Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 30. (656.) 25 juli 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖf^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 30.
(656.)
STOCKHOLM, 25 JULI 1894.
13:e årg.
Byrå:
.Barnhusgatan 6 (tredje hnset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 6 O O O.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprls:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelse!).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,5o kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
->. Från l juli
till årets slut «^-
kostar
Svensk Icärarelidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
MT 2 kronor ~3K
~ Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
4-Svensk Läraretidning^
Kvartals- och halMrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.
MF~ Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Den bästa och för lärarne önskvärdaste
medverkan med skolan från hemmets sida
består däri, att föräldrarna hysa aktning
för henne och ådagalägga denna vid hvarje
tillfälle. Däri ligger hufvudmedlet för att
sporra barnen till punktlighet och ordning
vid skolbesöken, till lydaktighet och
vördnadsfullt uppförande mot läraren och
slutligen till flit och uppmärksamhet.
L. Kellner.
*
Uppfostran har till mål den harmoniska
utvecklingen af alla människans
förmögenheter. Stein.
Lärarens yttre uppträdande.
Allt bestämdare framträder det krafvet,
att läraren icke blott skall meddela sina
lärjungar kunskaper och färdigheter utan
äfven - och i främsta rummet - lära
dem hyfsning och goda seder. Men
v-erk-lig framgång i sistnämda hänseende vinner
han mindre genom förmaningar an genom
ett värdigt föredöme. Genom sitt
uppträdande, genom hela sitt skick utöfvar han på
lärjungarne ett inflytande, som han - i sin
ifver att medhinna föreskrifna kurser och
under kampen för dagligt bröd -
måhända sällan till dess hela vidd uppskattar.
Åtminstone torde de flesta lärare fästa
mindre vikt därvid än den amerikanske
skolföreståndaren, hvilken på tal om en
lärares egenskaper yttrade: »Min första
och oeftergifligaste fordran på mina lärare
- vare sig män eller kvinnor - är, att
de skola äga en upphöjd, fast och ädel
karaktär. För det andra fordrar jag, att
de i allt sitt uppträdande ådagalägga ett
värdigt skick. Såsom min tredje fordran
uppställer jag grundliga kunskaper. Först
i fjärde rummet tar jag hänsyn till
undervisningsskicklighet. »
Sysselsättningar och nöjen utom skolan
täfla med denna om lärjungarnes, särskildt
gossarnes, intresse och följaktligen äfven
om inflytandet på deras utveckling. Om
skolan i denna täflan skall blifva den
vinnande parten, så måste hennes lärare äga
andra kvalifikationer än grundliga
kunskaper och god undervisningsvana. De måste
vara män och kvinnor af verklig karaktär
samt uppträda på ett uppfostringskallet
värdigt sätt icke blott i skolan utan äfven
i hemmet, på gatan - öfver allt.
Läraren kan näppeligen fästa för stor vikt vid
sitt yttre uppträdande. Icke utan skäl
anses han just genom detta lägga i dagen
de egenskaper, som bilda hans karaktär.
Vi kunna utan tvifvel alla bland våra
forna lärare erinra oss personer, hvilka
verkligen hade en god karaktär och
önskade gifva oss en god undervisning och
utbildning, men hvilkas Öfveransträngda
och otåliga - ehuru uppriktiga och
välmenande - ifver gjorde dem så nervösa,
att alla deras bemödanden blefvo fruktlösa.
De stötte från sig de lärjungar, som de
önskade draga till sig, och de vunno
sålunda ej, hvad som låg dem mest om
hjärtat. »Det var en gång», berättade en
skolföreståndare, »en lärarinna, som var
mycket kunnig men ej kunde behärska sin
nervösa otålighet. De små lärjungarne
blefvo stumma af förskräckelse, när hon
med klockan i hand under räknelektionen
stod framför sin klass och ropade: »Nå,
äro ni icke färdiga ännu! Nu få ni icke
ett ögonblick mera!» Hon måste lämna sin
plats och efterträddes af en annan
lärarinna, som var mindre otålig och hade en
mildare stämma men som icke på långt
när var så kunnig.»
Om det i samhället finnes någon plats,
där allt, som är mjukt och kvinnligt,
borde förenas med det, som är starkt och
manligt, så är det i våra folkskolor. Många
barn därstädes hafva ej tillfälle att i
hemmet lära sig hyfsning och skick. De
komma ofta från trångbodda hem, där både
far och mor få underkasta sig ett hårdt
arbete, och där tillfällena till förädling
alldeles saknas. Af så mycket större vikt
är då, att sådana tillfällen bjudas dem i
skolan.
Många föräldrar, som erkänna, att den
undervisning, folkskolan numera meddelar,
är fullt jämngod med privatskolornas,
sända dock sina barn till de sistnämda. De
tro sig därigenom hafva bättre sörjt för
barnens utbildning i vett och goda seder.
Vi äro emellertid öfvertygade, att den tid
icke är aflägsen, då sådana föräldrar skola
komma till insikt om, huru föga denna
deras tro hvilar på verklighetens grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0375.html
