Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (676.) 12 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bARARE, UPPfOSTRARE OGJ-I SKOLVÄNNER, |
N:r 50. (676.)
STOCKHOLM, 12 DECEMBER 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr., Vi år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
i Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Xiösiiummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gnst. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An n o n s p r i s s
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,00 kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för ali
inkomma i veckans nummer
SVENSKQLÄRARET1DNING utsänder år 1893 sin
fjortonde årgång.
SVENSK LÄRARETIDNING vill framgent som
hittills arbetq för den svenska, folkskolans och
folkbildningens höjande, för enhet och god anda inom
lärarekåren och för förbättring af lärarnes
ställning i ekonomiskt och socialt hänseende. Politiska
och religiösa stridigheter äro strängt bannlysta från
tidningens spalter.
SVENSK LÄRARETIDNING skall fortfarande
innehålla: /) ledande artiklar, i hvilka dagens
viktigare skolfrågor utredas och granskas på ett
själfständigt sätt; 2) pedagogiska uppsatser; 3)
lefnadsteckningar af framstående skolmän (i regeln
porträtt minst en gång i månaden); 4) prejudikat
och utslag angående folk- och småskolan, dessas
lärarepersonal samt rörande klockare- och
organistkåren; jr) fullständig redogörelse för skolfrågors
behandling vid riksdagen; 6] granskning af
läroböcker och annan skollitteratur; f) redogörelse för’
S. A. F:s ärenden samt kortare referat från
skolmöten af skilda slag; 8) bref rörande in- och
utlandets skolväsende; g) rikhaltig ^ ny hets af delning
(om seminarierna, folkskolan, småskolan,
fortsättningsskolan, folkhögskolan, slöjdundervisningen m. m.};
10) rad och upplysningar i afseende på tolkningen
af gällande skolförfattningar; //) minneslista för
hrr skolrådsordförande och skollärare -^12) annonser
om lediga tjänster vid folk- och småskolan m. m.
SVENSK LÄRARETIDNING vill, i korthet sagdt,
sätta sina läsare i tillfälle, att ständigt följa alla
de mångskiftande företeelserna på uppfostrans och
folkundervisningens område. Lösen skall^ därvid
städse vara: omväxling och skyndsamhet, pålitlighet
och opartiskhet.
SVENSK LÄRARETIDNING är den största af våra
skoltidningar. Hon kan i följd häraf utförligare
och mera mångsidigt än öfriga tidningar behandla
alla undervisningen och lärarekåren vidkommande
spörsmål.
SVENSK LÄRARETIDNING behåller samma
vårdade litstyrsel som hittills. Pris, utgifningsttder
m. m. förblifva oförändrade. Prenumeranterna
erhålla sålunda kortåt Joo stora kvartsidor
jämte-en mängd bilagor för det billiga priset af 3 kr.
50 Qre’ REDAKTIONEN.
Lärarekårens räfäsliga ställning
i andra länder,
Då frågan om folkskollärarekårens
rättsliga ställning i vårt land allvarligen
trängt sig på oss, torde det vara af intresse
att taga någon kännedom om
folkskollärarekarens ställning i andra länder. En
fullständig redogörelse härför kan
naturligtvis icke ens vara tänkbar inom en
tidnings begränsade utrymme. Vi skola
därför inskräbka oss till att lämna några
strödda uppgifter, hvilka dock i och för
sig torde erbjuda åtskilliga ganska
be-aktansvärda jämförelsepunkter. De äro
hämtade ur de respektiva ländernas
gällande skollagar.
1. Frankrike.
Frankrikes skolväsen, som sedan lång
tid tillbaka legat i prästerskapets och de
andliga ordnarnas hand, öfvertogs genom
lagen af den 30 oktober 1886 helt och
hållet af staten.
I spetsen för primärundervisningen står
undervisningsministern. Vid hans sida
finnas två rådgifvande församlingar. Den ena
består af landets 12 generalinspektörer. Den
andra är ett generalråd, sammansatt af 58
valda representanter för alla offentliga
undervisningsanstalter från de högsta,
universiteten, till de lägsta, folkskolorna. Icke
mindre än sex folkskollärare hafva där säte
och stämma.
I hvarje departement (län) är uppsikten
öfver seminarier och folkskolor anförtrodd
åt prefekten (landshöfdingen) samt en
akademiinspektör.* Äfven dessa äro
understödda af två råd. Det ena utgöres af
departementets samtliga folkskoleinspektörer.
* För undervisningsväsendets öfvervakande
är hela landet indeladt i 17 akademier. I hvarje
departements hufvudort skall finnas en
akademiinspektör.
För att kunna utnämnas till
folkskoleinspektör erfordras att hafva under 5 år
tjänstgjort som lärare samt att hafva
aflagt en särskild pedagogisk examen. Till
denna äga såväl folkskollärare som
seminarielärare rätt att anmäla sig.
Folkskoleinspektören får icke sköta någon annan
syssla. Det andra är det s. k.
departementsrådet, som består af följande ii
personer: prefekten (ordförande),
akademiinspektören, rektorn och rektrisen vid
departementets lärare- och
lärarinneseminarium, två folkskoleinspektörer, fyra
personer, som närmast äro att jämföra’med
våra landstingsmän, samt två folkskollärare
och tvä folkskollärarinnor. Denna
myndig-dighet skall taga kännedom om skolornas
tillstånd och behof, föreslå reformer,
öfver-vaka efterlefnaden af de pedagogiska
bestämmelser, som generalrådet utfärdat
m. m.
Lokalmyndigheten, skolrådet, har att of-’
vervaka och uppmuntra skolgången, men
får icke i något fall befatta sig med
bedömandet af lärarens sätt att meddela
undervisningen. Det äger dock att för
folkskoleinspektören föreslå åtgärder till
skolväsendets förbättring.
Extra ordinarie lärare tillsättas af
akademiinspektören. Ingen kan blifva
ordinarie lärare, förr än han tjänstgjort minst
två år såsom extra ordinarie. Hvarje år
upprättar departementsrådet en lista å dem,
som äro kompetenta att blifva ordinarie.
Prefekten utnämner efter
akademiinspektörens förslag. Åttio procent af hela
antalet skall vara ordinarie.
Folkskolläraren* är skyldig att meddela
undervisning enligt en af
departementsrådet upprättad läroplan, som skall stå i
öfverensstämmelse med generalrådets nor-
* Det, som i denna uppsats säges om
läraren, gäller äfven lärarinnan, såvida icke
särskild anmärkning göres angående skilda
förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
