, hvaraf följden sedan
bör blifva, att de komma att »läsa» och i
allmänhet arbeta med eftertanke. Och då folkskolan
har till uppgift att i första hand uppfostra -
detta ord taget i vidsträcktaste bemärkelse -
sina lärjungar och lära dem arbeta, så är det
ock af vikt, att arbetssättet blir från början
det rätta. Ty om ock arten af skolarbetet
delvis är en annan än det arbete, som sedan
möter dem vid mognare ålder i lifvet, så gifvas
dock vissa grunddrag, som äro och måste vara
gemensamma för allt redbart arbete. Man bör
därför genast från början söka att komma i
de rätta hjulspåren.
Kostnaderna för skolväsendet uppgingo,
om utgifterna för skollokaler och deras
underhåll frånräknas, till 1,052,571 kr. mot
984,299 kr. för 1892. Medelkostnaden
för hvarje barn var alltså icke fullt 48 kr.,
hvilket utvisar någon minskning mot
föregående år.
En nyhet för denna berättelse är en
tabell, upptagande samtliga lärare och
lärarinnor i läs- och skrifämnena med uppgift
om deras födelseår, födelseort, examen,
tidigare och nuvarande anställning samt
löneförmåner. Denna tabell är af så stort
intresse icke minst för lärarepersonalen
och skolråden, att vi hoppas, den
framdeles kommer att med iakttagande af
timade ändringar samt korrigeringar af några
smärre fel, hvilka första gången insmugit
sig, intagas för hvarje år.
Dödsfall.
S. ROS f- En 81-årig f. d. skollärare
Sven Eos har nyligen aflidit på Bromö
nära Mariestad. Genom olyckshändelse
förlorade han i unga år den vänstra
handen. Enligt den tidens åsikt kunde han
nu vara lämplig till skollärare, och några
välvilliga personer bekostade hans vistelse
vid Skara seminarium, hvarest han aflade
examen 1847. Året därpå tillträdde han
platsen vid Bromö glasbruks folkskola,
hvilken befattning han innehade i 20 år.
Tilltagande sjuklighet tvang honom att
lämna den sträfsamma platsen, där han
samtidigt måst undervisa omkring 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
