Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (659.) 15 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 33
- Om en försmådd gåfva läses följande
interiör i Varbergsposten-, På kyrkostämma i en
Hallandsförsamling förekom till behandling ett
från bokförläggare inkommet anbud att förära
församlingen ett urval böcker, lämpliga att
läsas af allmänheten och afsedda att utgöra
ett litet bibliotek, från hvilket böcker kunde få
lånas hem. Församlingsborna ansågo, att delta
erbjudande borde antagas, men prästen var af
annan åsikt. Denne uppträdde bestämdt
däremot, påslående, att litet vetande kunde blifva
mycket skadligt och farligt. Ingen vågade yttra
sig emot, och så blef anbudet afslaget.
- Skolköken vinna terräng äfven på
landsbygden. Nu senast har Augerums skolråd
inrättat ett sådant vid Keltilsmåla folkskola.
Förut erhöllo de fattigaste barnen 10 öre för
hvarje dag de besökte skolan. Men sko’rådet
fann denna åtgärd mindre god, indrog
tioörin-garna och anslog i stället 100 kr. till
upprättandet af ett skolkök, där såväl de fattigaste
barnen skulle erhålla mat som ock de äldre
flickorna undervisning i matlagning och dylikt.
Detta skolkök har nu varit i verksamhet sedan
början af december förlidet år. Köket
förestås af lärarens fru.
– Allbo härads folkskollärareförening hade den
8 d:s sommarmöte å döfstumskolan i Rephult.
Nämda skolas föreståndare, direktör L. B
Faeltenborg, höll därvid ett mycket lärorikt
föredrag öfver ämnet: »Några ord rörande
döfstumma och deras undervisning». Efter mötets
slut gaf direktör F. ett praktiskt prof på huru
undervisningens första grunder meddelas åt
döfstumma. De närvarande fingo nu en
inblick i det ytterst tålamodspröfvande arbete,
som här utföres, och berördes på samma gång
mäktigt af den innerliga tillgifvenhet, som
förenade lärare och lärjungar. Också blef delta
kretsmöte just på grund af mötesplatsen mer
än vanligt angenämt, lärorikt och väckande.
- Då pedagogien i Grenna indrogs, bestämde
k. m:t, att pedagogihuset med inventarier m. m.
skulle öfverlämnas till vård och förvaltning åt
Grenna stads skolråd. Sedan skolrådet i
Grenna beslutat att till f. d. pedagogihuset
förlägga såväl folk- som småskolan för flickor,
men den tillämnade lokalen dessförinnan
behöfde undergå en grundlig reparation, anhöll
skolrådet hos k. m:t att till verkställande af
dessa reparationer få af pedagogiens
byggnadsfond använda erforderliga medel med ett
belopp ej öfverstigande 950 kr. Efter inhämtande
af statskontorets och Växjö domkapitels
utlåtande i saken, har k. m:t förklarat, att Grenna
stads skolråd rnå för stadens folkskoleväsen
tills vidare disponera den å fonden (4,186 kr.)
årligen upplöpande räntan, hvaremot fondens
kapitalbehållning ej får användas till det af
skolrådet ifrågasatta ändamålet.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
S. Roslags-kretsen: de afgående.
Frökinds-kretsen: dito.
Kinds-kretsen: dito.
Ystadtraktens krets: dito.
Ås kontrakts krets: dito.
Åse- Viste-kretsen: d ito.
Alt’ngsås-kretsen: dito.
Mellersta Upplands-kretsen: dito.
N. Vedbo- Ydre- kretsen: dito.
Kallens kretsen: dito.
Fårs kretsen: dito.
Redvägs kretsen: dito.
Varberg s-kretsen: dito.
Skylts-kretsen: dito.
Sydöstra Dalarnes krets: dito.
Sydvästra Upptands-kretsen: dito.
S. Marks-kretsen: dito.
Vlsta-kretsen: dito.
Koma-kretsen: dito.
Gotlands södra treding s krets: dito.
Seminghundra-krctsen: dito.
Väne kretsen: dito.
Filipstads kretsen: de afgående.
Öfre Frt/kdals-krctscn: dito.
Blekings östra krets: dito.
Ö. Roslags-kretsen: dito.
Sollefteå kretsen: dito.
Tunalåns-Seccde -kretsen: dito.
Bankekinds-Skärkinds-kretsen: dito.
Valkebo-kretsen: dito.
5. Inlands-kretsen: dito.
Allboe-kretsen: dito.
N. Åsbo-kretsen: A, F. Skoglund, E.
Hammarlund, J. J. Dalström och J. Franzén i Lund.
Vemmenhögs-kretsen: dito.
Sydöstra Skånes krets: dito.
Frosta-kretsen: dito.
Albo- S. Gårds-kretsen: dito.
Kristianstadsortcns krets: A. F. Skoglund,
E. Hammarlund, Joh. Johansson och J. Franzén
i Lund.
b) Revisorer.
S. Roslag s-kretsen: de förut varande
Fi vkinds . -kretsen: dito.
Kl nds- kretsen: dito.
Ås kontrakts krets: dito.
Åse Viste kretsen: dito.
Mellersta Upplands-kretsen: dito.
Kullens-kr etse fi: dito.
Redvägs-kretsen .. dito.
Varbergs-kretsen: dito.
Sydöstra Dalarnes krets: dito.
Vemmenhögs-kretsen: dito.
.S. Marks kretsen: dito.
Vista-kr etse n: dito.
Ro/na-kretsen: dito.
Gotlands södra trcdings krets dito.
Seininghundra-kretscn: dito.
Blekings östra krets: dito.
Ö. Roslags-kretsen: dito.
Frosta-kretsen: dito.
SoU efteå-kretsen: dito.
Tunaläns Sevedc-krelsen: dito.
N. Åsbo-kretsen: A. Lindén, N. Lundahl och
Joh. Ohlander i Göteborg.
^l/6o- S. Gärds kretsen: dito.
Färs-kretsen: dito.
Sydöstra Skånes krets: dito.
Alingsås-kretsen: N. Rosengren, A. Lindén
och J. Ohlander i Göteborg.
Valkebokretsen: N. Rosengren, A. Lindén
och A. F. Liljeholm i Göteborg.
Kristianstadsortens krets: N. Lundahl, A.
Lindén och Hj. Berg i Stockholm.
Allb0-krctsen: dito.
Ysta\dtraktens krets: N. Lundahl, A. Lindén,
och N, G. Ljunggren i Nyköping.
N. Vedbo- Ydre-kr etse n: N. Rosengren, A.
Lindéri och Josef Vablqvist i Linköping.
Sydvästra Upplands kretsen: A. Lindén, E.
G. Vensell i Vallby och B. J Landegren i
Eskilstuna.
Filipstads kretsen: A. Lindén, N. Lundahl
och E. G. Venseli i Vallby.
Våne-kretscn: N. Rosengren, A. Lindén och
G. M. Celander i Arboga.
Öfre Fryksdals-kretscn: A. Lindén, N.
Lundahl och L. Björlin i Fryksände.
S. Inlands-kretsen: N. Lundahl, A. Lindén
och A; Bergqvist i Stockholm.
Skytts kretsen: A. Lindén och N. Lundahl
samt med lika röstetal N. Rosengren och Joh.
Ohlander.
Bankekinds-Skärkinds kretsen: N. Rosengren,
A. Bergholtz i Skärkind och J. P. Lindén i
Stockholm.
»Svenska folkskolans vänners»
möte.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Föreningen »Svenska folkskolans
vänner» har hittills plägat hafva sina möten i
samband med de allmänna svenska
folkskolläraremötena. De ledande viljorna
inom »folkskolans vänner» hafva emellertid
tyckt sig finna, att de allmänna
folkskolläraremötena allt mera blifvit »fackmöten»,
d. v. s. att ledningen tagits om hand af
lärarne själfva. Med anledning häraf an-
såg förvaltningsutskottet tiden inne att
inbjuda till ett »allmänt» möte af det slag,
som existerade före bildandet af Sveriges
allmänna folkskollärareförening.
Mötet ägde rum i Linköping sistlidne
onsdag och torsdag. Till detsamma hade
inbjudits föreningens medlemmar i hela
landet samt dessutom föräldrar och alla
andra, som gilla föreningens program: »att
lefvande kristendom må i folkskolan
komma till och hållas vid sin fulla rätt och
sin rätta bibliska fullhet». Inbjudningen
hade hörsammats af något öfver GOO
personer, däribland ett mycket stort antal
präster samt ett ännu större antal damer,
hvaremot folkskollärarne voro jämförelsevis
mycket, sparsamt representerade.
Först höll biskop Charleville predikan i
domkyrkan. Därpå samlades deltagarne i
den s. k. landskyrkan. Det egentliga
hälsningstalet hölls här af rektor Fr. Lundgren,
som naturligtvis begagnade tillfället alt på
sitt kända sätt rnåla ut Sveriges allmänna
folkskollärareförening i så ofördelaktig
dager som möjligt*. Två nyheter fick man
emellertid veta i hans tal: 1) att
föreningen »folkskolans vänner» bildades samtidigt
med Sveriges allmänna
folkskollärareförening; 2) att fråga förevarit, huruvida
medlem af »folkskolans vänner» äfven kunde
få tillhöra den allmänna föreningen, och
att förvaltningsutskottet ansett, »att man
tills vidare kunde tillhöra båda
föreningarna». »Betänklighet uttalas dock än i dag
af många bland våra vänner.»
Efter ytterligare ett föredrag valdes till
mötets ordförande rektor Fr. Lundgren.
De Öfverläggningsämnen, som
behandlades, voro följande:
1. Hvad är folkskolans mål? Mot
»försöket» att göra folkskolan till bottenskola
höjdes starka protester. Folkskolan skulle
därigenom blifva en »förberedande
plugganstalt», menade skolföreståndaren E.
Bergsten. Rektor C. L. Anjou uttryckte
folkskolans mål sålunda: förstående af
religionens sanningar, förmåga att fatta populär
svensk litteratur i olika ämnen och
väckande af villighet och lust till fortsatt
förkofran i vetande och dygd. Häri instämde
mötet.
2. Om fortsalt undervisning för do
barn, som genomgått folkskolan. Den ene
inledaren, folkskollärare, ville, alt den
fortsatta undervisningen skulle vara
obligatorisk, hvilket bestreds af den andre
inledaren, en folkskoleinspektör.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
3. När har lefvande kristendom i
skolan kommit till sin fulla rätt? Frågan var
uppsatt af rektor Fr. Lundgren, som
ansåg, alt lefvande kristendom i skolan
kommit till sin fulla rätt, när läraren vore en
sann kristen, när kristendomen komme till
sin bibliska fullhet, när kristendomens
ande hvilade öfver all undervisning, när
kristlig kärlek, tukt och ordning rådde i
skolan.
Äfven här fick diskussionen, i hvilken
deltogo kyrkoherdarne Meurling och (7, V.
Sandberg^ h o fp red i kanten Mazer, pastor
* Härtill återkomma vi i ett följande
nummer, Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
