Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 14. (692.) 3 april 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14
SVENSK LAEARETIDNING.
167
läge frågan nu befann sig ville tal. dock icke
framställa något yrkande.
Biskop Rodhe yttrade sig i samma syfte.
Undervisning i huslig ekonomi vore i hög grad
ägnad att vänja flickorna vid ordning och
noggrannhet, och därför hörde redan den
pedagogiska nyttan af denna undervisning utgöra ett
tillräckligt skäl för staten att främja denna
sak. Härtill komme dessutom den ovärderliga
nytta, som denna undervisning erbjöde ur
moralisk synpunkt. I månget arbetarehem
berodde hemmets dåliga ställning ofta på
hustruns bristfälliga kunskap i
hushållsangelägenheter, och när mannen icke fann någon
trefnad i hemmet, sökte han i stället glädjen
utomhus. Så ödelades månget hem till följd
däraf, att hustrun icke förstod att leda
hushållet. Men säkerligen skulle det nu varit
bättre ställdt i dessa hem, om de unga flickorna
under skoltiden blifvit bibragta mera duglighet
i hushållsgöromål. Talrn önskade lifligt
framgång åt hvarje sträfvande i sund riktning att
afhjälpa det nuvarande sociala onda. Och här
kunde undervisning i huslig ekonomi blifva
till god hjälp. Tal:n hoppades, att denna
undervisning så snart som möjligt måtte blifva
allmän i våra folkskolor och beklagade, att en
lång tid skulle gå förlorad genom en
utredning, som knappast vore behöflig.
Kapten C. E. Casparsson erinrade om den
välvilja, med hvilken utskottet omfattat
motionen, och trodde, att motionären i utskottets
utlåtande kunde se ett: bättre lycka nästa
gång! Tal. framhöll det stora intresse, hvar
med denna sak omfattades, och nämde såsom
exempel därpå, att han från fyra särskilda
håll fått mottaga en och samma broschyr om
huslig ekonomi. I likhet med utskottet ville
talrn önska motionären ett: välkommen åter!
Därpå bifölls utskottets hemställan.
*
I andra kammaren öppnades
diskussionen af motionären
br A. F. Liljeholm, som ansåg sig ej
behöfva utveckla nödvändigheten och nyttan af
att flickor undervisades i hushållsgöromål, då
äfven utskottet i detta fall gifvit honom rätt.
Tal:n hade under hand meddelat utskottet alla
möjliga upplysningar om de anstalter, som finnas
i Stockholm, Uppsala och Göteborg
för’utbildning af lärarinnor i förevarande fall, och måste
därför uttala sin förvåning öfver, att utskottet
trots allt som skäl för sitt afstyrkande talade
om bristande utredning o’ch att upplysningar
saknades, om hvilka läroanstalter kunde komma
i fråga o. s. v. Sistnämda skäl vore så
mycket underligare, som tal:n i sin motion
uttryckligen sagt, att åt k. m:t borde uppdragas att
pröfva, hvilka anstalter borde få del af
anslaget, samt bestämma villkoren för erhållandet
af statsunderstöd.
Utskottet vore tveksamt, om den begärda
anslagssumman vore rätt afpassad, och
särskildt från första kammarledamöter inom
utskottet hade talrn hört, att han skulle begärt
alldeles för litet. Tahn hade emellertid afsett
en ringa början och ej - såsom några
förmenat -. genast velat hafva undervisning i
hushållsgöromål vid de fem
folkskollärarinnesemi-narierna. Sådant vore nog ett mera aflägset
framtidsmål, hvars förverkligande för öfrigt
skulle kosta omkring 15,000 kr. årligen jämte
närmare 4,000 kr. till första uppsättningen af
husgeråd m. m.
Sist bad tal:n kammaren behjärta, att hans
motion till yttersta syfte hade att skapa glädje
och trefnad samt minska bekymren i fattiga
arbetarehem, och han anhöll om bifall till
motionen. (Häruti instämde flertalet
representanter på Göteborgsbänken äfvensom hrr Persson
i Arboga, Kardell, Broström, Alsterlund,
Fredholm i Saleby, Grundell, Carlsson i Hede,
Johansson i Strömsberg, Wavrinsky,
Pettersson i Boestad, Lundell m. fl.)
Regementspastor /. G. O. Högstedt
beklagade, att utskottet ej kunnat tillstyrka
motionen, hvilken rörde ett spörsmål af största
betydelse. Sent, ja, allt för sent hade
ifrågavarande läroämne börjat uppmärksammas i vårt
land och där börjat införas. Talrn yrkade bi-
fall till motionen, men skulle denna nu falla,
hoppades tal:n att k. m:t till nästa riksdag måtte
göra en framställning i ämnet.
Lektor S. von Friesen ansåg statsutskottets
motivering tydligt gifva vid handen, att
utskottet behjärtat frågan. Men man kunde ej
begära, att utskottets ledamöter skulle t. ex.
företaga långa resor för att taga kännedom om
befintliga läroanstalter; ej heller kunde man,
om verkligen sådana resor gjordes, af
utskottets ledamöter fordra den sakkännedom, som
behöfdes för att bedöma värdet af de olika
anstalternas arbeten. Icke heller hade utskottet
kunnat bedöma, om verkligen brist på
lärarinnor funnes på detta område, eller om icke
tillgången motsvarade efterfrågan. Utskottet hade
därför funnit det bäst, att frågan närmare
utreddes, innan några anslag beviljades. För sin
del hade tal:n inom utskottet först föreslagit
en skrifvelse i ämnet till k. m:t men sedan
afstått från detta förslag. Ehuru utskottet nu
afstyrkte motionen, trodde talrn, att utskottets
motivering vore sådan, att frågan - genom
bifall till utskottets hemställan - i själfva
verket för framtiden komme i ett bättre läge än
genom bifall till en skrifvelse, ja, kanske i
bättre läge än genom bifall till motionen.
Yrkade alltså bifall till utskottets för denna gång
afstyrkande hemställan.
Hr A. F. Liljeholm, hade aldrig förutsatt, att
statsutskottets ledamöter skulle äga
sakkännedom för att bedöma de olika nuvarande
läroanstalternas värde: tvärtom hade han just af
denna anledning velat lämna omsorgen med
anslagets fördelning åt k. m:t.
Hr loar Månsson i Trää var mycket
tveksam inför den nya väg, på hvilken man genom
ett bifall till denna motion skulle slå in. Ty
sist skulle denna leda till krafvet på att staten
skulle bekosta undervisning i hushållsgöromål
vid alla landets folkskolor. Vore ej detta att
gå väl långt i anspråken på statskassan och
borde ej hela denna sak få blifva en omsorg
för de skilda kommunerna själfva och närmast
för de stora städerna, hvilka för närvarande
åtminstone hade af denna sak det största
intresset. Talrn instämde i utskottets hemställan
om afslag å motionen. (Hrr Ericksson i Bjärsby,
Kumlin, Malt min och Arnoldson instämde.)
Hr S. von Friesen kunde aldrig tro det vara
med denna sak så angeläget, att man ej kunde
vänta ett år, så att man finge se, om k. mrt
funne sig kunna hafva någon användning för
ett dylikt anslag.
Diskussionen var härmed afslutad. Utan
votering bifölls utskottets afstyrkande
hemställan.
Lönetursberäkning för seminarielärare.
I enlighet med k. m:ts proposition
med-gåfvo båda kamrarna, »att den tid, som i
afseende å lönetursberäkning vid allmänna
läroverken tillgodokommer ämneslärare, må
vid Öfvergång i folkskollärareseminariernas
tjänst honom tillgodoräknas beträffande
lönetursberäkning vid dessa seminarier».
Beslutet fattades utan diskussion.
Statsbidrag till nordiska skolmötet.
Utan diskussion beviljade båda
kamrarna 10,000 kronor till bidrag för täckande
af en del af de med sjunde nordiska
skolmötet förenade kostnader.
Allmänna läroverken.
Häradshöfding F. J. E. Berglöf hade
föreslagit, att riksdagen måtte besluta, att
treklassiga läroverket i Varberg utvidgades
till femklassigt med det antal lärare och
den aflöningsstat, som vore gällande för
andra i landsortstäder befintliga
femklas-siga läroverk. Om detta förslag yttrade
statsutskottet följande:
Då förhållandena äfven inom andra orter
torde vara sådana, att, därest förevarande
motion blefve af riksdagen bifallen, liknande
förslag om läroverks utvidgning skulle vara att
emotse från flera håll, samt det därjämte icke
synes vara lämpligt, att riksdagen på enskild
motionärs yrkande fattar beslut i särskilda
delar af läroverksfrågan, hvilken torde böra i
sin helhet pröfvas och afgöras, hemställer
utskottet, att hr Berglöfs ifrågavarande motion
icke må till någon riksdagens åtgärd, föranleda.
Båda kamrarna godkände i lördags
denna hemställan.
Utan nämnvärda diskussioner afslogo
kamrarna likaledes hrr Säves och Kardells
motioner om ändrade bestämmelser
angående teckningslärarnes löneförmåner vid
sjukdomsfall samt hr R. Eklundhs motion
om upphörande af bestämmelsen örn
god-kändt undervisningsprof såsom villkor för
lönetursberäkning såsom lektor vid allmänt
läroverk.
Åttonde hufvudtiteln
förekom till behandling i kamrarna
sistlidna lördag. De i n:r 4 af denna tidning
uppräknade extra anslag för 1896 blefvo
därvid af riksdagen godkända.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
Statsutskottet har tillstyrkt k. m:ts
proposition om ändrad lydelse af § 10 i
reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt (se denna tidning n:r 6).
Dödsfall.
A. G. Bogren f. Förre lektorn And.
Gust. Bogren afled i Örebro sistlidna
onsdag i en ålder af 78 år. Den aflidne hade
varit folkskoleinspektör i Nerke under en
tidrymd af hela 25 år. Vi återkomma i
nästa nummer till en närmare redogörelse
för hans verksamhet på folkskolans område.
E. A. Nyberg* f. Den 22 mars afled
folkskollärarinnan vid Stjärnholm i
Södermanland Emelia Adolfina Nyberg i en ålder
af 52 år. N. utexaminerades 1876 från
Stockholms folkskollärarinneseminarium och
erhöll samma år plats som lärarinna vid
Stjärnholms folkskola, hvilken befattning
hon innehade till sin död.
Fröken Nyberg var en ovanligt verksam
och energisk kvinna. Utom sitt egentliga
kall ägnade hon sig under de senaste åren
särskildt åt flickslöjden i folkskolan. För
några år sedan utsågs hon af
Södermanlands slöjdnämd till inspektris för länets
flickslöjdskolor och fick därjämte i uppdrag
att på skilda ställen anordna
undervisningskurser för lärarinnor för att på så sätt
bringa reda och enhet i denna
undervisning. Till ledning vid slöjdundervisningen
för flickor utgaf hon 1892 »Metodisk
hjälpreda vid undervisningen i handarbete för
hem och skola».
Det litterära arbetsfältet var henne ej
heller främmande. Verdandi, Idun, Svensk
Läraretidning m. fi. hafva innehållit längre
eller kortare uppsatser af henne.
N. sörjes af en vidsträckt kamratkrets
och många vänner.
Jordfästningen förrättades i söndags i
Nyköping under stor högtidlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0171.html
