Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (661.) 29 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årsklasser samt en förteckning på svenska
psalmförfattare, upptagande deras namn och
titel samt födelse- och dödsår.
Beträffande uppställningen af
meloditabellen må göras en liten anmärkning. Den
är som nämdt fördelad efter de fyra
årsklasserna men tillika grupperad efter mer
och mindre gynnsamt lottade skolor. Om
denna fördelning strängt iakttages vid
undervisningenf blir följden den, att i de
skolor, där endast ett mindre antal
melodier hinner inöfvas, så lätta och vanliga
sådana som n:r 33, 45, 186, 420 m. fl.
aldrig kunna förekomma, under det att i
dylika skolors lägre årsklasser måste
inöfvas åtskilliga, som äro betydligt svårare.
De nämda melodierna äro nämligen
upptagna i de lägre årsklassernas kurs endast
för de mera gynnsamt lottade skolor.
Denna helt obetydliga anmärkning, som genom
en förståndig användning af meloditabellen
bör kunna undanrödjas, kan icke förringa
värdet af detta i så godt som alla
afseenden för öfrigt omsiktsfulla arbete.
Priset, som vid rekvisition hos utgifvaren
nedsättes till resp. 50 och 40 öre, är
märkvärdigt lågt och förutsätter en stor
åtgång. Vi tvifla för vår del icke på, att
»Folkskolans koralpsalmbok» skall få den
stora spridning, den så väl förtjänar.
—m.
Fria ord.
Hur skall det gå till?
Under rubriken ’»Lärarens yttre
uppträdande» finnes i n:r 30 af denna tidning en
artikel, som med allt fog kan sägas vara läsvärd
och värd att begrundas. Om densamma är
ingenting annat än godt att säga.
Emellertid, slutklämmen i denna förträffliga
uppsats, citatet, föranleder mig att säga några
ord i mitt och alla öfriga ensamma
skolmästares namn.
I detta citat anföres, att en rätt lärare bör
vara en gentleman, icke blott till tankar och
böjelser, ty det kan äfven en ensam
skolmästare vara, utan äfven i skick och seder, ja till
och med i yttre sätt och vanor, och se det
torde bli svårare för en stackars lärare, som
ödet kastat ut till en aflägsen landsbygd. Hvart
skall han här taga vägen för att lära sig en
gentlemans sätt, skick och vanor. Under
seminarietiden fick han ingenting lära därutaf,
han fick inte umgås i lärarnes familjer och
inte i någon annan bildad familj heller, hans
landtliga uppsyn, hans grofva händer och hans
hemväfda rock utestängde honom därifrån. Han
var hänvisad till sin ensamma vindskammare,
dit hans värdinna, den glada torgmadamen,
ibland kom och hugnade honom med
moderliga förmaningar och råd. Efter åtskilliga år
aflägger han examen och går ut i världen med
hufvudet fullt af hvarjehanda. Nu får han en
plats någonstädes på landsbygden, kanske
fjärran från all »civilisation».
Socknen består tilläfventyrs för det mesta
af välmående bönder, som kanske med ömkan
se ned på den magre skolläraren och betrakta
honom som ett tnådebjon», som icke må
understa sig att »knysta». Säg, käre hr »ml»,
hur skall det här gå med förverkligandet af
citatets lärdomar?
Eller törhända äges större delen af socknen
af den där rike grefven, som bor därborta på
det ståtliga godset vid sjön och som tillika är
församlingens patronus. Under hans mäktiga
spira lyda nästan alla socknens inbyggare,
småbönder och torpare i hundratal, och äfven
den fattige läraren böjer djupt sitt hufvud för
den förnäme ädlingen. I hans praktfulla salar
tränges ofta en lysande samling herrar, som
åtminstone till det yttre äro gentlemän. Där
skulle alltså skolmästaren möjligen kunna få
lära en gentlemans vanor och skick, men han
får gunås aldrig komma därin, han är
hänvisad till småfolket.
Säg oss åter igen, hr »ml», hur skall det
här vara möjligt att förvärfva sig det värdiga
och belefvade sätt> som utgör en skolmans
prydnad.
Nog går det an för den, som bor i staden,
och det gör, tycker jag mig finna, författaren.
Han bor kanske i en stad, i en stor stad
möjligen, ja kanske i själfvaste hufvudstaden. För
en sådan är det alltid tillfälle till bildadt um
gänge, som slipar af de många kantigheterna
och sätter läraren i stånd att uppträda på ett
värdigt sätt äfven utom skolan.
Men värre är det för oss, landsbygdens
stackars lärare. Vi sitta i vår tysta by och känna
ofta ensamheten tryckande och tung. Ack, hr
»ml», vi ville så gärna, äfven vi, lära oss
gentle-mannaseder och dito skick, men - hur skall
det gå till! Ni är utan tvifvel en bildad man,
säg oss därför, huru vi, som bo på
landsbygden, skola erhålla en sådan bildning, som gör
oss till gentlemän. Småländing.
Dödsfall.
J. P. Andersson f. En veteran i
skolans tjänst, f. d. småskolläraren Johan Petter
Andersson i Lönneberga, Kalmar län, afled
den 6 d:s i en ålder af 61 år. Han var född
i Lönneberga 1833 och började tidigt sin
bana som barnalärare. Under 37 år
arbetade han troget i uppfostrans tjänst, i
början under mycket ogynnsamma
förhållanden. Han fick dock vara med om
skolans raska framåtskridande, och själf höll
han sig i jämnhöjd med de fordringar,
som de nya tiderna ställde på en
barnalärare. Förlidet år erhöll han afsked med
full pension. Den bortgångne dog ogift
och sörjes närmast af sina 90-åriga
föräldrar samt syskon.
Utlandet.
Hvarför sehweizarne äga en så god
folkbildning. Folkskollärarne i Schweiz
sammanträda till konferens detta år i Zurich, en
för skolmöten synnerligen lämplig plats. Med
hänsyn till skolväsendet står Z. nämligen främst
icke blott i Schweiz utan sannolikt i hela
Europa. Genom 11 kringliggande församlingars
införlifvande med staden har Z. blifvit det
folkrikaste skoldistrikt i Schweiz - nära 120,000
invånare.
Zürichs skolväsen står under ledning af en
centralstyrelse och fem kretsstyrelser.
Centralstyrelsen väljes af kretsarna: en medlem för
hvarje 6,000-tal invånare. Centralstyrelsens
ordförande, som uppbär lön för sitt arbete,
väljes af distriktet i dess helhet. Hvarje
centralstyrelseledamot är tillika ledamot af en
kretsstyrelse. En sådan styrelse består dessutom
af från 11 till 19 medlemmar, af hvilka flera
äro lärare vid de offentliga skolorna inom
distriktet. Sättet för dessas omväljande är
an-märkningsvärdt.
Lärarne i en krets bilda ett lärareråd för
kretsen; lärarne i distriktet ett lärareråd för
distriktet. Ordföranden i ett krets-lärareråd är
på grund af sitt ordförandeskap medlem af
kretsstyrelsen. I denna hafva kretsens lärare
att bland sina kamrater dessutom invälja från
4 till 10 medlemmar. Inom centralstyrelsen
hafva ordföranden i distrikts-lärarerådet och
ordförandena i kretslärareråden rätt att deltaga
. i öfverläggningarna men ej i besluten.
I Zurich finnes äfven en annan skyddsvakt
mot skolbestämmelser, affattade af personer,
som icke hafva erfarenhet på skolans område.
Alla föreskrifter rörande skolornas ledning,
antagna af centralstyrelsen, skola hän skjutas
till distrikts-lärarerådet och af detta gillas,
innan de gälla till efterlefnad.
Skolhusen i Z. äro af skiftande mönster:
från enkla landtskolhus till präktiga skolpalats.
Ett nyligen färdigt skolhus har kostat nära 1,1
million kronor. För ett annat under byggnad
med 24 läro- och 2 gymnastiksalar är
kostnaden beräknad till öfver ’/* mill. kr. Men äfven
för verksamheten i dessa lokaler offras mycket
penningar. Kostnaden härför under
innevaran-de år är beräknad till omkring 1,2 mill. kronor
- ett belopp icke obetydligt större än hvad t. ex.
Stockholm med mer än dubbelt så stort
invå-nareantal utgifver för samma ändamål. Men
så är ock folkskolan i Zurich samhällets
skötebarn - icke blott till namnet.
Männen trängas undan.
Undervisningsdepartementet i England har i sin nyligen
ut-fifna kommentar till folkskolestatistiken för
ret 1893-94 (Sveriges senaste
folkskolestatistik är för 1885) funnit skäl att särskildt fästa
sig vid den stora och otilltagande proportionen
af kvinnliga lärare. År 1869 voro af
vederbörligen examinerade lärare 48 %_ kvinnor-y af
de biträdande lärarne voro 60 % kvinnor; af
lärare-eleverna 57 %. Motsvarande procenttal
för år 1893 voro 59, 80 och 80. Antalet
kvinnliga lärare-elever, som under år 1869 uppgick till
7,237, var år 1893 uppe vid 21,613, medan
antalet manliga lärare-elever under samma tid
ökats från 5,569 till endast 5,675. Såsom orsak
till att kvinnlig lärarekraft användes i så stor
utsträckning hafva flera skolstyrelser anfört,
att kvinnorna ådagalägga större skicklighet vid
handledning af särskildt de yngre barnen. Men
i hvilken grad det lägre priset på kvinnlig
lärarekraft bidragit till anmärkta förhållande -
därom yttra sig nämda styrelse icke.
Våra vänner
ombedjas att £0tf/?e/s/i//# verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner.
Pensionsbref,
utfärdade under juli månad.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
1.687. A. Paulsson Paulander, Fjälkestad, Krist.
525 kr., fr. l juli 1894.
1.688. O. Matsson, Skee, Gtbg.
525 kr., fr. l juli 1894.
1.689. K. A. Svensson, Söraby, Kron.
525 kr., fr. l juli 1894.
1.690. Sofia M. Herdelin, Järbo, Gflb.
405 kr., fr. l juli 1894.
1.691. /. P. Lindholm, Offerdal. Jmtl.
504 kr., fi. l aug. 1894.
1.692. E. Lind, Eifsby, Nbtn.
525 kr., fr. l juli 1894.
1.693. C. Sandquist, Väddö, Sthm.
363 kr., fr. l juli 1894.
1.694. A. Olsson, Lyngby, Mim.
525 kr., fr. l juli 1894.
1.695. C. E. Ernström, Öregrund.
525 kr., fr. l aug. 1894.
Folkskollärarnes änke- oeh pupillkassa.
590. E, J. Vesterbergs ä. o. l b., Järlåsa, Upps.
210 kr., fr. l juni 1894.
591. J. E. Lundells änka o. 6 b., Ljuder, Kron.
210 kr., fr. l juni 1894.
Understödsbref,
utfärdade under juli månad.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
85. Nils P. Andersson, Tryserum, Kalm.
140 kr., fr. l juli 1894.
86. Carl E. Svennberg, Tossene, Gtbg.
140 kr., fr. l jan. 1894.
87. Emma O. Lindqvist Hvarf o. Styra, Östg.
70 kr., fr. l jan. 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
