Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING,
435
N. P. Lindahl i Vinslöf, Fr. Lundgren i
Åstorp, Fr. Landen i Vadensjö, J. Lundborg i
Västerstad, N. Lundén i Ö. Nöbbelöf, P.
Ljungberg i Herslöf, O. P. Liden i Barsebäck, A.
Lundgren i ö. Torn, N. Mårtensson i
Odars-löf, M. J. Martinsson i Lyckåker, E.
Mårtensson i Ö. Karleby, N. Nilsson i Hemmesdynge,
J. P. Nilsson i Söderhvidinge, J. P. Nihlén
i Teckomatorp, M. Nilsson i Stehag, N- P.
Nor-lindh i Glimåkra, N. Nelander i Ovesholm, N.
J. Nyländer i Ousby, N. O. Nilsson i Lund,
P. Norgren i Knästorp, Joh. Nedström i N.
Nöbbelöf, H. Ohlsson i Nevitshög, S. A.
Olander i Viken, K. Olofsson i Hallaröd, C. V.
Oscarsson i Tottarp, L. Paulsson i St. Råby, N.
Pehrsson i Stoby, N. Pålsson ieKjeflinge, P.
Persson i Ripa, H. Persson i S. Asum, E.
Rydén i Fjälie, A. Rundkrantz i Uppåkra, Th.
Rosvall i Ystad,.. G. V. Sjöstrand i V. Karup,
N. J. Sundell i Önnarp, N. P. Svensson i
An-nelöf, B. Sjöstrand i Gudmuntorp, P. Skare i
Magiehem, S. Sjölin i Burlöf, P. Svensson i
Skarhult, M. Tullberg i Ö. Torp, S. Tornberg i
Arlöf, H. Thorsén i Veberöd, M. Thunell i
Lomma, O. Theorell i Klippan, B. Trulsson i
Stehag, N. Viberg i Degeberga, O. Välden i
Landskrona, A. Väljes i Nefvitshög, S. Vestergren i
N. Åkarp, J. Åkerman i Påarp och F. A.
Åkesson i Gudmuntorp;
folkskollärarinnorna Anna Andersson och
Ebba Ahlgrtn i Lund, Hedda Boström i
Limhamn, Emma Björkholtz i Uppåkra, Maria
Follin i Hessleholm, Karolina Gren i Malmö,
Augusta Grundström i Fulltofta, Kerstin och
Bendikta Kellgren i Malmö, Amalia Högfelt i
Norrköping, Emma Junggren i Hammenhög,
Hilda Ljunggren i Lund, Hanna Larsson i
Bj är sjö la går d, Emma Larsson i Landskrona,
Arina och Hanna Nilsson i Lund, Selma
Petersson i Malmö, Hilda Petersson i Lärkesholm,
Anna Rasmusson i Espö, Cecilia Sasserson
i Visby, Clara Schröder i Lund, Jenny
Söderström i Landskrona, Betty Svensson i Malmö
och Sissa Svensson i Örsnäs;
Småskolan:
småskollärarinnan Kristina Trulsson i
Kjef-linge;
Uppfostringsanstalter:
föreståndaren för Folåsa räddningshem A.
Nilsson;
Högre flickskolorna:
föreståndarinnorna Lydia Ahnfelt och Anna
Rönström i Lund samt lärarinnorna Sigrid
Isberg i Lund, Selma Lundsten i Hör, fru Hanna
Norlind i Lund, Zelma Söderström i
Landskrona och Matilda Videgren i Stockholm;
Öfriga deltagare:
pastor P. Hörberg i Klippan, fil. d:r C.
Ene-buske i Boston och J. Lind i Lund, f. d.
hä-radsskrifvaren C. E. Kleberg i
Malmö,^edak-tör E. Hammarlund i Stockholm,
universitetsbokhandlaren Aug. Collin i Lund, handlanden
C. A. Brundin i Malmö och Aug. Magnusson
i Degeberga samt landtbrukseleven S. Ribbing
i Lund.
fil. kand. L. de Vylder och P. A. Östergren
i Lund samt studenten Elisabeth v. Sydow i
Lund;
fruarna Ålander i Kivik, Andersson i Molkom,
Helena Andersson i Bara, Brundin i Malmö,
Cederqvist i Bjärésjö, Magna Ekström i
Häckeberga, Bengta Falck i Norrvidinge, Hilma
Franzén i Lund, Mathilda Hallin i Limhamn,
Hedvig Holmström i Hvilan, Minna Hansson i
Lund, Petronella Holmstedt i Landskrona,
Amanda Hammarlund i Stockholm, Hanna
Johansson i Kyrkheddinge, Emma Jönsson och Hilda
Lundahl i Lund, Hanna Lundell i Eslöf,
Karolina Larsson i Lund, Emilie Lundgren i
Åstorp, Selma Larsson i Lund, Amanda Nilsson
i Söderhvidinge, Anna Nihlén i Teckomatorp,
Maria Nyländer i Ousby, Anna Nilsson i Lund,
Maria Paulsson i St. Råby, Maria Svensson
i Annelöf, H. Sjölin i Burlöf, Tornberg i Arlöf,
Thorsén i Veberöd, Thunell i Lomma,oTheorell
i Klippan, K. Valles i Nefvitshög och Åkerman
i Påarp;
fröknarna Gerda Colliander i Lund, Gunhild
Engstedt i Helsingborg, Maria Freidenfelt i
Lund, Eugenia Laurin i Teckomatorp, Elisabeth
Lundberg och Hanna Larsson i Lund.
Efter yrken fördela sig deltagarne alltså
på följande sätt:
Lärare vid de allmänna läroverken_____ 4
Lärare och lärarinnor vid seminarierna... 4
Lärare och lärarinnor vid folkhögskolor ^>
Folkskollärare......................_____ 103
Folkskollärarinnor......................_. 24 127
Småskollärarinna................................. l
Lärare vid uppfostringsanstalt.........___.. l
Lärarinnor vid högre flickskolor ............ 7
Prästman......................................... l
Praktiska yrken ................................. 8
Studerande vid universitet..................... 3
Utan angifvet yrke (33 fruar, 6 fröknar) 39
Summa 200
Med hänsyn till kön fördela sig
deltagarne i 126 män och 74 kvinnor.
Till jämförelse må nämnas, att
sommarkurserna i Uppsala räknade 331
ordinarie deltagare (däraf 146 folkskollärare och
77 folkskollärarinnor).
Sedan kurserna i dag afslutats, skola vi
i ett följande nummer presentera några af
de mera bemärkta föreläsarne samt
meddela några strödda intryck.
FÖR DAGEN.
En predikan i pansar.
2.
Det stridskväde mot Sveriges allmänna
folkskollärareförening, hvarmed rektor
Fredrik Lundgren öppnade »Svenska
folkskolans vänners» möte i Linköpings
landskyrka den 8 dennes, gick till en
början på en af gammalt känd melodi:
Sveriges allmänna folkskollärareförening
hade icke genom sina stadgar »hissat
flagg» i kyrkligt afseende, »många inom
föreningen» hade offentligen uttalat sig
för kristendomens utmönstrande ur
folkskolan, »man» hade uppträdt mot
katekesläsningen, och mötesresolutioner hade
kommit till stånd, »hvilka i tydlighet
lämnade mycket öfrigt att önska».
I näst föregående andedrag hade
talaren emellertid upplyst, att »Svenska
folkskolans vänners» förvaltningsutskott
själft vägrat att- »hissa flagg» i kyrkligt
afseende, enär »orden högkyrldig och
frikyrklig i "mångas mun icke vore
något annat än slagord»; han hade icke
kunnat nämna någon af de åsyftade
»många», ej heller anföra något af deras
»offentliga yttranden», och han visste
mycket väl, att hvarken föreningen eller
dess ombudsmöten eller dess
centralstyrelse någonsin uttalat sig om
katekesläsningen.
De stridstonerna kunde således icke
väntas hafva någon synnerligen eggande
kraft under den kamp mot Sveriges
allmänna folkskollärareförening, hvari
talaren med all gevalt vill hafva
föreningen »Svenska folkskolans vänner»
invecklad. Det visade sig ock, att han hade
en andra pil på sin båge. Men äfven
den är numera ganska utsliten.
Det fanns äfven - fortsatte han nämligen
- en annan omständighet, som kunde
föranleda sammanstötning(!), och denna är i
närvarande stund ännu mera aktuell. I utlandet
hade redan på den tid, då dessa föreningar
bildades, de stora folkskollärareföreningarna
mångenstädes artat sig till att antaga de
vanliga fackföreningarnas karaktär med dessas
hufvudfel att icke göra det egna facket, men
uteslutande de egna fördelarna till mål för sin
sträfvan. Hvarje tänkande lärare inser, i
hvilken fara vår folkskola råkar, om dess
lärarekår ledes till ett afsteg i denna riktning.
Icke få af vår förenings medlemmar anse,
att styrelsen for Sveriges allmänna
folkskollärareförening och ännu mera dess organ i
pressen hållit upp allt för högt i denna kurs, så
att skeppet står och stampar i vinden utan att
komma framåt.
Att direkt uppträda mot denna sträfvan i
den mån man anser den gå för långt eller för
brådstörtadt eller bruka olämpliga medel eller
rent af farliga, är ingen lätt sak. Försök kunde
möjligen göras att tyda det så, som om man
vore motståndare {ill det välförstådda
ståndsintressets främjande, och det är långt fjärran
från våra afsikter.
Dock hafva vi gjort, hvad vi kunnat för att
bevara den rätta kursen, och detta så mycket
hellre, som vi äro fullt öfvertygad därom, att
de fördelar, som fackföreningarna lofva sina
medlemmar, öfver hufvud taget äro illusoriska.
Därom hade en framstående skolman, när han
för icke länge sedan återvände från det stora
folkskolläraremötet i England, eftertänkliga ord
alt säga. De, som f4 nytta af
fackföreningarna, det är dessa föreningars ledande män,
hvilka svinga sig upp till politisk betydelse
och vinna ära, i åtskilliga fall äfven
ekonomisk fördel. De öfrigas lott är att göra den
i stadgarna föreskrifna inbetalningen och
skörda obehag af mångfaldig art.
Folkskollärarekåren skulle genom en ledning
i denna riktning kunna komma därhän, att
lärarekallets hufvudintresse trängdes åt sidan;
den skulle också härigenom kunna komma i
spändt förhållande ej blott till förmän utan
ock till andra samhällsklasser, hvilket för visso
skulle lända skolan till största men.
Se där, hvad som i denna del varit
bestämmande för vår hållning. Om somliga anse, att
vi gjort för litet, så torde andra hålla före, att
vi gjort för mycket. Själfva hafva vi sökt efter
ett lagom.
Härvid vilja vi för det första anmärka,
att Sveriges allmänna
folkskollärareförening aldrig varit någon »vanlig
fackförening». Ett prästsällskap består af idel
präster, en fastighetsägareförening af idel
fastighetsägare, en snickareförening af
idel snickare o. s. v, Men i Sveriges
allmänna folkskollärareförening få
kretsarna invälja alla, som vilja arbeta för
föreningens mål. Under det stora
an-loppet för några år sedan var en af
huvudanklagelserna just den, att
föreningen vore så uppblandad med
främmande element, att den icke längre
gjorde skäl för namnet
folkskollärare-förening - en anklagelse, som emellertid
genom sin kolossala öfverdrift var
alldeles sanningslös.
Enligt föreningens stadgar är dess mål
att arbeta 1) för svenska folkskolans och
folkbildningens höjande, 2) för enhet och
god anda inom lärarekåren och 3) för
förbättring af lärarens ställning i
allmänhet.
»De egna fördelarna» äro således satta
i sista rummet. Att de icke bort
alldeles utelämnas synes äfven rektor
Lundgren medgifva. Han vill ju ingalunda
räknas såsom motståndare till det
välförstådda ståndsintressets främjande; så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
