Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (655.) 18 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖF^ bARARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 29.
(655.)
STOCKHOLM, 18 JULI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 8,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byfå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm, N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt ä allin.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
l An nonspriss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)=
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,5 o kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
->. Från l juli
till årets slut ’^-
kostar
^Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
2 kronor ~W
Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
Svensk Läraretidning-4-
Kvartals- och halMrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.
B&"~ Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Det synes väl som borde ett lifligt
föredrag i förening ined ett i formellt
hänseende otadeligt sätt att behandla klassen
hafva framgång till ofelbar följd.
Erfarenheten visar likväl, att detta ty värr icke
alltid är fallet. Orsaken till detta
oväntade förhållande bör väl oftast sökas däri,
att läraren är så upptagen af läroämnet
och dess framställning, att han icke
förmår .taga nog hänsyn till eleverna, men
det kan visserligen hafva sin grund i
lärarens oförmåga att från det oväsentliga
skilja det för lärandet väsentliga och
maktpåliggande. Z. J. Cleve.
Folkskoleinspeklörernas berättelser
för åren 1887-92,
Om fortsättningsskolorna.
Tid efter annan hafva försök gjorts att
få till stånd något slags öfverbyggnad på
folkskolan men utan väntad framgång.
Redan 1842 föreskrefs, att »skolläraren bör,
helst under den tid af året då ledighet
ifrån skolan gifves, under inseende och
med biträde af församlingens prästerskap
på söndagarna meddela undervisning och
anställa förhör med den ungdom, som
utgått från folkskolan». Denna bestämmelse
efterlefdes endast i ytterst sällsynta fall
och äfven då blott för kortare tid. Den
skärptes emellertid 1864 och 1865 men
utan synnerligt resultat. Icke heller har
som bekant den 1858 grundade högre
folkskolan vunnit någon utbredning. Kom så
kungl, kungörelsen den 11 september 1877
med statsanslag till sexVeckors
fortsättningsskolor. Denna utfärdades med ganska stora
förhoppningar, hvilka dock delvis blifvit
gäckade. Under 16 år har den ej förmått
framkalla mera än 863 sådana skolor eller
ungefär en på hvar sjette fullständig
folkskola.
Orsakerna härtill äro många. Följande
angifvas af inspektörerna:
De barn, hvilka varit lagligen berättigade och
därjämte villiga att ingå i fortsättningsskolan,
hafva utgjort ett så ringa antal, att
vederbörande församlingar ej för deras skull ansett
skäligt upprätthålla en undervisning, som gjort
intrång på den egentliga folkskolans lästid.
De ogynnsamt organiserade folkskolorna äro
i allmänhet icke mäktiga att uppbära den
öfverbyggnad, som fortsättningsskolan afser att vara.
Vidare anser man mångenstädes på landet,
likasom äfven i de små städerna, att kostnaderna
för en fortsättningsskola, i synnerhet om denna
ordnas så, att ingen inskränkning sker i
folkskolans undervisningstid, är ett i sin mån be-
tungande plus i de redan förut dryga
utgifterna för folkskoleväsendet. Och slutligen händer
det, att lärarnes krafter ej räcka till för den
ej obetydligt tillökade tjänstgöring, som en
fortsättningsskola af sistnämda slag medför, vare
sig den bedrifves som aftonskola eller förlägges
helt och hållet utom folkskolans 8 .månader.
(Fr. Laurell.)
Mot anordnande af fortsättningsskolor reser
sig ännu starkt motstånd frän respektiva
kyrkostämmors sida, mest på grund af kostnaderna
därför vid det konsekventa anordnandet af
dylika vid hvarje inom skoldistriktet befintlig
folkskola. Då man icke anser sig hafva råd att
inrätta fortsatt undervisning vid distriktets
samtliga folkskolor, vill man icke veta af någon
sådan. (R/chard Norén!)
Där folkskolan tynges af en
småskoleafdel-ning, omfattande liksom folkskoleafdelningen
ett större antal barn, eller där skolan måste
flytta mellan flera stationer, torde all den tid,
hvaröfver den kan förfoga, böra användas för
dess egen räkning, och att få fortsättningsskolan
helt och hållet förlagd utom folkskolans lärotid
möter gemenligen svårigheter.
(B. G. V. Vestling.)
–––-ehuru det i alla fall blefve ytterst svårt
att nöjaktigt anordna dem och det af den
orsaken, att under den tid i januari, februari och
december, som för fortsättningsskolorna är den
lämpligaste, folkskolan ovillkorligen bör vara
i verksamhet och icke utan verklig olägenhet
kan inställas. Till följd af dessa förhållanden
äro utsikterna icke stora att få
fortsättningsskolor inrättade, om samma lärarepersonal och
lärosal skola tagas i anspråk för dem som för
folkskolan. (C. D. E. Petrén.)
Då i flertalet skoldistrikt barnen kvarblifva
i folkskolan, tills de börja
nattvardsundervisningen, har i allmänhet fortsättningsskolan af
brist på elever måst inställas.
(Åke G. L. Belfrage.)
–––hvarföre nu endast 3-4 af dessa
gammalmodiga »fortsättningsskolor»
(repetitionsskolor) finnas kvar inorn detta inspektionsområde.
Detta är nu visserligen mindre att beklaga, men
det värsta är, att hela
fortsättningsskoleinsti-tutionen genom de förgångna anstalterna synas
hafva råkat i vanrykte. (Johan Odin.)
Såsom af dessa citat framgår äro
orsakerna till fortsättningsskolans ringa
utbredning dels af lokal, dels af mera allmän
natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
