Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (682.) 23 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
legacy», höll Alfred Povlsen, föreståndare
för Ryslinge folkhögskola i Danmark och
ordförande i föreningen för folkhögskolor
och landtbruksskolor, föredrag om den
nordiska folkhögskolan, hvilket föredrag
intagits i en engelsk tidskrift. Detta föredrag
har väckt stor uppmärksamhet i England,
och med anledning häraf har det bekanta
världsbladet »Times» upptagit
folkhögskolefrågan i en uppsats, där det bl. a. heter:
Engelsmännen hafva lätt att förstå
resultatens logik, och bland de frukter af
folkhögskolornas 50-åriga verksamhet, som P. anför, är
det några, som vi under det fruktansvärda
tryck, som hvilar på vårt jordbruk, och det
öfvergångstillstånd, hvari vårt lägre skolväsen
befinner sig, icke skola dröja att undersöka
och närmare of verväga.
Artikeln omtalar därpå efter det nämda
föredraget folkhögskolearbetets betydelse
för landtbruksskolorna och de tekniska
skolorna m. m., hvarefter det heter:
Vi erkänna nu i England att för
medelklassen är det nödvändigt att bygga
fackutbildningen på en grundval af kunskap i det
humana. Grundtvigs förtjänst som uppfostrare
bestod i hans klara uppfattning af, att samma
tillvägagångssätt (med lämpliga ändringar) vore
lika nödvändigt och utförbart, då det gällde
landtman, handtverkare och arbetare.
Tidningen omtalar därefter statens
betydliga anslag, som gifvas utan att den
inblandar sig i skolans arbetssätt och
tilllägger:
Allt delta strider så helt och hållet mot
engelsk åskådning, att man frågat, huruvida
dessa skolor verkligen äro privata skolor i
engelsk mening, hvarom man dock genom
Povlsens föredrag fått tydligt besked.
Efter att hafva omtalat det problem,
som den engelska regeringen just nu har
att lösa vid ordnandet af offentlig och pri^
vät verksamhet i folkupplysningens tjänst
och efter att hafva framhållit svårigheterna
i en dylik uppgift, slutar artikeln sålunda:
Hvarken Frankrike med dess starka
centralisation, ej heller Tyskland med dess ringa grad
af konstitutionell frihet äger ett tillräckligt
antal privata skolor för att gifva oss just den
hjälp, som våra förhållanden kräfva. Men
Danmark har på ett lyckligt sätt löst
problemet i fråga om både högre och lägre skolor.
Det danska folket är dessutom närmare
besläktadt med oss än tyskarne och har varmare
kärlek till friheten. Det torde icke vara för
mycket att hoppas, att den kungliga
kommittén, innan den afslutar sitt arbete, ville sända
en person till Danmark för att afgifva
noggrann berättelse om folkhögskolans tillstånd i
detta land. Det vore i sanning märkligt, om
icke en sådan berättelse skulle mäktigt bidraga
till att belysa det invecklade spörsmål, som vi
här hafva att lösa.
Utlandet.
Folkhögskolesaken går i Finland
oupphörligt framåt. 13 skolor äro f. n. i
verksamhet, af hvilka 3 öppnades sistlidna höst,
däribland en i Viborgs län, tätt vid ryska
gränsen. Landtdagen har beviljat
folkhögskolorna ett betydligt anslag, men beslutet
härom har dock ännu ej vunnit stadfästelse å
allra högsta ort. Befolkningen intresserar sig
lifligt för saken, och stora penningsummor
hafva insamlats genom studenterna vid
Helsingfors universitet, på hvilkas initiativ
folkhögskolorna i Finland kommit till.
Folkskollärare utbildningen i England.
Skillnaden i allmänbildning mellan lärare
vid folkskolan och lärare vid de högre
skolorna utjämnas allt mer i England. De förra
behöfva icke längre nöja sig med en
allmänbildning af lägre och liksom gröfre art.
Till följd af ändrade bestämmelser, som afsett
att i stor utsträckning åstadkomma
öfverensstämmelse mellan fordringarna vid
folkskollärareexamen och vid vissa
universitetsexamina, bedrifvas studierna i de till
allmänbildningen hörande ämnena numera vid flera bland
internatseminarierna på två linjer, af hvilka
den nya har universitetsexamina till mål. Allt
större blir antalet af begåfvade och energiska
unga män, som välja »universitetslinjen». Icke
mindre än 19 af dem, som mot slutet af
sistlidet år aflade filosofie kandidatexamen vid
Londons universitet, voro lärjungar eller f. d.
lärjungar från ett af Londons
folkskollärareseminarier.
Folkskolläraren såsom medborgare.
Såsom en af det gångna årets betydelsefullare
företeelser bland Englands folkskollärare
betecknas deras ådagalagda intresse för allmänna
medborgerliga angelägenheter - ett intresse,
som en stor del af allmänheten visat sig högt
uppskatta.
Genom en ny parlamentsakt hafva
socknarna å landet tillförsäkrats ett visst mått af
själfstyrelse, hvilken de under sistlidna
december månad började utöfva genom val till
»socken-fullmäktige» och »distrikt-fullmäktige».
Vid dessa val hade många skollärare uppställt
sig som kandidater och blefvo ock i stort antal
valda. Under det de folkskollärare, som förut
innehade kommunala förtroendeuppdrag,
uppgingo till ett och annat tiotal, kunna de HU
räknas i flera hundratal. Mer än 400 erhöllo
nämligen uppdraget att vara sockenfullmäktige
och omkring 100 blefvo distriktfullmäktige.
Dessa komma nu i tillfälle att i handling
omsätta ett af premierministern lord Roseberrys i
ett tal vid ett läraresamkväm fälldt yttrande:
»Jag betraktar Eder såsom den moderna
demokratiens anförare och vägvisare.»
Landtbruksundervisning i folkskolan.
Till de ämnen, hvaruti Irlands folkskolor lämna
undervisning, höra icke blott spinning, väfnad,
sömnad och andra »hemslöjder» utan äfven i
fråga om gossarne landtbruk. Boklig
undervisning i detta ämne är obligatorisk i fjärde,
femte och sjette klasserna af alla
landsbygdens folkskolor. Hvarje gosse i dessa klasser
är skyldig alt i nämda ämne undergå pröfning
vid den årsexamen, soui förrättas af en statens
skolinspektör. Under förlidet år blefvo nära
80,000 gossar vederbörligen profvade och
omkring 50,000 godkända.
Vid 45 folkskolor har man emellertid gått
ett steg längre och anskaffat - »skolåker».
På denna, som åtminstone vid åtskilliga af
skolorna upptager en yta af 7 ä 8 tunnland,
få gossarne under lärarens ledning utföra olika
slags jordbruksarbete. Men de få äfven
deltaga i andra till landtbruket hörande sysslor,
såsom kreaturens skötsel och utfodring, tröskning
m. m. Gossarne delas i grupper med en äldre gosse
som monitor för hvarje grupp. De skola föra
anteckningsbok öfver sina iakttagelser vid
landtbruket, hvilken sedermera granskas af läraren.
Enligt den erfarenhet, som vid dessa skolor
vunnits, hindrar landtbruket på intet sätto
gossens framsteg i öfriga skolans ämnen.
»Åkerlektionen», som upptager en half ä en timme
dagligen, är den mest omtyckta af alla.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsäudarens namn ocb
adress, lämnas utan afseende.)
40. Julle. Ja, om hvarje afdelning omfattar
minst 15 barn. Se kungörelsen i denna tidning
n:r 26 förra året!
41. H. M-m. W. 1) För hvarje skoldistrikt
skall finnas reglemente, innehållande bland
annat för hvarje skola det hufvudsakliga af
skolans läroplan. 2-4) Folkskolestadgan
bestämmer härom endast, att »öfverenskommelse bör
träffas om ömsesidig rätt till uppsägning på
viss tid». Gifvet är, att dylik
öfverenskommelse bör efterlefvas ej blott af skolrådet utan ock
af läraren. Försummar skolrådet att träffa
öfverenskommelse angående uppsägning, torde
läraren vara berättigad att lärana sin tjänst
någon kortare tid efter det han härom tillsagt,
42. Pontus. Nej, visst står han kvar. Hans
årsafgift minskas till 2’/2 (i st. f. 3’/a) procent.
43. Småländing. Se svaret 41!
44. N. H. Nej.
45. -s. Folkskolestadgans § 5 kan
måhända gifva stöd härför. Något prejudikat
linnes emellertid ej.
46. A. N-n. Härom intet bestämdt
prejudikat. Beror väsentligen på hvad den för
stiftet gällande stadgan för kyrkobetjänte
föreskrifver. Har man mottagit klockareplats,
måste man finna sig uti att rätta sig efter
stiftets stadga för kyrkobetjänte, huru löjliga och
orimliga dess bestämmelser än äro.
47. Tacksam. 1) Nej. 2) Måhända laglig
rätt, men ett förståndigt skolråd lägger sig ej
i dylika smådetaljer. 3) Nej. 4) Nej.
48. Hm. Står väl i länets markegångslaxa.
49. G, Hj-m. 1) Enligt vår åsikt kan
kyrkovärd ej vara själfskrifven ledamot i
skolrådet. (Det finnes emellertid tidningar, som
hysa motsatt uppfattning, och något prejudikat
är ej gifvet.) 2) Ja. 3) Jo, visst skola äfven
lärarinnorna kallas till de gemensamma
sammanträdena med skolrådet. Ordföranden har
tydligen förbisett stadgandet i folkskolestadgans
§ 34.
50. Sträng mon rättvis. 1) Omöjligt att
säga. Domstolarna hafva härvidlag ena
gången dömt si, andra gången så. 2) Ja, nog kan
det. 3) Någon sådan lag finnes ej. Se denna
tidning n:r 20 förra året! 4) Högst 6 månader.
51. M. J. Ja. Se kungörelsen i denna
tidning n:r 26 förra året!
52. Skollärare X. 1) Ja. 2) Ingen
folkmängdssiffra fastställd. *
Minneslista.
Jan. Skolrådets ordförande skall under denna
månad (»vid början af hvarje år»)
upprätta förteckning öfver distriktets
skolpliktiga barn. (F. S. § 36.)
26. Stockholms folkskollärareförenings möte
i Stockholm.
30. Södertörnskretsens möte i Södertälje.
31. Fässbergs skolförenings möte i Mölndal.
Febr.
1. Före denna dag aflämnar lärarepersonalen
till skolrådets ordförande de statistiska
uppgifterna röraude folkundervisningen
i tre exemplar. (F. S. § 66.)
Familjenotiser.
(Kostnadsfria tillkännagifvanden.)
Född.
Amalia och Alb. Strands dotter, Fornas
skolhus, 14 jan.
Lediga tjänster.
Förenade.
Trankil, Vrml., skoll.- (flytt.) o. kl.-tj., 60 d. fr.
17 jan., skoll.-l. enl. L, kl.-l. 125 kr., adr,
Lennartsfors. (Se annonsen!)
Vid folkskolan.
Hernösand, lärare, 60 d. fr. 15 jan., J. 1,200
kr., adr. Hernösand.
Flen, Södm., lärarinna, före 15 mars, 1. enl.
L, adr. Mellösa.
S. Finnskoga, Vrml., flytt., 60 d. fr. 15 jan.,
1. enl. L, adr. Bograngen. (Se annonsen i n:r 3!)
Frimurarebarnhusets skola å Kristineberg, före
18 mars, 1. 800 kr. m. m., adr. Stockholm.
Hjälmseryd, Jönk., flytt., två förslagsrum, 60
d. fr. 18 jan., 1. enl. L, adr. Stockaryd. (Se
annonsen!)
Bergsjö, Elgered, Gflb., 60 d. fr. 20 jan., 1.
enl. !._, adr. Bergsjö. (Se annonsen!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
