Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (655.) 18 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 29
kvinnor, som under de gångna 25 åren
verksammast ingripit i Norges skolväsende.
Porträtten beledsagas af korta biografier.
Tidningens grundläggare, sedermera
statsrådet N. Hertzberg, skildrar anledningen till
tidningens framkomst och dess program.
Han afslutar sin artikel med följande ord
till det släkte af lärare, som nu är i
arbetet - ord, märkliga icke minst
därut-innan, att de framkomma från en f. d.
ecklesiastikminister och från en af
högerpartiets mest framskjutna män:
Norsk Skoletidende har från första stunden
sträfvat att häfda lärarnes ekonomiska intressen
och deras fasta, själfständiga sociala ställning.
Detsamma har jag i mina senare befattningar
som expeditionschef för skolväsendet, som
statsråd för kyrkodepartementet och som mångårig
stortingsman efter läglighet arbetat för, men
utan resultat. Detta har kastat skugga öfver
mitt lifs nu tillstundande afton, ty skolans
trefnad och framgång är beroende däraf, att
hennes lärare kunna fullgöra sitt arbete utan
tryckande näringsbekymmer och att de
inne-hafva en social ställning, som gör dem fullt
själfständiga.
Jag sätter dock mitt hopp till den nu
upprättade allmänna lärareföreningen. Man må
hoppas, att föreningen genom enigt, fast och
besinningsfullt uppträdande så småningom skall
kunna upparbeta en opinion i landet, för
hvilken lagstiftarne finna att de böra böja sig.
Den nuvarande redaktionen lämnar en
kort öfversikt af tidningens lefnadslopp
under den gångna 25-årsperioden.
Norsk Skoletidende grundlades i juli 1869
af dåvarande föreståndaren för Hamars
seminarium Nils Hertzberg (sedermera
kyrkommister i den Selmerska ministären, nu
pensionerad). Då H. 1873 utnämdes till
expeditionschef för skolväsendet och sålunda flyttade från
Hamar, öfvertogs tidningen af tredje läraren
vid Hamars seminarium Jens Jenssen, som
ända till sin död i oktober 1885 var tidningens
hufvudredaktör. Därefter öfvergick tidningen
från seminarielärarne till folkskollärarne. Från
nyåret 1886 utgifves tidningen af sex lärare vid
Hamars skolor, hvilkas sträfvan varit att göra
tidningen till ett föreningsband för den norska
folkskollärarekåren.
Tidningen har alltså under alla de 25 åren
utgifvits i Hamar. Formatet har under tiden
fördubblats och prenumerantantalet vuxit från
400 ä 500 till omkr. 2,200.
Bland dem, som till tidningens
25-års-jubileum sändt redaktionen hälsningar och
lyckönskningar, märkas åtskilliga veteraner
bland prenumeranterna, som hafva alla 25
årgångarna stående inbundna i en rad.
Äfven Svensk Läraretidning begagnar
detta tillfälle att sända sin norska kollega
en hälsning och en lyckönskan till
fortsatt framgångsrikt arbete i folkbildningens
tjänst.
För öfverläsningstiden erhålles ej
Statsbidrag*. Landtränteriet i Kalmar
utbetalte den 8 maj 1891 till skolrådet i
Dalhems församling lönetillskott med
tillhopa 1,400 kr. för tre ordinarie
folkskollärare, hvilka en hvar uppburit 700 kr. i
årlig lön för 8 Va månaders undervisning.
Vid inom kammarrätten verkställd
granskning af Kalmar läns landsbok för år 1891
anmärktes, att som lärarne icke erhållit
särskild ersättning för undervisning öfver
8 månader om året, på sätt stadgades i
§ 3 af k. kungörelsen den 20 junuari
1882, lönetillskott bort utgå med allenast
400 kr, till en hvar af lärarne, eller för
dem samtliga med 1,200 kr. På grund
häraf ålades landskamreraren att återbetala
200 kr. till statsverket, honom dock
öppet lämnadt att sitt hos vederbörande
efter befogenhet återsöka.
Skolrådet sökte häri ändring, för så vidt
kammarrättens utslag innebure skyldighet
för skolrådet att till landskamreraren
återgälda omförmälta belopp; och hade
skolrådet tillika anhållit att, därest besvären
icke vunne afseende, k. m:t täcktes i
nåder befria skolrådet från medlens
återbä-rande.
Vid föredragning af detta mål har k. m:t
ej funnit skäl att å besvären fästa
afseende eller att till den underdåniga
ansökningen lämna bifall.
Tjänstgöring’ före examen
berättigar ej till tjänsteår.
Folkskollärarinnan Maria C. Lilliander i Västerås har
hos k. nr.t anhållit, att hon, som den 20
juli 1873 tillträdt nu innehafvande
ordinarie tjänst och därförinnan under åren
1865-73 varit anställd såsom lärarinna
vid Maria församlings folkskola i
Stockholm, dock med afbrott för två terminer,
därunder folkskollärarinneexamen af henne
aflades, måtte, utan hinder däraf att
berörda examen icke af henne aflades förr
än vårterminen 1872, förklaras berättigad
att, då hon en gång komme att från
folkskollärarnes pensionsinrättning söka
pension, få såsom extra tjänsteår tillgodoräkna
sig den tid hon sålunda i nämda
församlings folkskola tjänstgjort, dock med
iakttagande af det för beräkningen af extra
tjänsteår i § 17 af pensionsreglementet
stadgade afdrag af fem år. K. m:t har
den 27 sistl. juni förklarat denna
ansökning ej kunna bifallas.
Besvär öfver lärareutnämning vid
Stockholms folkskolor. Den 27 sistl.
april utnämde öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor till ordinarie lärare
vid Maria folkskola med 1,800 kronors lön
läraren Kristoffer Vassberg och till
enahanda befattning vid Östermalms folkskola
läraren G. J. Setterlund. Ordinarie läraren
vid Maria folkskola S. L. Zandell anförde
öfver dessa utnämningar besvär hos k. m:t,
som den 22 sistl. juni förklarat besvären
icke kunna vinna afseende.
Dispens. På gjord ansökning har k.
m:t den 29 sistl. juni medgifvit, att fil.
kand. Per Fredrik Vitalis Segerstedt, som
efter aflagd filosofie kandidatexamen och
genomgången profårskurs under en följd
af år tjänstgjort vid allmänt läroverk och
öfver sm tjänstgöring erhållit goda vitsord
samt aflagt väl bedömdt praktiskt
undervisningsprof, må söka anställning vid
Stockholms stads folkskolor, utan hinder däraf
att han ej genomgått
folkskollärareseminarium.
Inträde vid
folkskollärareseminarium. K. nr.t har medgifvit, att Gustaf
Adolf Ahlm, född den 29 oktober 1862,
må, utan hinder däraf att han öfverskridit
den för inträde vid
folkskollärareseminarium stadgade ålder, vid nästkommande
läsårs början söka inträde såsom elev vid
sådant seminarium.
Understöd åt äldre folkskollärare.
K. m:t har den 22 sistl. juni tilldelat
följande äldre, behöfvande folkskollärare,
hvilka afgått före år 1867, nedannämda
understöd för innevarande år:
Uppsala stift: Olof Sundberg i Nora 250kr.
samt Jonas Högman i Skog (nu boende i Hög),
J. E. Söderlund i Torsåker (nu boende i
Stockholm) och G. E. Eriksson i Enköping (nu
boende i Uppsala) hvardera 200 kr.;
Linköpings stift: P. A. Kjellander i
Tryse-rum och A. P. Roos i Oppeby (nu boende i
Horn) hvardera 250 kr., Q. A. Sundström i
Hvena* och K. A. Forssman i Väfversunda
hvardera 200 kr. samt O. Åström i Vårdsberg 175 kr.;
Skara stift: J. M. Lundahl i Stenstorp, G.
J. Nystedt i Ulricehamn och O. V. Strömbom
i Knatte hvardera 250 kr., A. P. Allén i Alguts
torp 225 kr. samt G. N. Landgren i Sandhem
(nu boende i Fiflered) 200 kr.;
Växjö stift: C. J. Petersson i Rogberga, J.
Modéen i Åsenhöga och P. G. Petersson i
Svenarum hvardera 250 kr.;
Lunds stift: J. P. Grönvall i Vollsjö (nu
boende i Vanstad), N. Olsson i Stoby, N. P. Vind
i Rebbelberga (nu boende i Barkåkra), H.
Andersson i Broby (nu boende i Tengened) och
A. Ekholm i Rödeby (nu boende i Köping på
Öland) hvardera 250 kr., B. Nilsson i Ö. Torp,
S. Lundstedt i Ekeby och L. O. Forsberg i
Vallkärra (nu boende i Ousby) hvardera 200
kr. samt J. Månsson i Lunds landsförs:g (nu
boende i Lund) och J. Bengtsson i Starby
hvardera 175 kr.;
Göteborgs st/f t: O. Olsson i Skee, J. Öhrvall
i Snöstorp och A. Johansson i Torestorp
hvardera 250 kr., A. Hansson i Torslanda, E.
Hval-strand i Hvalinge och J. J. Askengren i
Svarteborg hvardera 200 kr.;
Kalmar stift: G. G. Lindqvist i Kristvalla
(nu boende i Långasjö) och E. Ohlsson i
Kläckeberga (nu boende i Halltorp) hvardera 250 kr.;
Karlstads stift: E. G. Fryxell i Östmark, N.
N. Vahlenberg i Karlanda (nu boende i
Holmedal) och J. Svensson i Järbo hvardera 250
kr., J. A. Svanström i Långserud (nu boende
i Kvistbro), S. Svensson i Torp och Valbo-Ryr,
O. K. Lundell i Fryksände och K. J.
Andersson i Norra Ny hvardera 200 kr. samt N.
Larsson i Or 175 kr.
Sammanlagdt hafva alltså i år utdelats
9,625 kronor. (Riksdagens anslag utgör
10,000 kronor.)
- K. nr.t har genom kungörelse af den
22 sistlidne juni förordnat, att
folkskollärare, hvilken under år 1894 tillagts
understöd af riksdagens anslag åt äldre,
behöfvande folkskollärare och önskar
komma i åtnjutande af dylikt understöd för
1895, har att före den 15 april 1895 till
vederbörande domkapitel insända sin till
k. m:t ställda ansökning om understöd af
1895 års anslag; skolande vid ansökningen
fogas intyg om sökandens frejd och
lefnadsvilkor.
Folkskollärare, som afgått från sin tjänst
före år 1867 men ej tillagts understöd
för 1894, äger till skolrådet i den
församling, där han senast varit såsom
folkskollärare anställd, före den l mars 1895
ingifva till k. m:t ställd ansökning om
understöd af nämda anslag, åtföljd af
vederbörliga intyg rörande ålder, aflagda
kun-skapsprof och tjänstgöring i folkskola samt
* Död den 20 sistl. maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
