Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (693.) 10 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
SVENSK LÅKARETIDNING.
r 15
folkskollärareföreningens kretsar. : Alla
skäl tala nämligen för, att man gör ett
allvarligt försök i den riktning, förstat kamr
narrens utskott anvisat.
Folkskoleinspektionen. K. m:t har
medgifvit rektorn vid
folkskollärajesemina-riet i Växjö, folkskoleinspektören i
Kinnevalds och Allbo kontrakt C. O. Arcadius,
hvilken förut fått sig af k. m:t tilldeladt
ett anslag af 1,5.00 kronor för att under
april, maj och juni månader innevarande
år i utlandet studera
folkskollärareseminarierna och anstalter för folkundervisningen,
befrielse under nämda månader från
fullgörandet af uppdraget att vara
folkskoleinspektör; och har adjunkten vid
ofvannämda seminarium A. B. Lundblad
förordnats att under ifrågavarande månader
utöfva inspektionen öfver folkskolorna inom
det Arcadius anvisade inspektionsområde,
med rätt för Lundblad att för
ifrågavarande uppdrag åtnjuta arvode efter 300/kr.
för år samt resekostnads- och
traktaments-ersättning för inspektionsförrättningarna i
enlighet med genom k. brefvet den 10
december 1892 meddelade bestämmelser.
Extra tjänstgöring1 får ej räknas
Såsom tjänsteår. Folkskollärarinnan i
Ramens församling Johanna Ljungberg har
hos k. m:t anhållit att få såsom ordinarie
tjänsteår räkna sig till godo tjänstgöring
såsom vikarierande folkskollärarinna dels
i Katrinenäs församling l 5/i2 år under åren
1866 och 1867, dels i Hanebo församling
4x/2 år under åren 1873-1877. Då
sökanden icke ens ifrågasatt, att den
tjänstgöring, hon sålunda sökt att få
tillgodoräkna sig såsom ordinarie tjänsteår, varit
att hänföra till annat än extra tjänstgöring,
och i ärendet icke förelåge några
omständigheter af beskaffenhet att böra till förmån
för sökanden föranleda undantag från de i
17 § af gällande pensionsreglemente gifna
bestämmelser angående folkskollärares
tjänsteårsberäkning, har k. m:t den 15 sistl.
mars afslagit berörda ansökning.
Statsbidrag för fem månaders
undervisning. Södra Möckleby församling
på Öland anhöll hos länsstyrelsen att af
allmänna medel utbekomma lönetillskott
med 125 kr. för aflönande under år 1894
af lärare vid en småskola i församlingen.
Af handlingarna inhämtades:
att det begärda bidraget afsåge examinerade
småskollärarinnorna Anna Amalia
Hammarberg och Anna Agnes Emerentia Fagerström,
hvilka hvar för sig åtnjutit lön efter 300 kr.
för åtta månaders tjänstgöring och undervisat
vid nämda småskola den senare en månad
under vårterminen och den förra fyra månader
under höstterminen, samt
att, enligt vederbörande folkskoleinspektörs
intyg, lärarinnan Fagerströms tjänstgöring i
början af året af brutits i föJjd af transport till
annan lärarinnebefattning och att skolrådet
trots upprepade försök ej lyckats att fylla den
lediga platsen förr än lärarinnan Hammarberg
den 15 augusti antagits, hvarefter hon
tjänstgjort under fyra månader.
Då ifrågavarande småskola vid 1.894
års slut icke varit i verksamhet under hela
den för erhållande af statsbidrag stadgade
tid af åtta månader, fann länsstyrelsen sig
förhindrad att utbetala det rekvirerade
statsbidraget.
, På grund af skolrådets ansökning har
k. m:t den 15 mars medgifvit, att
lönetillskott till nämda lärarinnors aflönande
under år 1894 må med ett belopp,
beräknadt efter en tjänstgöringstid af fem
månader, af därtill anvisade medel
utbetalas.
Folkskollärarnes
kofodersersättning. Vid kyrkostämma med Yxnerums
församling den 7 maj 1894r afslogs
folkskolläraren J. F. Johanssons framställning
om erhållande af planteringsland och 100
kr. i ersättning (pr,i kofoder. Sedan J.
anfört besvär öfver ifrågavarande beslut,
har länsstyrelsen i Linköping genom den
3 dennes meddeladt utslag visat ärendet
angående planteringsland åter till förnyad
handläggning och afgörande. Beträffande
kofodersersättningen har klaganden
förklarats berättigad att af församligen erhålla*
förutom nödiga uthus, nöjaktigt sommarbete
för sitt kokreatur eller 15 kronor i
ersatt-sättning därför jämte 850 kg. hö och 1,350
kg. halm hälften af råg och hälften af
hafre eller dess värde efter markegång.
Som bekant hafva länsstyrelserna i några
andra län äfvensom k. m:t i åtskilliga
liknande fall förklarat lärare berättigad till
1,020 kg. hö och 1,020 kg. halm.
Olikheten mellan katekesen och
kyrkohandboken hade, som förut
omtalats, föranledt folkskolestyrelsen i
Göteborg att hos k. m:t hemställa om åtgärder
till afhjälpande af härigenom vållad
olägenhet vid kristendomsundervisningen. I
utlåtande angående denna fråga har Växjö
domkapitel yttrat, att ändringar i
katekesen ej böra vidtagas utan i sammanhang
med ny bibelöfversättning, och att de
påpekade olägenheterna ej kunna anses
synnerligen stora, helst då k. m:t medgifvit,
att nya öfversättningen af nya testamentet
får vid undervisningen användas.
Folkskolan och det sociala
missnöjet. Vid Sundsvalls skollärareförenings
möte den 28 mars diskuterades frågan:
»Hvad kan folkskolan göra för att
motverka det sociala missnöjet bland vårt
folk?» Den lifliga diskussionen
sammanfattas i ett bref till denna tidning
sålunda:
Missnöjet med bestående sociala
förhållanden får ej utan vidare stämplas såsom något
ondt; ty ur missnöjet har i alla tider
framväxt sträfvan till en bättre tingens ordning.
Hade folken under seklernas lopp städse varit
nöjda med förhandenvarande förhållanden,
skulle vi ännu befunnit oss pä vildens
ståndpunkt. Det finnes alltså och skall alltid finnas
ett berättigadt socialt missnöje. Men häraf
följer icke, att allt socialt missnöje är
berättigadt. Ett missnöje, som har sin rot i egoism
och visar sig i afund och klasshat, är
klan-dervärdt.
Då mycket socialt missnöje beror på
okunnighet eller bristande insikt, bör folkskolan
gifva sina lärjungar en i möjligaste mån riktig
uppfattning af hithörande förhållanden. Många
tillfällen därtill erbjuda sig, särskildt vid
undervisningen i kristendom, historia, geografi
och naturkunnighet. Kristendomsundervisning-
en bör gifva förutsättningarna för en rätt
uppfattning af den sociala frågan. " Vid
undervisningen i historia gifves ofta anledning att
jämföra vår tid med flydda tider och påvisa
framåtskridande och förbättring i alla
mänskliga förhållanden; vid geografiundervisningen
likaledes att jämföra vårt land med andra
länder, en jämförelse, som ofta nog utfaller
till fäderneslandets fördel.
Väckandet och stärkandet af
fosterlandskärleken hos barnen skall i sin mån bidraga
till utjämnande af klasskillnaden; ty ju mer
ett foik känner sin samhörighet, dess mindre
spelrum får klasshatet. En glädjande
företeelse är, att de högre samhällsklasserna nu
mera än förr sända sina barn i folkskolan.
Det är af mycket stor betydelse för utjämnande
af klassintressena, att de små världsborgarne
i den tidiga barnaåldern, så mottaglig för
intryck, få arbeta tillsamman, leka tillsamman,
Växa upp och utvecklas under en liflig känsla
af samhörighet i plikter och rättigheter, i
allvar och lek. ;
Fröbergska uppfostringsanstalten»
På uppdrag af anstaltens styrelse har rektor
Joh. Vickbom utarbetat berättelse för åren
1892-94, hvilken berättelse nu i tryck
utkommit.
Den Fröbergska uppfostringsanstalten är
förlagd å Nofrgård invid Kalmar och har med
detta år varit i verksamhet i jämnt 20 år. Vid
1892 års början voro i anstalten inskrifna 50
elever. Medeltalet under året var 48. Vid 1894
års slut uppgick elevantalet till 64. Elevernas
medelålder har varit något öfver 12 år. Under
de gångna tre åren hafva afgått 20 elever,
hvilkas medelålder varit något öfver 17 år. Af dem
har en återfallit i hrott. Sedan anstalten
börjat sin verksamhet hafva varit intagna 204
elever, af hvilka 140 afgått, och enligt de om
dem inhämtade underrättelserna, har flertalet
skött sig väl. Under senaste treårsperioden
har elevernas uppförande i anstalten i stort
sedt varit godt. Medelkostnaden pr år och
lärjunge utgjorde under de olika ären resp, 324,81,
323,05 och 321,52 kr.
Anstaltens senaste föreståndare,
seminarierektorn J.. Vickbom, begärde redan
den 30 oktober 1894 entledigande från
föreståndarebefattningen under
framhållande af nyttan och nödvändigheten, att till
föreståndare antoges en person, »som
kunde ägna all sin tid och kraft åt denna så
viktiga och ansvarsfulla befattning».
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till läraretjänsten vid Bäcketorps
folkskola, Lännäs, Öreb.: 1) L. P. Vettergren
i Järbo» Gflb,, 2) vik. på platsen Terese
Arvidson, 3) E. A. Vsernér i Rone, Gotl. (6
sökande.)
- Till en folkskollärarebefattning i Öfre
Ulle<-rud, Vrml.: 1) J. E. Strömberg i Frändefors,
2) M. H. Sjögren i Skillingmark, 3) K. E.
Palmblad i Finnerödja.
- Till en lärarinnetjänst vid S.
Ladugårdsskogens folkskola, Örebro: 1) Jenny Karlsson,
2) Maria Johansson, 3) Annie Svanström.
Valde. Till folkskollärare i Helsingborg:
e. o. lärarne därstädes J. Ruff och N. A. Adell
(enhälligt; 11 sökande).
- Till folkskollärare i Sundsvall: C. A.
Nordlander i Selånger med 4,803 röster. (J. P.
T. Sjöstrand i Sundsvall erhöll 3-,753 röster;
18 sökande.)
- Till folkskollärare i Västervik: e. o.
läraren därstädes Albert Oden (enhälligt).
- Till lärare vid Fornaboda folkskola,
Lindes bergsförs:g: O. F. Thegerström i Emtervik,
Vrml. (enhälligt).
- Till lärare vid Bjurbergets folkskola, 5.
Finnskoga, Vrml.: vik. därstädes A. F.
Palmblad (ensam sökande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
