Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (684.) 6 februari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
SVENSK LÄRAEETIDKCNG.
samt enär ej sällan till följd af mindre
kroppsskador, för hvilka i det dagliga
lifvet läkare ej i>ruka rådfrågas (såsom
mindre sår), lifsfarliga sjukdomar, ex.
blodförgiftning etc., kunna uppkomma;
så anser jag vara af stor vikt, att
kunskapen om dessa kroppsskadors
behandling i första hand, eller den s. k.
samaritundervisningen, blefve införd såsom
läroämne i rikets folkskoleseminarier för
att därefter i sin tid kunna öfverföras till
folkskolan.
Om det skulle befaras, att därigenom
månglasen och öfveransträngning skola
uppstå, så torde från kurserna i naturlära
saklöst kunna uteslutas någon underordnad
del, ex. läran om de lägre djurarterna etc.
En annan uttalad farhåga, att genom
samaritkunskapens allmänna spridning bland
folket skulle kvacksalveri befordras, ved
erlägges däraf, att denna undervisning tvärt
om motverkar själfva underlaget för allt
kvacksalveri, nämligen okunnighet om
sakens rätta förhållande.
Af lika vikt vore, att hälsovårdslära
infördes såsom läroämne vid rikets
folkskoleseminarier och därefter i folkskolan. Till
stöd för denna åsikt vill jag anföra endast
ett skäl. En af våra vetenskapsmän, förste
stadsläkaren i Stockholm, professor
Lin-roth, har i skrift (professor Tigerstedts
hälsovårdslära påg. 711) uppgifvit, att
ungefär hvar sjunde människa, som dör,
lider af lungsot, samt yttrar, att man med
tiden skulle kunna vinna terräng i striden
mot denna landsplåga genom att allmänt
sprida kunskap om förstörandet af
lungsotssmittämnet. Detsamma torde gälla om
flera andra smittosjukdomar.
På grund af det anförda får jag
vördsamt hemställa,
att riksdagen för sin del ville besluta
införandet af s. k. samaritkurser och
hälsovårdslära såsom läroämnen vid
rikets folkskoleseminarier samt för detta
ändamål för år 1896 anvisa erforderliga
medel.
Utskotten.
De skolmotioner, som afse utgifter,
behandlas som vanligt af statsutskottet.
Andra utgiftsafdelningen, som förbereder
dylika frågor, har i år följande
sammansättning :
från första kammaren; biskop G. Billing
(ordförande), apotekare J. Kerfstedt och
godsägaren N. Fosser;
från andra kammaren: lektor S. von
Friesen samt hrr O. Jonsson i Hof (vice
ordförande) och Nils Petersson i Runtorp.
Den inom första kammaren väckta
motionen om billigare resor för lärarepersonalen
har remitterats till kammarens tillfälliga
utskott n:r l, som består af följande
ledamöter:
ordförande: landshöfding J. I. Grusebjörn;
vice ordförande: friherre J. T. Gripenstedt;
öfriga ledamöter: öfverste G. O. ^Bergman,
godsägaren P. M. Söderberg (motionär) och
landtbrukaren P. Bondesson;
suppleanter: jägmästaren F. O. Bremberg
och major G. H. Schröder.
Inom andra kammaren väckta
skolmotioner, som ej afse utgifter, pläga remitte-
ras till kammarens första tillfälliga utskott.
Detta har i år följande sammansättning:
ordförande: redaktör E. Hammarlund;
vice ordförande: Civilingeniör P. Z.
Larsson;
öfriga ledamöter: lektorerna R. Darin och
L. A. Eklund, folkskolläraren Fridtjuv Berg,
direktör Sv. Palme samt hrr J. A. Johansson
i Strömsberg, A. Olsson i Mårdäng och Daniel
Persson i Tallberg;
suppleanter: regementspastorn J. G. O.
Hög-stedt, folkskolläraren J. E. Nordin i Sättna,
nämdemannen O. G. Eriksson i Öfra Odinsvi,
grosshandlaren R. V. Ramstedt samt
grufdis-ponenten J. E. Jansson i Taberg.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Bollnäs, Gflb.: Af åtskilliga lärare
framställdes en önskan därom, att folkskolans läsebok
måtte få utlånas till barnen för öfverläsning i
hemmet; andra lärare och skolrådsledamöter
ansågo det dock fördelaktigare, om läseboken
på skolkassans bekostnad hölles till salu åt
barnen för inköpspris, men häremot
invände ordföranden, att han ej vore skyldig att
vara bokhandlare. För öfrigt upptogs större
delen af tiden med anvisningar rörande de
statistiska tabellerna litt. A. En kommitté
tillsattes att utarbeta en »normalplan» för
kommande dylika möten. (Detta möte var det
första i sitt slag inom Bollnäs. Föregående
år har lagen därom ignorerats.)
Ljusdal, Gflb.: En kommitté tillsattes att
uppgöra kostnadsförslag till ett nytt skolhus inom
Stenhamre skolområde. Likaledes tillsattes en
kommitté för att åstadkomma en gemensam
fortsättningsskola för hela Ljusdals församling.
Nytt reglemente för distriktets skolor skall
under den närmaste framtiden uppgöras.
Hedesunda, Gflb.: Förslag om införande af
terminsbetyg i socknens skolor afslogs. En
redan förut tillsatt kommitté för
åstadkommande af god ventilation i skolorna
kompletterades och skall till den l nästa juli
inkomma med förslag till skolrådet. Slutligen
bestämdes, att den dagliga lästiden för nybörjare
skulle inskränkas till tre timmar under deras
första skoltermin.
Voxna, Gflb.: Lärarepersonalens önskan att
examina vid vårterminens slut måtte utbytas
mot gemensam afslutning i kyrkan skulle af
skolrådet tagas i öfvervägande. Såväl skolråd
som lärarepersonal uttalade sig för behofvet
af sockenbibliotek både i Voxna och Mattsmyra
kapellag. I fråga om disciplin ansågs
önskvärdt, att folkskolestadgans bestämmelser om
lärjungars uppförande upplästes i skolorna vid
läsårets början.
Siljansnäs, Kpbg: Till lärobok i räkning
antogs Larsson-Lundahls n:r 2 och i
modersmålet K. O. Sjölanders mr 2. Slöjdeleverna
vid kyrkskolan, 32 till antalet, skulle delas på
två afdelningar med fyra timmars
undervisning i veckan hvardera; i öfverensstämmelse
härmed skall statsbidrag begäras. I
småskolorna skall från och med detta år B. G. Rodhes
läsebok införas. Slutligen begärdes och
beviljades diverse skolmateriel.
Brännkyrka, Sthm: Ordförandens förslag att
barnen skulle själfva hålla sig böcker afslogs
af skolrådet på grund af den rådande
fattigdomen bland föräldrarna. Reglementets
bestämmelser, att barnen skola medföra katekes,
biblisk historia och psalmbok, medan öfriga
böcker och materiel bekostas af skolkassan,
skall alltså fortfarande gälla. Rast mellan
hvarje lärotimme skulle ovillkorligen hållas,
därunder barnen skulle vistas ute 5-10
minuter. Af hundskattemedlen bekostas
träbott-nade kängor åt fattiga skolbarn. Ordförandens
förslag att i stället inköpa läderkängor afslogs.
Skolgången skulle genom. åtskilliga åtgärder
befrämjas.
Söderala, Gflb.: Diskussion förekom, angående
huru man skulle kunna få de unga att ägna
sina lediga stunder åt nyttig läsning, hvilket i
någon mån skulle hindra dem att komma in
på orätta vägar. Det föreslogs inrättandet af
bibliotek samt anordnandet af föreläsningar.
För utarbetande af ett nytt skolreglemente
tillsattes en kommitté, i hvilken invaldes bland
andra tre lärare och en lärarinna.
V. Fågelvik, Vrml.: Lärarne anmälde, att
repetitionsförhören voro ytterst ojämnt besökta.
För att råda bot härför beslöts, att
skolrådsledamöterna på lärarens anmälan skulle inom
hvar sitt bestämda område besöka de
vårdslösa i deras hem och varna dem. Vidare
skulle anmärkningsböcker anskaffas.
Litteratur.
Huarifrån och Hvarthän? Moderna
slagord i evighetsljus af professor G.
Weit-brecht. Öfversättning af Vilh. Sundberg.
Stockholm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexpedition. Pris l krona. - I fyra längre
uppsatser afhandlas i denna bok ämnena
tro och vetande, samvetet, bildning,
framåtskridande. Författaren söker i den första
uppsatsen ådagalägga, hurusom tro och
vetande ingalunda, rätt fattade, äro
hvarandras motsatser eller på något sätt sins
emellan stridande. Tvärtom ådagalägges,
att tron alldeles icke är fientlig mot
upplysning, fastmer äger den i sig både drift
o(-h kraft att utveckla sig till vetande, och
då den det gör, är detta blott en följd af
dess innersta väsen. I de tre följande
uppsatserna söker författaren framvisa den
rätta betydelsen af samvetsfrihet, bildning
och framåtskridande, hvilka benämningar
så ofta få göra tjänst till att bemantla en
ytlig uppfattning och ett själfbelåtet
omdöme eller med andra ord till drapering
omkring den inre tomheten. Den ansedde
författarens framställning ger intrycket af
en tankens gedigenhet, som i förening med
den lediga och enkla framställningskonsten
gör ämnet i hög grad tilldragande. De i
boken afhandlade ämnena lämpa sig ock
synnerligen väl till begrundande af hvar
och en, ung eller gammal, som icke redan
anser sig hafva så fullständigt skärskådat
och genomträngt desamma, att några
andra synpunkter icke vidare stå att finna
eller något mera om dem kan vara att
säga.
Skolungdomens sommarvandringar.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Vid Lunds pedagogiska sällskaps
sammanträde den 28 sistlidna januari
öfver-lades om skolungdomens sommarvandringar.
Diskussionen inleddes af sällskapets
ordförande, rektor C. Sprinchorn, som till en
början framhöll, att med dessa
sommarvandringar menades längre utflykter af en
lärare eller lärarinna med en grupp
lärjungar efter en på förhand uppgjord plan.
De hafva till uppgift att ingå som ett led
i uppfostran och undervisning. I
Tyskland äro dylika Skolresor icke sällsynta,
och i Sverige - särskildt från Stockholm
– har en och annan dylik vandring
företagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
