Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (674.) 28 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
Gifvetvis far man ej häri se något
för att inspektörerna försummat en, såsom
det visat sig, så välbehöflig pliktutöfning.
Antagligen hafva ganska många
inspektörer för skolrådsordförandena påpekat, hvad
som i detta afseende är ogjordt, ehuru de
af taktfull hänsyn icke ansett sig böra
omnämna dessa sina påpekningar -
offentligen.
Man får väl sålunda hoppas eller i alla
händelser önska, att alla parterna -
inspektörer, pastorer, lärare samt andra vakna
och insiktsfulla skolvänner – skola
uppbjuda all sin förmåga för att af den
nuvarande lokalstyrelseorganisationen få det
bästa möjliga arbete utfördt till den
andliga odlingens fromma bland vårt folk.
-d.
FÖR DAGEN.
Folkskolan bottenskola.
Principen officiellt erkänd.
Ett fjät framåt innebär den i dessa
dagar af k. m:t vidtagna förändringen
af § 24 mom. l i stadgan för rikets
allmänna läroverk den l november 1878.
Från och med nästkommande läsår skall
nämda moment hafva följande lydelse:
1. För inträde i första klassen fordras:
a) säker och flytande innanläsning af
svenska språket samt förmåga att med egna ord
redogöra för innehållet af en uppläst enkel
berättelse;
b) en redig och någorlunda jämn handstil;
c) någon färdighet i rättskrifning;
d) bibliska historien ef>er en kortare lärobok
sarnt till konungatiden efter en något
utförligare; textorden i Luthers lilla katekes, Luthers
förklaring till förslå hufvudstycket samt
inledningen och första hufvudstycket till lagens
slutord enhgt den antagna katekesutvecklingen;
minst 20 psalmverser;
e) färdighet i användandet af de fyra
räknesätten med hela tal - dock att icke må
fordras kännedom om tal, som innehålla flera än
fyra siffror eller användning af mer än
tvåsiffriga multiplikatorer och divisorer - någon
kännedom om sorter och någon öfning i
huf-vudräkning;
f) grunddragen af den skandinaviska halföns
fysiska be>kaffenhet, de svenska landskapens
läge och gränser, närmare kännedom om
antingen Götaland eller Svealand och Norrland,
en allmän öfversikt af världsdelar och
världs-haf;
ii) kännedom af valda djurtyper såsom
inledning till läran om djurriket.
Denna förordning innebär ett svar från
k. m:ts sida å den riksdagsskrivelse
rörande större samband mellan folkskola
och allmänt läroverk, hvari anhölls om
»sådan ändring af fordringarna för
inträde i allmänna läroverkets lägsta klass,
att dessa må vid anställd
Inträdespröfning kunna fullgöras af den, hvilken
genomgått första årsklassen af fast folkskola
litt. A.»
Svaret har - antagligen till stor
förargelse för de mest doktrinära
motstån-darne till den comenianska principen
»folkskolan såsom bottenskola» -
utfallit jakande.
En jämförelse med nu gällande
bestämmelser för inträde i läroverkets första
klass å ena sidan samt med normalpla-
nens anvisningar för kurserna i
egentliga folkskolans första klass å den andra
visar nämligen, att ändringarna skett för
att i enlighet med riksdagens önskan
bringa de förra till öfverensstämmelse
med de senare.
Hvad fordringarna i innanläsning^
välskrifning och rättskrifning angår har
den hittills gällande formuleringen i
hufvudsak blifvit bibehållen. Detta har så
mycket hellre kunnat ske, som
normalplanens fordringar i nämda ämnen på
förevarande stadium i sak
öfverensstämma därmed och i formen visserligen äro
mera vidlyftiga men därmed icke mera
bestämda.
I biblisk historia och katekes hafva
fordringarna för inträde i första
läroverksklassen däremot fått en formulering, som
långt mera öfverensstämmer med den i
normalplanen för motsvarande
åldersstadium använda. För närvarande är de
förras lydelse denna:
Biblisk historia. Kännedom om biblisk
historien efter en kortare lärobok.
Katekes. Insikt i kristendomens hufvudläror
enligt Lulhers lilla katekes.
Normalplanens kurser för inträde i
egentliga folkskolans andra klass äro
åter:
Biblisk historia. I småskolan: berättelser
ur gamla och nya testamentet, tvänne gånger
genomgångna, under andra året efter lärobok.
- I folkskolan: berättelser ur gamla
testamentet till konungatiden, afseende en
fullständigare och mera sammanhängande kunskap. - I
samband härmed motsvarande delar af de
bibliska ländernas geografi.
Katekes. I småskolan: textorden i Luthers
lilla katekes, inlärda i sammanhang med de
bibliska berättelser, till hvilka de lämpligast
kunna anslutas, - I folkskolan: inledningen
och första hufvudstycket till lagens slutord, så
behandlade, att lilla katekesen och den
antagna katekesutvecklingen inläras i samband med
hvarandra.
Psalmer. I småskolan: valda psalmverser
till ett antal af 10 till 20. - I folkskolan:
valda psalmverser till ett antal af ytterligare 10
till 15.
Som häraf framgår äro den nya
förordningens bestämmelser t dessa stycken
egentligen blott ett sammandrag af
normalplanens.
I fråga om räkning uppställer
läroverksstadgan följande fordran:
Färdighet i användandet af de fyra
räknesätten i fyrsiffriga hela tal äfvensom någon
öfning i hufvudräkning.
Äfven här finner män förebilden för
den nya formuleringen i de för
folkskolans kurser gifna anvisningarna:
I småskolan: skriftlig räkning,
sammanläggning och fråndragning inom talområdet l-100
äfvensom mångfaldigande och delning med
en-siffriga faktorer; hufvudräkning, de fyra
räknesätten inom talområdet l-30. Öfning att
skrifva siffror väl. - I folkskolan: de fyra
räknesätten i hela tal med öfnings- och
tillämpningsexempel, som omfatta högst fyrsiffriga tal;
dock endast en- eller tvåsiffriga multiplikatorer
och divisorer, och äro inskränkta till uppgifter,
för hvilkas lösning endast ett räknesätt
erfordras. Sorterna delvis inlärda.
Detsamma gäller med afseende på
fordringarna i geografij hvilka nu för inträde
i läroverkets första klass omfatta:
Grunddragen af Sveriges geografi samt någon
färdighet i begagnande af kartan,
och för inträde i egentliga folkskolans
andra årsklass:
En något utförligare framställning af det egna
landskapet; en allmän öfversikt af
skandinaviska halföns fysiska beskaffenhet till det
omfång, som behöfves för angifvande af de
särskilda landskapens läge; en allmän öfversikt
öfver världsdelar och världshaf samt en
närmare kännedom om antingen de till Götaland
eller de till Svealand och Norrland hörande
landskap.
Allra tydligast visar sig afpassningen
efter folkskolekurserna i fråga om
naturkunnighet. I detta ämne existera nu
inga som helst inträdesfordringar till
läroverkets första klass. För egentliga
folkskolans andra klass fordras däremot att
hafva genomgått:
Inledning till djurläran, omfattande
beskrifning öfver lämpliga djurformer för kännedom
om djurens allmännaste organförhållanden och
viktigaste klasser; beskrifning af valda
djur-forrner samt därpå grundad redogörelse för
däggdjurs- och fågelklasserna jämte »dessa
klassers viktigaste ordningar.
Den nya förordningen innebär, som
man af allt detta finner, ett officiellt
erkännande, att småskolan och egentliga
folkskolans första årsklass numera kunna
tjäna såsom en fullgod botten för
allmänna läroverket. I ingen enda punkt
kunna fordringarna för inträde i de senare
hädanefter fattas såsom innebärande
något mera, än hvad som inhämtas i de
förra. Snarare visar sig nu ännu
tydligare än förr, att de innebära något
mindre. Att vid deras bestämmande
hänsyn icke blifvit tagen till öfningsämr
nena (teckning, sång och gymnastik) är
mindre att undra på. Men huru
förklara uteslutandet ät historien?
Förmodligen ej såsom uttryck för något
underskattande af detta speciellt fosterländska
ämnes betydelse. Månne då såsom ett
erkännande däraf, att motsvarande
folkskolekurs (»Valda berättelser ur
fäderneslandets historia: forntiden och
medeltiden») är för vidsträckt och därigenom
olämplig? Eller såsom ett omdöme, att
folkskolan för närvarande skulle i detta
ämne mindre än i något annat vara i
stånd att lägga en god och säker grund?
Vare härmed huru som helst,
förordningen utgör i det hela ett
tillmötesgående af reformvännernas önskningar.
Det nu tagna steget är visserligen litet,
men så litet det än är, har det dock
sitt värde såsom ett medgifvande åt en
stor och riktig princip. Det är ett »fjät»,
men en fjät framåt, och det är såsom
sådant vi gifva det vårt erkännande.
De förestående skolrådsvalen.
Få institutioner hafva blifvit så
förkättrade som de af församlingarna valda
skolråden. Alla inspektörsberättelserna,
från de första till de sist utkomna,
innehålla klagovisor mot dem både från
inspektörernas och prästerskapets sida.
Äfven lärare och lärarinnor hafva ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
