Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (683.) 30 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
55
afskedade äger utväg att häröfver klaga
hos någon myndighet.
Huru osäker deras ställning är, framgår
ytterligare däraf, att föreskriften i ofvan
anförda 24 § i folkskolestadgan angående
ömsesidig rätt till uppsägning icke är fullt
bestämd och ovillkorlig, enär det endast
säges, att öfverenskommelse härom »bör»
träffas, hvartill kommer, att skolråd och
husfäder torde hafva makt att bestämma
uppsägningstiden så kort, som de finna
för godt. Att härigenom ett godtyckligt
och orättvist förfarande mot en på sådana
villkor antagen lärare eller lärarinna
möjliggöres, torde vara obestridligt.
Med åberopande af dessa förhållanden
våga vi i underdånighet hemställa,
att Eders k. m:t täcktes taga i
öfvervägande, huruvida sådana ändringar i
folkskolestadgans bestämmelser rörande
antagande och afskedande af lärare och
lärarinnor vid mindre folkskolor och
småskolor skulle kunna åvägabringas,
att dessa lärare och lärarinnor blefve i
rättsligt afseende i möjligaste mån
likställda med lärarepersonalen i den
egentliga folkskolan och sålunda finge en
mera tryggad ställning i skolans tjänst
sig tillförsäkrad.
Underdånigst.
(Namn.)
FÖR DAGEN.
En förbättrad
folkskolestatistik.
(Motion i andra kammaren.)
För ett framgångsrikt arbete på
folkundervisningens förbättrande kräfves bland
annat en noggrann kännedom om
folkskoleväsendets nuvarande tillstånd och
om det sätt, hvarpå detta under de
senaste åren utvecklats, samt om den
verkan de redan vidtagna förändringarna
däri medfört. För detta ändamål åter
är det af synnerlig vikt att hafva tillgång
till en folkskolestatistik, i hvilken dels
årligen meddelas åtminstone de
väsentligaste uppgifterna om tillståndet under
närmast föregående år, dels en öfversikt
lämnas af utvecklingen under en längre
eller kortare följd af år.
Detta medel för folkundervisningens
främjande här i vårt land blifvit allt för
mycket, ja under vissa perioder så godt
som alldeles försummadt.
Vid 1886 års riksdag tillät jag rnig
därför föreslå, »att riksdagen måtte i skrifvelse
till k. m:t anhålla om utgifvandet -
helst årligen - af en statistik rörande
folkundervisningen i Sverige».
I motionen framhölls, att Sverige vid
den tiden så godt som helt och hållet
saknade en folkskolestatistik. Ar 1870 hade
i serien »Bidrag till Sveriges officiella
statistik» utkommit en redogörelse för
»Folkundervisningen den 31 december 1868».
Men efter år 1870 saknades hvarje
tillstymmelse till folkskolestatistik i vårt land.
Allt hvad man fått veta om folkskolevä-
sendets utveckling under åren 1870 - 86
inskränkte sig till några torftiga
sifferuppgifter i k. m:ts »Berättelse om hvad i
rikets styrelse sedan sista riksdags
sammanträde sig tilldragit» (ej fullt två sidor
årligen).
Årligen utkomme statistiska
meddelanden rörande rättsväsendet,
bergshandteringen, fabriker och manufakturer, handel och
sjöfart, fångvården, telegrafväsendet,
hälso-och sjukvården, statens järnvägstrafik,
postverket, jordbruk och boskapsskötsel,
landt-mäteriet, skogsväsendet o. s. v. Men i
afseende på en så viktig samhällsfaktor
som folkupplysningen saknades all egentlig
statistik sedan år’1870.
Ett sådant missförhållande kräfde med
nödvändighet en rättelse. Frågan om
reformer i undervisningsväsendet, så det
högre som det lägre, stode på
dagordningen. Men innan man beslöte förändringar
i det nuvarande systemet, vore det af
vikt att känna de resultat, som genom
detsamma uppnåtts. Äfven vid fattandet af
beslut om lärarelönerna m. m. vore det
godt att hafva ett statistiskt material att
bygga uppå.
Om man t. ex, för ett visst år önskade
uppgift å:
antalet folk- och småskolor samt
fortsättningsskolor i förhållande till folkmängden’ inom
rikets skilda delar;
förhållandet mellan antalet lärare och
folkmängden särskildt i de större och särskildt i
de mindre skoldistrikten;
antalet skolor i förhållande till arealen;
medellängden af barnens skolväg;
förhållandet mellan fasta och flyttande skolor
i de särskilda länen;
huru många folkskolor, som saknade
underlag af småskola;
huru många barn, som åtnjutit undervisning
i slöjd, i trädgårdsskötsel o.’ s. v.;
antalet skolor, i hvilka alla eleverna
undervisades samtidigt;
lärjungarnes medelålder vid afgången från
skolan;
de afgångna elevernas kunskaper;
antalet elever i medeltal på hvarje lärare
inom landets olika delar;
antalet skolafdelningar med öfver 60, öfver
100 lärjungar o. s. v.;
lästidens längd;
hurudan skolgången vore i olika delar af
landet;
antalet nyuppförda skolhus och dessas
kostnad;
skollokalernas beskaffenhet;
materielens beskaffenhet;
huru många lärare, som hade öfver minimilön;
lärarnes tjänsteålder;
beskaffenheten af lärarens bostad;
vid huru många skolor särskildt
planteringsland funnes;
o. s. v.
så vore man helt enkelt icke i stånd att
vinna en dylik uppgift, och om man
undantagsvis kunde fkaffa sig en sådan för ett
år, vore man icke i tillfälle att göre
jämförelser och se, huru saken utvecklat sig
ett annat år.
Orsaken till att folkskolestatistiken så
försummats låge åtminstone ej i bristen på
material, ty näppeligen funnes på något
område så rik tillgång på
primäruppgifter som just på det föreliggande.
Hvarje lärare och lärarinna vore skyldig
att årligen ifylla en större tabell,
upptagande antalet lärjungar, deras ålder kun-
skaper, skolgång o. s. v. Hvarje skolråd
skulle - likaledes årligen - lämna en
mängd uppgifter om i skolåldern varande
barn, om lärarnes löneförmåner,
skolträdgårdarnas storlek, utgifter, för skolmateriel
m. m. Folkskoleinspektörerna skulle
gransska dessa uppgifter och däraf göra ett
sammandrag (förutom de särskilda
berättelser inspektörerna vore skyldiga afgifva)»
Slutligen skulle domkapitlen sammanföra
inspektörernas uppgifter och insända
samtliga handlingarna till
ecklesiastikdepartementet, där de således till sist hamnade.
Det för allmänheten synliga resultatet af
allt detta arbete vore - två sidor årligen
i berättelsen om hvad i rikets styrelse sig
tilldragit.
I andra kulturland vore
folkskolestatistiken likställd med den öfver andra
samhällsförhållanden. I Norge, Finland,
Preussen, Frankrike, Österrike, Italien,, Förenta
staterna m. fl. land offentliggjordes ärligen
en statistik öfver folkundervisningen.
Åtskilliga af dessa land stode dock med
hänsyn till andra grenar af statistiken ej
oväsentligt efter Sverige,
#
Motionen behandlades af andra
kammarens första tillfälliga utskott, som var ense
med motionären därom, »att
folkskolestatistiken blifvit för mycket eftersatt i vårt
land». Utskottet fann det vara »en
bestämd brist, att icke en regelbundet
fortlöpande folkskolestatistik af trycket
utgifves,, sträckande sig så nära som möjligt
till den närvarande tiden och utarbetad
med den fullständighet, som de
tillgängliga primäruppgifterna medgifva och
omständigheterna i öfrigt föranleda».
Något underkännande från
statsmakternas sida af statistikens betydelse äfven på
folkundervisningens område vore ingalunda
orsaken till den här beklagade bristen.
I instruktionen för den
expeditionssekreterare, som skulle förestå den år 1864 på
grund af riksdagens beslut upprättade s. k.
folkskolebyrån, föreskrefs, att han skulle
tillse, det inom expeditionen fördes de
statistiska och andra anteckningar, som för
noggrann kännedom af folkundervisningens
tillstånd vore nödiga. Från och med 1875
hade riksdagen beviljat ett särskildt anslag
att användas för bearbetning af
undervisningsstatistiken. Till en början var detta
anslag 5,000 kr., men det höjdes redan
för år 1876 till 6;000 kr. och uppfördes
vid 1878 års riksdag på ordinarie stat.
»Ser man på de resultat, som vunnits
genom statsverkets sålunda gjorda
uppoffringar, så har den skyndsamhet, med
hvilken dessa resultat blifvit för
allmänheten tillgängliga, ingalunda motsvarat den
år 1875 af departementschefen uttryckta
förväntan, att redan under år 1876 de
första statistiska redogörelserna för såväl
elementarläroverken som folkskolorna skulle
kunna af trycket utgifvas.»
Hvad särskildt anginge
folkskolestatistiken hade emellertid utskottet inhämtat, att
de förberedande arbetena för
åstadkommande af en sådan vid den tiden (februari
1886) hade så långt fortgått, att ett
statistiskt arbete öfver folkundervisningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
