Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (668.) 17 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
under sjunde skolåret talar om Dresdens
statsbyggnader, ministeriet, riksdagshus,
domstolsbyggnader, om rådhus, sparkassor,
sjukhus, kyrkor, kyrkogårdar, skolor o. s. v.
Den ledande grundtanken är, att kunskap
om hemmet och fäderneslandet är det
viktigaste medlet för befordrandet af
fosterlandskärlek och duglighet i det borgerliga
lifvet.
Som en regel i afseende på sång gäller
att blott öfva enstämmig sång.
Fler-stämmiga sånger kunna inöfvas för festliga
tillfällen.
Sättet att sörja för erhållande af goda
arbetskrafter är vid skolan som
annorstädes att sörja för ordentlig godtgörelse för
arbetet.
En extra ordinarie lärares lön i Cassel
är 1,200 mark. Efter ett års tjänstgöring
erhålles ordinarie anställning, och lönen
höjes till 1,500 mark. (I Tyskland måste
en andra lärarepröfning, examen, föregå
den ordinarie anställningen.)
Löneförhöjning meddelas efter tjänsteår på följande
sätt:
älderstillägg: löd:
efter 3 ordinarie tjänsteår 150 mark l 650 mark
6 » > 300 » 1,950 >
9 » » 200 » 2,150 »
12 » 150 » 2,300 »
15 » > 200 » 2500 »
18 200 » 2,700 »
21 » » 200 » 2,900 »
24 » » 150 » 3,050 *
27 » » 150 > 3200 »
Några lärare vid hvarje skola hafva
dessutom ett arvode af ända till 350 mark för
skötandet af gymnastiken.
Lärarinnorna hafva under sitt extra
ordinarie år 900 mark, och med ordinarie
anställning erhålla de 1,200 mark.
Löneförhöjningen ställer sig för dem på
följande sätt:
ål der s til lägg: lön :
efter 3 ordinarie tjänsteår 150 mark 1,350 mark
» 6 » » 150 » 1,500 »
» 9 » »150 » 1,650 »
» 14 » » 150 » 1,800 »
> 19 » » 150 » 1,950 >
Rektorerna hafva en begynnelselön af
3,600 mark, hvilken genom trenne
ålderstillägg med fem års mellanrum stiger till
4,500 mark efter 15 år.
Enligt för Sachsen sedan början af
1870-talet gällande lag tillämpas principen om
löneförhöjning efter tjänsteår i stor
utsträckning. Till minimilönen komma
nämligen icke mindre än 5 ålderstillägg, ett
för hvart femte år.
Från och med detta år gälla i Berlin
nya bestämmelser, hvarigenom till lärarnes
stora belåtenhet de olika lönegraderna
upp-häfts och tjänsteårsberäkning uteslutande
tillämpas. Begynnelselönen är 1,200 mark,
hvilken sedermera ökas enligt följande
tabell:
ålders tillägg: lön:
efter 4 ordinarie tjänsfeår 400 mark 1,600 mark
» 6 » » 300 > 1,900 »
» 8 » » 300 » 2200 >
11 400 » 2,600 *
14 > 200 » 2,800 »
17 » 200 » 3,000 »
20 » 200 » 3,200 »
23 » 200 » 3,400 »
27 » » 200 » 3,600 »
» 31 » » 200 » 3,800 >
Lärarinnorna börja med 1,200 mark,
hvarpå erhålles
ålderstillägg: lön:
efter 3 ordinarie tjänsteår 200 mark 1,400 mark
> 6 » » 100 » 1,500 »
» 9 » » 200 > 1,700 »
» 12 > » 100 » 1,800 »
» 15 » » 200 » 2,000 »
» 18 » 200 » 2,200 »
Skolornas rektorer erhålla jämte bostad
och bränsle till en början 3,400 mark,
efter 6 år 3,800 mark och efter ytterligare
6 år 4,200 mark.
Hel pension erhålles vid 65 års ålder och
utgår med 3A af lönen. En lärare
erhåller sålunda 2,850 mark och en lärarinna
1,650 mark. I Cassel erhåller änka efter
lärare 500 mark och från den l april
förra året ä^o lärarne befriade från afgift
till änke- och pupillkassan.
Berlins lärareförening bildades den 24
september 1880 genom sammanslagning
af två äldre föreningar. Dess mål är att
befordra folkbildningen genom att höja
folkskolan. Detta mål söker man vinna
genom diskussion af frågor rörande skolan
och dess lärare, genom att samverka med
föreningar för folkbildning, genom höjandet
af föreningsmedlemmarnes egen bildning,
genom ekonomisk själfhälp, genom att
understödja efterlefvande anhöriga samt
genom sällskapslif i föreningen. Antalet
medlemmar är for närvarande 2,017 och
årsafgiften 4 mark.
:Inom föreningen finnas 12 ständiga
utskott, som förvalta föreningens
angelägenheter; fria föreningar, som hafva att verka
för den pedagogiska vetenskapen samt
slutligen sångföreningen. Utskottet n:r l
ombesörjer utgifvandet af Pädagogische
Zei-tung, som är hufvudorgan för allmänna
tyska lärareföreningen; utskottet n:r 2
anordnar föreläsningar; utskottet n:r 3 har
skolmuseet om hand o. s. v. Utskottet
n:r 12 utlämnar till nedsatta priser
inträdeskort till åtskilliga af Berlins sevärdheter
samt lämnar uppgift på specialister bland
läkare, hvilka betjäna föreningens
medlemmar till nedsatta pris.
I föredraget redogjordes dessutom för
skolkök, skollofskolonier, skolbibliotek,
fortsättningsundervisningsanstalter, anordningar
i afseende på barnens lekar samt de
pågående Sträfvandena för åstadkommande af
sommarhem för lärare. Det upplystes att
tomt för ändamålet redan vore inköpt i
Riesengebirge; och att man hoppades med
det snaraste blifva i tillfälle att påbörja
byggnadsföretaget.
Beaktansvärda bevis framhöllos därpå,
att skolan kraftigt understöddes i sitt
arbete genom en allvarlig kontroll öfver
barnens ordentliga skolgång.
Viljans uppfostran.
Ett af de utmärkande dragen för vår
tids pedagogiska rörelser är, att skolans
uppfostrande verksamhet ofta kommer på
tal. Det börjar blifva för både pedagoger
och andra en uppenbar och påtaglig san-
ning, att kunskaper utan uppfostran
visserligen utgöra en god sad, men en sad
som icke blifvit sådd i god jord; att
uppfostran - detta ord taget i sin
vidsträcktare betydelse - bör vara det centrala
uti såväl skolans som hemmets verksamhet
för det uppväxande släktets daning, samt
att kunskapsmeddelandet är att anse som
ett medel i uppfostrans tjänst. Härmed
faller sålunda den gamla åsikten, att
hemmet skall uppfostra och skolan endast
undervisa. Då man emellertid numera synes
benägen att öfvergå till en annan öfverdrift,
nämligen att kasta hela uppfostringsbördan
på skolan, är detta blott en ny bekräftelse
på den gamla sanningen, att den ena
ytterligheten framkallar den andra. Det rätta
utgör här såsom ofta eljest medelvägen:
uppfostringsuppgiften åligger både hemmet
och skolan. Hvad den ena i detta afseen- j
de försummar, kan icke af den andra
godt-göras, alldenstund det här gäller en
verksamhet, som icke kan få inskränkas till
vissa tider af året eller timmar om dagen,
utan som måste utgöra en fortlöpande och
sammanhängande kedja.
Då man hör talet om själfsvåld och
andra mindre goda sidor hos det
uppväxande släktet, frestas man stundom att fråga
sig, om icke dessa olater té sig mera
bjärt nu än förr, helst när de ställas gent
emot frukterna af ett utveckladt och
kostbart skolväsen, och man i afseende på
dessa frukter måhända känner sig något
besviken. Men äfven om svaret härvidlag
skulle utfalla jakande, får man dock icke
blunda för det sakförhållandet, att
uppfostran icke varit nog intensiv, för att den
med framgång skulle hafva kunnat bekämpa
de onda och utveckla de goda anlagen.
Till detta resultat hafva i första rummet
hemmen bidragit, men ingalunda lärer
skolan i detta fall kunna två sina händer.
I sin sträfvan att framhålla det sanna,
goda och sköna har skolan kanske icke
med alla till buds stående medel jämväl
vinnlagt sig att rikta viljan mot det rätta
och stålsätta den mot dåliga inflytelser.
Det kan möjligen hafva inträffat, att målet
förväxlats med medlen, att
kunskapsinhäm-tandet ansetts såsom det väsentliga,
hvarvid karaktärsdaningen och u-ndervisningens
inflytande därpå fått stå tillbaka som
underordnade moment af skolarbetet. En
dylik förväxling af hufvudsak och bisak
gör sig icke så sällan gällande ännu i våra
dagar och kommer nog att fortfara, så
länge icke de därtill uppmuntrande
anledningarna hunnit fullkomligt undanrödjas.
De föreskrifna kurserna måste ju
genomgås, annars kommer kunskapspröfningen
under en eller annan form, fe. ex. en
inspektion eller en examen, att lämna ett
mindre tillfredsställande resultat.
Undersökningen afser vid sådana tillfällen
vanligen endast kvantiteten af de inhämtade
kunskaperna.
Å andra sidan kan äfven föreligga det
fall, att man rätt fattat i sikte skolans
väsentliga mål men i sträfvandet därefter
rönt föga framgång. Anledningarna härtill
kunna ju vara många, dock torde de
företrädesvis vara att söka uti bristande kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
