Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (658.) 8 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖf^ bARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 32. (ess.)
STOCKHOLM, 8 AUGUSTI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., Ve år !>25 k*- (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1,’4-6.
Postadress:
ii Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allxn. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm,
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprls:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,so kr.
Annons bon vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Från l juli
till årets slut
kostar
Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
.V* 2 kronor ~Vi
- Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning hålla sig med ett
exemplar af
-^Svensk Läraretidning *4-
Kvartals- och halMrsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning,
B^~ Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
En allvarlig, sträng uppfostran är en
välsignelse för hela lifvet. Hon lärer oss
att ej vänta for mycket, hon gifver oss
kraft att hysa aktning för andra och
skänker oss mod att verka för dem och oss
själfva. L. Kellner.
#
Min fasta öfvertygelse är, att examina
äro bra och nyttiga, men att grundliga och
sakrika inspektioner äro ändå bättre och
nyttigare, samt att våra skolor skola höjas
i den mån dylika sakrika inspektioner äga
rum. L. Kellner.
Folkskoleinspektörernas berättelser
för åren 1887-92,
5.
Om folkskolorna.
De egentliga folkskolornas antal har
under inspektionsperioden ökats med nära
300, men barnantalet har vuxit i nästan
samma proportion, så att det fortfarande
kommer omkring 65 barn på hvarje
lärarekraft. Detta är alldeles för stort. En
människas krafter, tålamod och
omtänksamhet kan icke räcka till för så många.
Bakom detta stora medeltal ligger
gifvetvis en högst ojämn fördelning, hvilket gör
detsamma ännu betänkligare. Under det
att i de större städerna och i en del
skolor på landsbygden endast 20-40 barn
komma på hvarje lärare, finnes det en
mängd skolor, där hvarje lärare får
undervisa öfver 100 barn.
De trakter, som hafva så illa sörjt för
barnens undervisning, äro icke alltid
vanlottade i naturligt hänseende. I en ganska
bördig trakt i mellersta Sverige hafva de
flesta folkskolorna 100-150 barn. Om
en församling med 590 skolbarn på två
folk- och två småskolor säger inspektören,,
att den »ändtligen fått sitt skolväsende i
någorlunda godt skick». För några år
sedan hade den nämligen blott en folk- och
en småskola. Tydligen äro anspråken på
ett »godt skolväsende» här mycket små
äfven bland de ledande skolmannen.
Om ett skoldistrikt midt i en af landets
bördigaste provinser säger inspektören, att
för »ett antal i skolåldern varande barn
år 1892 af 289 finnes blott en folkskola,
hvilket förhållande ännu fortfar, oaktadt
upprepade yrkanden och anmälan till
domkapitlet från min sida om ytterligare en
folkskolas inrättande». Detta exempel på
domkapitlens sätt att tillvarataga folkupp-
lysningens intressen är ej enastående. Flera
andra inspektörer föra liknande klagomål.
Vid en större fabrik, hvars aktieägare
under senare åren haft mycket hög
utdelning, finnas för 236 barn endast två
lärare. Barnen användas i arbetet, hvilket
hör till de mest hälsofarliga.
Listan på enormt öfverbefolkade skolor
skulle, om den gjordes fullständig, bli
mycket lång. Inspektörerna vittna att,
äfven med den nu befintliga organisationen
och med de minsta anspråk på
skolarbetet, kräfves det ett stort antal nya
folkskolor. Det är icke tillräckligt att, såsom
nu, tillväxten blott håller jämna steg med
barnantalets ökning, emedan det ännu
finnes gaml^ brister af högst betänklig art
att afhjälpa.
#
De ambulatoriska skolorna hafva under
perioden minskats med 60. Detta är i
och för sig glädjande, enär deras korta
lästid, dåliga lokaler och materiel samt
många klasser hindra dem att nå ett godt
resultat, men tillfredsställelsen minskas, när
man erinrar sig, att minskningen varit
betydligt större under närmast föregående
period.
De flyttande skolorna förekomma ännu
inom en mängd skoldistrikt, där de ej
borde få flinas: 60 å 80 barn i hvarje
rote. I^några inspektionsdistrikt, belägna
i södra Småland, Bohuslän, Dalsland och
Värmland, äro flertalet skolor flyttande, så
att mera än halfva antalet af dessa
skolor här återfinnes. De hafva därför så
inväxt i befolkningens medvetande, att
hvarken föräldrarna eller skolans målsmän
synas önska eller hoppas någon ändring
häruti. Det medgifves, att en sådan
uppfattning flerstädes äfven gynnas af fattigdom
och ringa folktäthet, men på många
trakter dock visst ej i högre grad än i en del
bygder med fasta skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
