Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (654.) 11 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖf^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 28. (654.)
STOCKHOLM, 11 JULI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt
Byrås
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f, m.
Allm. tel. 6O 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspriss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelserK
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr,
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
^ Från l juli
till årets slut «^-
kostar
IcärareMdning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
2 kronor ~VI
Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
Svensk Läraretidning –f-
Kvartals- och halfdrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidning-ens försändning.
jM*"* Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Att se ett barn i ögonen och framför
allt att .få det till att se en i ögonen ; att
blicka in i detta unga samvetes innersta
skrymslen - det är enligt min åsikt ett
af de första medlen, som böra användas
för att kunna ställa en riktig moralisk
diagnos, utgångspunkten för den moraliska
hälsovård, som kallas uppfostran.
F. Nikolay.
Uppfostran har till mål att så mycket
som möjligt göra individen till ett verktyg
såväl för sin egen som andras lycka.
James Mill.
Finska skolförhållanden.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
1.
På ett finskt folkskolläraremöte.
Under resan till den i förra numret
skildrade folkbildningsfesten studerade jag
Vasa-tidningarna och erfor därvid till min
tillfredsställelse, att under de två första
festdagarna skulle å svenska lyceet hållas ett
folkskolläraremöte. Vid min ankomst till
Vasa skyndade jag alltså att leta rätt på
svenska lyceet. Mycket riktigt: på dörren
lästes ett anslag på svenska och finska
språken af innehåll, att därstädes hölls
folkskolläraremöte eller, som det på
sistnämda språk heter,
Kansakouluopettaja-kokous.
Ett stort antal lärare och lärarinnor hade
naturligtvis begifvit sig till den stora
musikfesten, och med anledning häraf hade
distriktets folkskoleinspektör inbjudit lärare
och lärarinnor inom X:e och XI:e
inspektionsdistrikten samt skolvänner till ett möte
måndagen den 18 och tisdagen den 19
juni kl. 11 f. m.
Vid mitt inträde var diskussionen redan
i full gång. Ordförande var inbjudaren,
folkskoleinspektören K. V. Forsman. Han
höll just som bäst på att till svenska
öfversatta ett nyss hållet finskt anförande.
Mötet var nämligen blandadt svenskt och
finskt. Som en del af de närvarande blott
förstodo svenska, andra endast finska,
måste alla anföranden öfversättas från det ena
till det andra språket, och ordföranden
tjänstgjorde därvid som tolk. Alla
propositioner och yttranden från
ordförandeplatsen meddelades ock på båda språken.
Detta gjorde naturligtvis, att
förhandlingarna fortskredo dubbelt så långsamt som vid
ett möte i Sverige. Också medhanns blott
ett diskussionsämne hvardera dagen.
Mötet räknade omkring 40 deltagare,
däribland två inspektörer, en
seminariedirektor, en seminarielektor och en
folkhögskoleföreståndare. Flertalet utgjordes af
folkskollärare och lärarinnor, och som
mötet hölls i gammal svensk bygd, tycktes de
flesta förstå svenska. (Vid skolläraremöten
i det inre Finland talas uteslutande finska.)
Oafsedt den omständigheten att
förhandlingarna fördes på två språk, skulle man
kunnat tro sig förflyttad till ett vanligt
svenskt folkskolläraremöte ute på
landsbygden eller i en småstad.
Öfverläggnings-ämnet var en gammal bekant fråga: .»Är
folkskollärarnes ekonomiska ställning
tillfredsställande?» Och de åsikter, som
härvidlag gjorde sig gällande, öfverensstämde
i det stora hela med dem, som framträda
inom den svenska lärarekåren.
En folkskollärares löneförmåner ute på
finska landsbygden ställa sig sålunda:
egentlig lön från staten............... 800 mark
kofoder eller ersättning af
kommunen ................................. 150 »
inskrifningsmedel, omkr............. 50 »
Summa 1,000 mark
Alltså omkring 720 kronor. I olikhet
med förhållandena i Sverige är minimilönen
för lärarinna lägre än för lärare. Hon
åtnjuter i egentlig lön endast 6*00 mark.
A tt dessa löneförmåner äro otillräckliga ligger
i öppen dag, äfven om hänsyn tages därtill,
att lefnadskostnaderna i det inre Finland i
allmänhet äro lägre än i Sverige.
Vid senaste landtdag hade petitionerats
om löneförbättring. Petitionen hade ej
rönt större tillmötesgående. Inom
bondeståndet framhöll en talare, att han sett
en folkskollärare i frack och hvit halsduk,
och då behöfdes sannerligen ej
löneförbättring. Resultatet af frågans behandling
inom årets landtdag blef, att lärarne
tillerkändes 80 och lärarinnorna 60 marks
lönetillägg efter fem års tjänstgöring. Allmänt
ansågs denna förbättring allt för obetydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
