Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (676.) 12 december 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
639
hör särskildt bristande förberedelser till
undervisningen, likgiltighet och vårdslöshet
vid undervisningens meddelande, olydnad
och missaktning gent emot myndigheter
och förmän, missbruk af ämbetsställningen
i och för egennyttiga ändamål, hård
behandling af barnen, fylleri, lättsinnig
skuldsättning och umgänge med illa beryktade
personer. De ifrågavarande åtgärderna äro:
a) Förmaning, beslutad af
distriktsinspektionen och tilldelad af skolrådet eller
inspektören. Blir denna fruktlös, skall
nämda inspektion skrida till
b) Första varningen med hotelse om
suspension för högst tre månader. Denna
varning förlorar sin giltighet, om läraren
under de tre närmast följande åren icke
gifver anledning till förnyadt disciplinärt
inskridande. Gör han däremot detta, kan
han suspenderas, och han erhåller på
samma gång
c) Andra varningen. Såväl öfver
suspension som varning kan läraren anföra
besvär hos ministeriet. Blir äfven andra
varningen utan verkan, kan
d) Afsättning följa. Denna kan ådömas
endast af ministeriet, sedan läraren fått
tillfälle att försvara sig.
3. Baden.
Genom den nya skollagen af den 13
maj 1891 har den badensiska lärarekårens
ställning blifvit i väsentlig mån bättre än
förut.
Högsta ledningen af landets skolväsen
utöfvas af ett ö f ver skolråd. Under detta
lyda 13 kretsinspektörer’, som skola vaka
öfver att lagar och förordningar efterlefvas
af lärare och lokalmyndighet. Denna
senare utgöres af kommunalstyrelsen jämte
skolans förste lärare (en sådan skall finnas
i hvarje skola med flera ordinarie lärare)
samt en prästerlig representant för
hvardera af skoldistriktets bekännelser.
Ordinarie lärarebefattning kungöres ledig
af öfverskolrådet. Ansökningar, åtföljda af
betyg, inlämnas till kretsinspektören.
Denne lämnar en förteckning Öfver de sökande
åt lokalmyndigheten, hvars yttrande jämte
inspektörens sändas till öfverskolrådet, som
tillsätter den dugligaste och värdigaste.
I städerna tillsättas dock de ordinarie
lärarne af stadsfullmäktige. Kompetensvillkor
äro liksom i Sachsen minst två års extra
ordinarie tjänstgöring samt en andra
examen, »ämbetsexamen».
Ordinarie* lärare är statens ämbetsman.
Såsom sådan aflägger han ämbetsed och
lyder under den allmänna ämbetslagen
samt åtnjuter skydd af denna. Han
förbinder sig att samvetsgrant fullgöra, hvad
ämbetet i öfverensstämmelse med lagar och
förordningar kräfver. Han är skyldig att
undervisa 32 timmar i veckan enligt
fastställd läroplan och därutöfver mot särskild
ersättning 4 timmar i veckan, att vårda
sig om lärjungarnes uppfostran, hvarvid
han har att följa en af öfverskolrådet
utfärdad skolordning, att hafva tillsyn öfver
skolans materiel, att i endräkt samarbeta
med sina ämbetsbröder, att visa aktning
mot sina förmän, att efterkomma
inspektörs och öfverskolråds anordningar samt
genom sitt förhållande i och utom
ämbetet visa sig värdig den aktning och det
förtroende, som kallet fordrar. Med
undantag af organist- och kyrkosångaretjänst
äger läraren icke att sköta någon bisyssla
utan öfverskolrådets medgifvande.
Löneförmånerna bestå äfven här uti fast
lön och bostad. Minimilönen är 1,100
mark. Löneförhöjning med 100 mark äger
rum hvart tredje år, till dess lönen
uppgår till 2,000 mark. Den kontanta lönen
utbetalas af statskassan utom i städerna,
som själfva skola bestrida omkostnaderna
för sitt skolväsen. I somliga städer
öfverstiga lärarelönerna rätt mycket den
stadgade minimilönen. I Karlsruhe och
Heidelberg är lägsta lönegraden 2,000 och
högsta 3,200 mark, i Mannheim 2,100 och
3,400 mark respektive.
Bostaden ska1! bestå’ af minst 4 rum, af
hvilka de två skola hafva minst 20-25
kvm:s golfyta hvartdera och de två minst
15-18 kvm., samt kök och källare,
vedbod och vind.
En ämbetsman, som icke fullgör sina
tjänsteplikter, kan för tjänstefel ådömas
disciplinär sir a ff. Dessa äro :
1) Ordningsstraff, som bestå i a) olika
grader af tillrättavisning och b) böter ända
till 200 mark.
2) Strafftransport antingen till en
likadan befattning med högst Vs minskning i
inkomster eller till en sämre befattning
med samma minskning i inkomster.
3) Afsättning.
Ordningsstraff kunna ådömas af
kretsinspektören, dock icke högre böter än 10
mark. Endast öfverskolrådet kan ådöma
läraren högre böter. Likaledes är det
endast öfverskolrådet, som har rätt att
transportera och afsätta en lärare. Domen
skall i dessa båda fall föregås dels af
lokalmyndighetens yttrande, dels af en
formlig undersökning’, i hvilken, så vida sådant
finnes behöfligt, vittnen skola höras efter
aflagd vittnesed. Den anklagade har rätt
att påbörja undersökningen samt att
begagna sig af rättegångsbiträde. Lärare,
som blifvit afsätta för sedlighetsbrott mot
skolbarn eller på grund af att de blifvit
dömda medborgerligt förtroende förlustiga,
få icke vidare nyttjas i skolans tjänst.
J. Franzén.
FÖR DAGEN.
Ett stort förbiseende
har man på flera håll inom^pressen gjort
sig skyldig till vid bedömandet af det
nyligen utfärdade k. cirkuläret om sådan
ändring af fordringarna för inträde i
allmänna läroverkets första klass, att dessa
bringats till närmare öfverensstämmelse
med de kurser, hvilka genomgås i första
årsklassen af fast folkskola litt. A.
På grund af detta förbiseende har man
ock kommit att i ganska väsentlig grad
underskatta betydelsen af ifrågavarande
ändring. Man har icke nöjt sig med att
i likhet med oss karakterisera den såsom
ett litet steg, ett »fjät»; man har gått
längre och betecknat den såsom »ett
tuppfjät blott».
För detta omdöme har man anfört
följande motiv:
Då endast ett ringa fåtal »fasta folkskolor
litt A.» finnes inom landet - med
undervisning på skilda klasser och särskild lärare för
hvarje klass - är stadgeändringen icke
synnerligen vidtgående. Dessa skolors antal
uppgick 1890 endast till 147 af landets 4,513
folkskolor, och det är sålunda ett ringa antal
folkskolebarn, som formellt beröres af den nya
stadgan.
Motivet är lånadt från första
kammarens andra tillfälliga utskott vid
innevarande års riksdag, som i sitt utlåtande
öfver andra kammarens beslut med
anledning af hr Zetterstrands motion
yttrade:
De barn, för hvilka inträdet i läroverken
härigenom skulle underlättas, blefve för öfrigt
blott sådana, som genomgått småskolans båda
årskurser och första klassen af de
läroanstalter, som i normalplanen för
folkskoleundervisningen benämnas »fasta folkskolor litt. A».
Dessa läroanstalter utgöra så att säga eliten
af våra folkskolor och böra kunna lämna en
god undervisning, enär de meddela
undervisning på skilda klasser med särskild lärare för
hvarje klass. De utgöra ett relativt fåtal.
Enligt en i kungl, ecklesiastikdepartementet
uppgjord förteckning, af hvilken utskottet tagit del,
uppgick antalet skolor af denna grupp år 1890
till 147, hvilka mestadels voro belägna i de
större städerna, under det åter hela det
samfälda antalet af landets folkskolor samma år
uppgick till 4;513.
Då ärendet, efter att hafva varit
behandladt af första kammaren, återkom
till andra kammarens första tillfälliga
utskott, kunde detta ej underlåta att med
anledning af dessa betraktelser göra
följande erinran:
Rörande omfattningen af den önskade
åtgärdens verkningar kan utskottet instämma
däruti, att de skulle få sin största omedelbara
betydelse å de orter, där folkskolorna äro
ordnade enligt den undervisningsplan, som i
gällande normalplan för rikets folkskolor
betecknas med litt. A, detta särskildt af den orsaken,
att till ifrågavarande orter höra äfven
läroverksstäderna, från hvilka enligt statistiken de
inträdessökande i läroverkens lägsta klass till
allra största delen komma. Dock torde härvid
böra uppmärksammas, att de folkskolor, från
hvilka öfvergången komme att underlättas,
ingalunda skulle inskränka sig till dem, som
äro på nyssnämda sätt betecknade, utan att
till dem måste räknas äfven en stor mängd
andra. En blick på normalplanen visar
nämligen, att första årskursen i fast folkskola litt.
A är nästan fullständigt densamma som i
öfriga fasta folkskolor, särskildt i fråga om de
ämnen, som nu ingå i inträdesfordringarna till
allmänna läroverkets lägsta klass, nämligen
biblisk historia, katekes, innanläsning,
rättskrifning, välskrifning, räkning och geografi.
Giltigheten af denna erinran torde icke
kunna bestridas af någon, som tagit
närmare kännedom om de kurser, hvilka i
normalplanen finnas anvisade för första
årsklassen i de slag af folkskolor, som
där betecknas med litt. B, C, D, E och F.
I biblisk historia genomgås under första
folkskoleåret den nu för inträde i första
läroverksklassen stadgade kursen (»berättelser ur gamla
testamentet till konungatiden») ej endast i fast
folkskola litt. A utan äfven i litt. D. I öfriga
arter af fasta folkskolor (litt. B, B2, G, E och
F) samt t. o. m. i flyttande folkskolor (litt. G,
H), fasta mindre folkskolor (litt. I och I2) och
flyttande mindre folkskolor (litt. K) genomgås
en kurs, som är endast obetydligt kortare (näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
