Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (674.) 28 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 48
ungmor j svenska svenner,
sjungen djärfva ungdomsmodet,
som bland Vittsjöns brustna isar
svalkar heta Vasablodet!
S ilfver bältet från sin midja
spände han och räddarn räckte.
Högsint styrkas silfverbälte
strålar än för nutids släkte.
folky sjung mannamodet j
när i bön på främlingsstranden
framför fronten knä han böjer
och befaller Gudi anden ...
»Gud med oss!» är hjältelösen
om vid plogen eller svärden -
strid och bed! och dig skall följa
segerfanors sus på färden.
7$yssna! Tusenstämmig tonar
Luthers psalm ur Lutzens dimma,
genljud genom seklen bära
bud från hjältens sista timma.
Men när dagen slocknar, tändes
stjärnan, som på fästet brinner:
den i ljusets strid förblöder,
han i döden seger vinner.
stråla, gyllne stjärna,
öfver själfviskhetens öken,
där vi ännu vilsne vandra
genom tunga dimmors töcken ...
Fattigbarn och furstesöner,
hand i hand hans minne firen
och med kärleks blomsterkransar
Gustaf Adolfs hjässa siren!
Ernst Beckman.
Folkskoleinspektörernas berättelser
för åren 1887-92.
10. Om tillsynen.
b) Skolrådens valda medlemmar.
Huru efterlefves gällande lag vid val af
ledamöter i skolrådet?
Till besvarande af denna fråga lämna
folkskoleinspektörernas berättelser för åren
1887-92 ganska viktiga bidrag.
Skolrådens förnämsta åligganden finnas
sammanfattade i § 8 folkskolestadgan:
Skolrådet skall hafva sorgfällig vård om
distriktets skolor,
noggrant iakttaga, hvad gällande författningar
angående folkundervisningen stadga, och
vaka däröfver, att lärarne fullgöra, hvad
deras viktiga kall af dem kräfver, samt
att barnen flitigt begagna det tillfälle till
undervisning, som blifvit dem beredt.
Det är påtagligt, att detta
styrelseuppdrag ej kan utöfvas tillfredsställande
annat än af personer, som äga:
teoretiska kunskaper i skolans ämnen,
pedagogisk insikt och erfarenhet samt
nit och intresse för folkupplysningen,
Lagstiftarne kunde naturligtvis icke vara
okunniga om, att det ännu under lång
tid skulle inom många församlingar
befinnas omöjligt att få skolrådsmedlemmar,
som någorlunda uppfyllde de två
förstnämda fordringarna. Därför bestämdes i
lagen, att pastor, som ju alltid i någon
mån bör förutsättas vara i besittning af
ifrågavarande egenskaper, skall vara
ordförande, och af medlemmarne inskränkte
man sig till att kräfva det, som alltid kan
finnas inom hvarje församling eller, om det
icke finnes, där kan af ordföranden
framkallas, nämligen »nit om skolväsendet».
Men detta är också lagens uttryckliga
fordran på den, som med uppdraget skall
beklädas, ty det heter, att han skall vara
känd därför. Han måste alltså hafva för
alla uppenbart visat, att han vill genom
skolornas utveckling befordra ungdomens
undervisning och förbättring. Har han icke
gjort detta, så är han ej i lagens ögon
valbar till ledamot af skolrådet. Blir han
ändock vald, så sker detta i strid med
folkskolestadgans såväl anda som bokstaf.
Om lagen blifvit iakttagen, skulle
följaktligen skolråden nu bestå af
församlingarnas för skolan mest intresserade och
verksamhetsdugliga män.
Är detta också förhållandet?
Inspektörerna lämna följande svar härpå:
Skolrådsmedlemmar hafva utan tvingande
skäl låtit sina barn, längre eller kortare tid,
vara borta från skolan till och med under
vinterterminen. (J. N. Agardh.}
Ej sällan försummas emellertid detta
uppdrag (att tillse skolgången), stundom ända
därhän, att skolrådsledamöter finnas, som blifva
förargade, om deras hjälp påkallas mot
oordentlig skolgång, som ej hålla sina egna barn i
skolan eller som själfva taga större barn ur
skolan till arbete i hemmet. Endast från 10
skoldistrikt (af 80) har meddelats, att en och
annan ledamot af skolrådet visat sig verksam
och intresserad för skolgången.
(H. E. Herr mansson}
Ganska ofta klaga lärare och lärarinnor vid
inspektioner däröfver, att deras skolor så högst
sällan eller nästan aldrig besökas af
skolrådsledamöter. (Gust> Insulander.}
Antalet skolrådsledamöter, som förstå och
intressera sig för folkskolan, synes ock öfver
hufvud vara i stadig tillväxt; dock har
fortfarande flertalet ingalunda det »nit om
skolväsendet», som kungl, förordningen af den 21
mars 1862 förutsätter hos dem, som o till
ledamöter i skolrådet utses. (F. V. Åmark.)
Det närmare öfvervakandet af skolorna, som
enligt lag åligger skolrådet, utöfvas vanligast
uteslutande af skolrådets ordförande. Det är
att betrakta som undantagsfall, om någon af
de öfriga ledamöterna mera verksamt och
intresseradt ägnar tid åt skolan och dess
angelägenheter. Denna allmänt förekommande
likgiltighet från deras sida, af hvilka man kunde
vänta stöd och hjälp, är att beklaga, emedan
den från dem meddelar sig äfven åt andra
församlingsmedlemmar, ja åt själfva
föräldrarna, så att skolan ofta står där inom
församlingen helt isolerad utan att uppbäras af
något mera allmänt intresse och utan att äga
det förtroende, som hon, för att kunna rätt
fylla sin bestämmelse, så väl behöfver.
(Rud. Fj etter sir ö m.)
Skolrådets öfriga medlemmar pläga vara
sällsynta gäster i skolsalarna.
.(ö. G. V. Vestling}
Gemenligen hafva de (ordförandena) dock haft
för ringa hjälp af skolrådets öfriga ledamöter.
På intagningsdagarna samt vid års- och
afgångs-examina hafva förutom ordföranden en eller
flera skolrådsledamöter vanligen varit
närvarande, men för öfrigt hafva de, efter hvad jag
försport, icke ofta besökt skolorna.
(Edvard Torell.)
Oberäknadt ett och annat lysande undantag
göra öfriga skolrådsledamöter (utom
ordföranden) litet eller intet. (/. A. Vallin}
Bland skolrådens valda ledamöter finnas
somliga ur både herremanna- och
allmogeklassen, som på flera sätt ådagalägga
omisskänneligt nit och intresse för
folkskoleväsendets angelägenheter. Vida allmännare är dock,
att ledamöterna sakna det varma intresset,
och inskränka sin verksamhet till att på
kallelse bevista sammanträden samt en och
annan gång, företrädesvis vid examen, besöka
dem närmast belägna skolor inom
skoldistriktet. (O. Törneblad}
Den klagan, som från lärarepersonalens sida
ofta höres, att skolrådets ledamöter så sällan
besöka skolan, är nog berättigad.
(Joh. Vickbom}
Här synes mig föreligga en brist, om icke
så mycket i institutionen, så åtminstone i
sättet för val af skolrådsledamöter.
(J. Christof er sson}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
