- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
410

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (659.) 15 augusti 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

410

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 33

därom utfärdade föreskrifter begagna alla
lämpliga tillfällen i skolan att på ett klart,
lättfattligt och öfverbevisande sätt undervisa sina
lärjungar om rusdrycksbrukets skadliga inflytande
på den enskilde och samhället samt städse
föregå dem med godt föredöme i afhållsamhet,
på det att barnen, sedan de kommit till mogen
ålder och full själfbestämning, lättare än det
nuvarande släktet må kunna motstå
frestelserna, och sålunda rusdrycksbruket och dess
fördärfliga följder småningom minskas för att
slutligen utrotas.

5. Om vikten och nyttan af ett
ljud-riktigt uttal i skolan. Inledaren, hr O. P.
Liden i Barsebäck, framhöll, hurusom
grundvalen till förmågan att genom
läsning, tal och skrift återgifva språket vore
ett Ijudriktigt uttal. Ett sådant borde man
både i småskolan och folkskolan söka
bibringa barnen, emedan

1) Sådant uttal är i sig själf skönt och
tilltalande, ehvad det ljuder från högre eller lägre
lärostolar, skolbänkar eller annorstädes i lifvet;

2) EU Ijudriktigt uttal är ett grundvillkor

a) för en säker rättskrifning -. om barnen få
uttala orikligt, så skrifva de ofta så; b) för
en vacker sång: särskildt åkte man väl på
renheten hos a-, å- och ö-ljudet, de mest
sångbara, mest klingande vokalerna;

.3) Ett Ijudriktigt uttal i folkskolan skulle i
sin mån bidraga till att äfven de mera bildade
klasserna allmännare skulle komma alt för
sina barn använda folkskolan, hvars
undervisning de anse i många afseenden god;

4) Det på ett Jjudriktigt uttal nedlagda skol-"
arbetet skall på skolan hafva en hälsosam
återverkan a) dels genom det inflytande, som
skolbarnen utöfva på yngre syskon och kamrater
och såsom blifvande föräldrar och tjänare
komma att utöfva på barn, på hvars läppar de
skola lägga de första benämningarna på ting
ochQ tilldragelser; b) dels genom från skolan
utgående lärjungar, som komma att såsom
lärare direkt eller indirekt verka i
folkupplysningens Ijänst o. s. v.;

5) Ett Jjudrikligt uttal vid läsning skall
medföra ett bättre talspråk, mera likformigt för
olika folkklasser och befolkningen inom olika
orter, hvilka därigenom vid sammanträffande
skola känna sig mindre främmande för
hvarandra, mera känna sig som ett folk.

Utan diskussion uttalade sig mötet i
öfverensstämmelse med ofvan uttalade grund-,
satser.

6. Hvad har folkskolan att iakttaga i
anledning af de tillvitelser, som riktas mot
henne? Frågan inleddes af hr P.
Ljungberg i Herslöf. Många tillvitelser hade
framställts mot folkskolan. Så hade det
ofta påståtts, att hon ville frigöra sig från
kristendomsundervisningen. Enligt talarens
erfarenhet hade denna beskyllning
utslungats som ett skrämskott, så snart någon
reform af denna undervisning påyrkats,
t. ex. då röster höjts mot
katekesutanläs-ningen. Säkert vore, att
kristendomsundervisningen just i folkskolans lärare hade
sitt pålitligaste stöd. Likaså hade man
påstått folkskolan vara orsak till en
ljummare fosterlandskärlek. Att denna skulle
vara svagare nu än förr, ville talaren
bestrida, den toge sig blott ett annat uttryck
och yttrade sig mera i* kärlek till fredliga
idrotter och utveckling på de intellektuella
arbetenas område.

Efter diskussionen, i hvilken deltogo 12
talare, godkändes följande resolution:

Då de tillvitelser, som riktas mot folkskolan,
väl antyda befintliga brister, men ej bevisa
att hon gått i orätt riktning, så får hon häraf
finna sig manad till ifrigt reformarbete men ej

misströsta och aldrig förlora tron på de henne
anförtrodda hjälpmedlens makt.

7. Huru kan läraren i skolan uppfostra
barnen till arbetsamhet, sparsamhet och
omtanke? I sammanhang med sitt
inledningsanförande förevisade hr K. Holmqvist i
Billinge en af honom konstruerad,
särdeles enkel och praktisk sparbössa, så
inrättad, att hvarje barn däri har sitt lilla
fack för inläggning af småslantar. Nyckeln
borde förvaras hos läraren eller hos
skolrådet. På vissa bestämda tider skulle
denna sparlåda öppnas och de samlade
medlen insättas i sparbank. -Någon
diskussion om denna fråga förekom icke.

8. Äfven följande fråga*: När och på
hvad sätt bör undervisningen i gymnastik
bedrifvas i folkskolan? behandlades endast
inledningsvis af hr F. Landen i Vadensjö.

Det var uppenbarligen ett väl stort
antal diskussionsämnen, man sammanfört
på mötesprogrammet. Oaktadt mötet
pågick i tre dagar, var det icke mindre än
fem frågor, som ej medhunnos. Att så
många ämnen ej blefvo behandlade, berodde
delvis därpå, att diskussionen af en del
föredragna frågor var både sakrik och
grundlig, ett förhållande som länder mötet till
heder.

*



Vid mötet höllos följande föredrag: af
folkskoleinspektören O. P. Segerberg om
hemmets betydelse för skolan; af prosten
L. Feuk om Lund stifts första
folkskoleinspektör Johan Elof Quiding; af
folkskolläraren N. Lundahl, som lämnade en
historik öfver Lunds stifts allmänna
folkskolläraremöten; af direktör Otto Salomon om
den pedagogiska slöjden samt af hr A. P.
J. Ekstrand i Säby öfver frågan: »Till
hvilken del har hemmet, skolan, kyrkan
och pressen skuld till vår tids ungdoms
mindre goda seder?»

(Till ett och annat af det, som förekom
vid mötet, torde vi framdeles återkomma.)
*



En rikhaltig och lärorik utställning af
undervisningsmateriel och slöjdarbeten var
anordnad i stadens slöjdskolelokal.

Under eftermiddagen andra mötesdagen
var genom bestyreisens försorg anordnad
en utfärd till ön Hven. Efter
landstigningen tågade man först till Stjärneborgs
och därifrån till Uranienborgs ruiner. Sedan
mötesdeltagarne samlats omkring den för
tillfället uppställda talarestolen och några
sånger afsjungits, lämnade först direktör
Otto Salomon några intressanta och roande
bilder från skolmötet i Oxford förliden
sommar. Därefter höll rektor ö. M. Oldin
föredrag om Tyko Brahe och hans båda
slott Uranienborg och Stjärneborg. På ett
åskådligt och fängslande sätt skildrade
talaren den store astronomen och hans
lifsgärning. Ett eget sammanträffande var,
att det just på dagen förflutit 318 år, sedan
Uranienborg började byggas. Dess första
grundsten lades nämligen den 8 augusti
1576.

Efter mötets afslutning hade deltagarne
på’ grund af ordförandens inbjudning till-

fälle att öfvervara invigningen af det i
stadens norra del uppförda nya
folkskolehuset.

Samma dag på aftonen voro samtliga
till samhället icke hörande mötesdeltagare
af Landskrona stad inbjudna till en fest i
Gröna Lunds trädgård. Under festen
höllos en mängd tal, nämligen:

af ordföranden, hofpredikanten Olbers, för
mötets minne; A. Åkerman i Raus tackade å
mötets vägnar; öfverstelöjtnant Thestrup talade
för konungen, N. Lundahl i Lund för mötets
ordförande; kantor Sv. Rosenberg för
bestyreisen, O. P. Liden i Barsebäck för sängarne,
besvarad t af J. Johnsson i Köinge, O. Alin i
Borrlunda för prosten L. Feuk, rektor Oldin
för direktör O. Salomon, O. P. Liden för Oldin,
rektor Oldin för svenska folkskolans framtid,
/. Åkerman i Påarp för kvinnan, /. Fransen
för svenska folkskolans framåtskridande och
slutligen A. Åkerman i Raus för värdfolket,
löjtnant Centervall och hans fru.

Nästa stiftsmöte skall hållas i
Helsingborg 1896. Till beslyrelse Tör anordnande
af detta möte valdes kyrkoherden C. E.
Johansson, kamrer /. Ljungh, handlanden
Axel Hammarlund, folkskollärarne M. A.
Lindén, N. Krok och lärarinnan Sofia
Nilsson, alla i Helsingborg, sanvt
folkskolläraren A. Åkerman i Raus.

FÖR DAGEN.

Skall slöjdundervisningen vid
Stockholms folkskolor
indragas?

Delta är den viktiga fråga, som nästa
fredag kommer att afgöras af härvaran
de kyrkofullmäktige.

Såsom våra läsare torde erinra sig,
hade folkskoleöfverstyrelsen sett sig
nödsakad att för nästa år föreslå en
höjning i folkskoleskatten från 86 öre till
92 öre pr bevillningskrona - detta på
grund af det alltjämt ökade barnantalet.
Sex församlingar godkände
öfverslyrel-sens förslag, en församling beviljade 90
öre; endast Maria församling vägrade att
gå in på en förhöjning af
folkskoleskatten.

Saken gick nu till kyrkofullmäktige,
hvilka vid sammanträde den M sistl,
juni ställde sig på minoritetens sida och
bestämde uttaxeringen för
folkskoleändamål till allenast 86 öre. Beslutet
fattades med 18 röster mot 24. Majoriteten
röstade för 90 öres uttaxering, men som
i fråga om ökade utgifter fordras två
tredjedelars majoritet, hade de adertons
åsikt segrat. I samband härmed beslöto
kyrkofullmäktige att anmoda
folkskoleöfverstyrelsen att inkomma med
yttrande, innefattande utredning om på hvad
sätt utgifterna för folkskoleväsendet
under år 1895 må kunna ordnas med
tillgångar grundade på den af
kyrkofullmäktige fastställda uttaxeringen.

Öfverstyrelsen har nu inkommit med
detta yttrande, och - såsom var att
vänta - förklarar öfverstyrelsen i
detsamma, att de särskilda utgiftsposterna
voro i det ursprungliga förslaget ’så
knappt beräknade, att i dem icke kan
föreslås någon nedsättning, så framt un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free