Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (659.) 15 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 33
därom utfärdade föreskrifter begagna alla
lämpliga tillfällen i skolan att på ett klart,
lättfattligt och öfverbevisande sätt undervisa sina
lärjungar om rusdrycksbrukets skadliga inflytande
på den enskilde och samhället samt städse
föregå dem med godt föredöme i afhållsamhet,
på det att barnen, sedan de kommit till mogen
ålder och full själfbestämning, lättare än det
nuvarande släktet må kunna motstå
frestelserna, och sålunda rusdrycksbruket och dess
fördärfliga följder småningom minskas för att
slutligen utrotas.
5. Om vikten och nyttan af ett
ljud-riktigt uttal i skolan. Inledaren, hr O. P.
Liden i Barsebäck, framhöll, hurusom
grundvalen till förmågan att genom
läsning, tal och skrift återgifva språket vore
ett Ijudriktigt uttal. Ett sådant borde man
både i småskolan och folkskolan söka
bibringa barnen, emedan
1) Sådant uttal är i sig själf skönt och
tilltalande, ehvad det ljuder från högre eller lägre
lärostolar, skolbänkar eller annorstädes i lifvet;
2) EU Ijudriktigt uttal är ett grundvillkor
a) för en säker rättskrifning -. om barnen få
uttala orikligt, så skrifva de ofta så; b) för
en vacker sång: särskildt åkte man väl på
renheten hos a-, å- och ö-ljudet, de mest
sångbara, mest klingande vokalerna;
.3) Ett Ijudriktigt uttal i folkskolan skulle i
sin mån bidraga till att äfven de mera bildade
klasserna allmännare skulle komma alt för
sina barn använda folkskolan, hvars
undervisning de anse i många afseenden god;
4) Det på ett Jjudriktigt uttal nedlagda skol-"
arbetet skall på skolan hafva en hälsosam
återverkan a) dels genom det inflytande, som
skolbarnen utöfva på yngre syskon och kamrater
och såsom blifvande föräldrar och tjänare
komma att utöfva på barn, på hvars läppar de
skola lägga de första benämningarna på ting
ochQ tilldragelser; b) dels genom från skolan
utgående lärjungar, som komma att såsom
lärare direkt eller indirekt verka i
folkupplysningens Ijänst o. s. v.;
5) Ett Jjudrikligt uttal vid läsning skall
medföra ett bättre talspråk, mera likformigt för
olika folkklasser och befolkningen inom olika
orter, hvilka därigenom vid sammanträffande
skola känna sig mindre främmande för
hvarandra, mera känna sig som ett folk.
Utan diskussion uttalade sig mötet i
öfverensstämmelse med ofvan uttalade grund-,
satser.
6. Hvad har folkskolan att iakttaga i
anledning af de tillvitelser, som riktas mot
henne? Frågan inleddes af hr P.
Ljungberg i Herslöf. Många tillvitelser hade
framställts mot folkskolan. Så hade det
ofta påståtts, att hon ville frigöra sig från
kristendomsundervisningen. Enligt talarens
erfarenhet hade denna beskyllning
utslungats som ett skrämskott, så snart någon
reform af denna undervisning påyrkats,
t. ex. då röster höjts mot
katekesutanläs-ningen. Säkert vore, att
kristendomsundervisningen just i folkskolans lärare hade
sitt pålitligaste stöd. Likaså hade man
påstått folkskolan vara orsak till en
ljummare fosterlandskärlek. Att denna skulle
vara svagare nu än förr, ville talaren
bestrida, den toge sig blott ett annat uttryck
och yttrade sig mera i* kärlek till fredliga
idrotter och utveckling på de intellektuella
arbetenas område.
Efter diskussionen, i hvilken deltogo 12
talare, godkändes följande resolution:
Då de tillvitelser, som riktas mot folkskolan,
väl antyda befintliga brister, men ej bevisa
att hon gått i orätt riktning, så får hon häraf
finna sig manad till ifrigt reformarbete men ej
misströsta och aldrig förlora tron på de henne
anförtrodda hjälpmedlens makt.
7. Huru kan läraren i skolan uppfostra
barnen till arbetsamhet, sparsamhet och
omtanke? I sammanhang med sitt
inledningsanförande förevisade hr K. Holmqvist i
Billinge en af honom konstruerad,
särdeles enkel och praktisk sparbössa, så
inrättad, att hvarje barn däri har sitt lilla
fack för inläggning af småslantar. Nyckeln
borde förvaras hos läraren eller hos
skolrådet. På vissa bestämda tider skulle
denna sparlåda öppnas och de samlade
medlen insättas i sparbank. -Någon
diskussion om denna fråga förekom icke.
8. Äfven följande fråga*: När och på
hvad sätt bör undervisningen i gymnastik
bedrifvas i folkskolan? behandlades endast
inledningsvis af hr F. Landen i Vadensjö.
Det var uppenbarligen ett väl stort
antal diskussionsämnen, man sammanfört
på mötesprogrammet. Oaktadt mötet
pågick i tre dagar, var det icke mindre än
fem frågor, som ej medhunnos. Att så
många ämnen ej blefvo behandlade, berodde
delvis därpå, att diskussionen af en del
föredragna frågor var både sakrik och
grundlig, ett förhållande som länder mötet till
heder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
