Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (673.) 21 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄKAKETIDNING.
599
Exemplet från England och Sverige
vinner sålunda efterföljd.
Seminarierna. Till rektor vid
folk-skollärarinneseminariet i Kalmar har k. m:t
den 16 d:s utnämt och förordnat
adjunkten vid nämda seminarium Johan Anders
Olof Vickbom.
Öfverläsningsersättning* åt
lärarinna vid mindre folkskola. Enligt
k. kungörelsen den 20 januari 1882 skall,
där läsningen fortgår utöfver åtta månader
af året, »lönen för hvarje öfverskjutande
månad ökas med en åttondedel af det
belopp, hvartill lärarens eller lärarinnans
årlig minimilön beräknas».
Inom Nysätra församling i Uppsala län
äro anställda två lärarinnor vid mindre
folkskolor, hvilka åtnjuta i årlig lön 300
kr. hvardera samt för den nionde
läsmå-naden resp. 25 kr. och 33 kr. 33 öre.
Skolrådet begärde för innevarande år
statsbidrag till lärarinnornas aflöning med
sammanlagdt 400 kr. Med hänsyn till
storleken af öfverläsningsersättningen fann
länsstyrelsen, att den ena lärarinnans minimilön
måste beräknas till 200 kr. och den andras
till 266 kr. 64 öre. Då därtill komme, att
för den ena skolan saknades det i k.
kungörelsen den 13 juli 1887 föreskrifna
intyget (att skolan vore inrättad under sådana
förhållanden, som gjorde henne berättigad),
utanordnade länsstyrelsen allenast 266 kr.
67 öre (100 kr. + 166,67 kr.).
Häri sökte skolrådet ändring hos k. m:t,
som den 2 d:s afkunnat följande utslag:
Enär bestämmelsen i 3 § i nådiga
kungörelsen angående aflöning åt lärare och lärarinnor
vid folkskolor och småskolor den 20 jan. 1882
i fråga om ersättning för den tid utöfver åtta
månader om året, hvarunder lärarinnornas
tjänstgöring fortgått, måste anses behörigen
uppfylld, samt upplyst är, dels att en hvar af
ifrågakomna lärarinnor uppburit en årlig
kontant lön af 300 kr., dels ock att beträffande
mindre folkskolan vid Åloppe af vederbörande
folkskoleinspektör afgifvits intyg därom, att
samma skola vore inrättad under sådana
förhållanden, som enligt gällande folkskolestadga
gjorde densamma berättigad;
ty och som i öfrigt må anses uppfylldt, hvad
som för lönetillskotts erhållande i förhållande
till den utfästa kontanta lönen erfordrats, hvad
angår Johanna Alexandersson jämlikt nådiga
kungörelsen angående lönetillskott af allmänna
medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor den 5 juni 1885, samt hvad
beträffar Anna Lovisa Larsson enligt nådiga
kungörelsen den 13 juli 1887 angående tillägg till
förenämda kungörelse,
alltså och då följaktligen skoldistriktet äger
bekomma lönetillskott af statsmedel för Johanna
Alexandersson med 150 kr. och för Anna
Lovisa Larsson med 200 kr., vill k. m:t härmed
hafva, med ändring af sin befhdes beslut,
förklarat skoldistriktet berättigadt att såsom
lönetillskott i vederbörlig ordning bekomma
ytterligare tillhopa 83 kr. 33 öre.
Fastställdt folkskollärareval. Å
kyrkostämma med Helgarö församling den
15 sistl. april förrättades val af
folkskollärare, därvid med 1,405 röster valdes
G. A. Söderberg, medano 1,307 röster
tillföllo J. S. Andrén. Åtskilliga
församlingsmedlemmar klagade hos domkapitlet
i Strängnäs, därvid hufvudsakligen
anförande:
att kyrkostämmans ordförande tillåtit, att
kyrkostämman ajournerades, för att de
väljande skulle få tillfälle att enskildt öfverlägga
angående de å förslaget uppförda sökandena;
att en fullmakt kasserats såsom saknande
underskrift, men att denna fullmakt, utfärdad
af ankan Brita Lotta Hellmark, hvilken ägde
rösta för 50 fyrk, vore enligt två vittnens
intyg af änkan Hellmark egenhändigt medelst
bomärke underskrifven;
att hemmansägaren Johan Eriksson i Nybble
förvägrats att rösta, emedan han icke vore i
fyrktalslängden upptagen såsom brukare af 1U
mtl Nybble, hvilket enligt de klagandes
förmenande berodde på felskrifning eller
förbiseende; samt
att Hugo Angberg, som tillsammans med
sin broder arrenderade Viby, nekats att utöfva
rösträtt för hela denna egendom.
Domkapitlet fastställde valet på den
grund,
att J. Eriksson i Nybble vid valtillfället icke
fanns upptagen i den gällande fyrktalslängden
såsom brukare af ’/* mtl Nybble, och Hugo
Angberg icke kunde anses lagligen hafva ägt
rätt att utöfva rösträtt för hela egendomen Viby,
samt hvad af de klagande anförts i afseende
på förhandlingarnas gång vid valstämman icke
kunde leda till valets upphäfvande.
Klagomålen fullföljdes hos k= m:t, som
den 2 d:s »på ofvanupptagna af
domkapitlet anförda grunder och då, med
hänsyn till den uppfattning, som i berörda
afseende gjort sig gällande, frågan om rätt
för Brita Lotta Hellmark att vid valet
utöfva rösträtt icke är af beskaffenhet att å
målets utgång äga inflytande, funnit
skäligt fastställa det slut, hvartill
domkapitlet i målet kommit».
Visthusbod hör till »tjänlig- bostad».
Folkskolläraren G. Vagenius i Färila gjorde
hos kyrkostämman framställning om
erhållande af fullt lämplig lärarebostad eller
hyresersättning med 100 kr. årligen.
Kyrkostämman afslog denna hemställan. V.
be-svarade sig då hos länsstyrelsen, som
förpliktade Färila församling att till den l
oktober 1894 hafva i V:s bostad verkställt
de reparationer och ändringar, som i
länsmannens besiktningsprotokoll föreslagits,
samt att till den l april 1895 åt V. hafva
uppfört nödig visthusbostad och att med
10 kr. godtgöra klaganden hans kostnader i
målet. Däremot ansåg sig länsstyrelsen icke
kunna bifalla V:s yrkande om ersättning
för den tid, han varit i saknad af tjänlig
bostad.
Kammarkollegium har den 5 sistlidna
oktober stadfäst detta utslag, dock att tiden
för verkställande af ofvannämda reparation
och förändringar af bostaden framflyttats
till den l februari 1895.
Gustaf Adolfs-festen. I Stockholm
har det ursprungligen påtänkta flaggtåget
till Gustaf Adolfs torg uppgifvits på grund
af den mindre gynnsamma årstiden. I
stället skola de större barnen, försedda
med hvar sin flagga, tåga från skolorna
till respektiva församlingskyrkor, där tal
komma att hållas samt fosterländska
sånger att afsjungas.
Från olika håll, såsom Malmö, Husby,
Kung Karl, Enviken m. fl., ingå
underrättelser om anordningar för festen. På flera
ställen har skolrådet beviljat anslag till in-
köp af flaggor. Af underrättelserna synes,
som om festen i allmänhet skulle komma
att hållas i kyrkan, där större utrymme
finnes än i en vanlig skolsal. Programmen
variera något, men i hufvudsak innehålla
de sång (psalmverser och fosterländska
stycken) samt föredrag, fördelade på ett
större eller mindre antal nummer.
Stockholms folkskolor. Allt hittills
har det ålegat hufvudstadens särskilda
församlingar att bygga och underhålla lokaler
för sina folkskolor. Då emellertid
invånareantalet i stadens utkantförsamlingar
ständigt ökas, under det i de centralt
belägna af naturliga skäl någon nämnvärd
ökning ej äger rum, har kostnaden för
anskaffandet af nödiga skollokaler blifvit
allt mer och mer tyngande för några
församlingar, under det andra ej hafva behof
af ökadt utrymme för sina skolor. Sedan
många år har man därför arbetat på att
göra anskaffandet af skolhus till en stadens
gemensamma angelägenhet. Förslagen
härom hafva gått fram och tillbaka mella olika
myndigheter utan resultat: än har man
icke kunnat enas örn sättet för införandet
af den nya ordningen, och än hafva de
centralt belägna församlingarna gjort
motstånd, emedan de fruktat ökade utgifter.
Under innevarande år har
folkskoleöfverstyrelsen uppgjort och till k. m:t inlämnat
slutligt förslag, däri hemställes, att sådana
ändringar måtte vidtagas i nu gällande
författningar angående folkundervisningen i
Stockholm samt om kyrkostämma,
kyrkoråd och skolråd därsammastädes, att
skyldigheten att bygga och underhålla
folkskolelokaler hädanefter måtte blifva en
Stockholms stads angelägenhet.
Öfver detta ärende komma nästa måndag
enligt öfverståthållareämbetets förordnande
de särskilda församlingarna att afgifva
.underdånigt yttrande. Man bör hoppas, att
den segslitna frågan härmed skall vara
kommen ganska nära sin lösning.
Norrköpings folkskolor. I dagarna
hafva vi fått oss tillsända redogörelser för
Norrköpings folkundervisningsanstalter för
åren 1892 och 1893, hvilka båda två äro
utgifna i år. De utdrag, vi här nedan
meddela, äro hämtade ur berättelsen för
1893.
Lärarepersonalen vid folkskolorna har
utgjorts af 23 ordinarie lärare och 22
ordinarie lärarinnor samt respektiva 2 och
4 extra ordinarie. Vid småskolan hafva
tjänstgjort 42 lärarinnor. Tillsammans 93.
Antalet skolsalar har varit 70.
Skolbarnens antal var vid höstterminens
slut i folkskolorna 2,193, i småskolorna
1,283 samt i fortsättnings- och
repetitionsskolorna 312 eller tillsammans 3,788,
hvilket gifver en ökning för året af 175.
Skolgångsuppgifterna utvisa, att medeltal
försummade dagar af annan anledning än
sjukdom tgjor de 2,04, däraf på grund af
ej anmäldtuförfall 0,16.
Medelkostnaden för hvarje barn utgjorde
under förra året 49,13 kr. mot 50,02 kr.
år 1892 och 47,99 kr. år 1891.
Uti ett bihang till berättelserna har in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
