Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 16. (694.) 17 april 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
för utgifvandet af den nordiska
pedagogiska tidskriften och mera dylikt.
Det nu framställda förslaget har enligt
min tanke den fördelen, att det icke
påkallar bildande af någon ny förening. Alla,
som tillhöra någon allmän
folkskollärareförening, skulle äfven vara medlemmar
i Nordiska lärareunionen. De allmänna
lärareföreningarna skulle, såsom förut
framställts, utse representanter i Nordiska
lärareunionens styrelse.
En sådan organisation skulle medföra
äfven den fördelen, att man icke behöfde
utarbeta några nya stadgar, åt hvilka
stadfästelse måste ansökas å vederbörande ort
(jag tänker här särskildt på Finland, där
några internationella föreningar icke få
finnas). Med en organisation sådan här
framställts skulle det icke behöfvas någon ny
förening eller några stadgar, hvarför en
på detta sätt ordnad nordisk lärareunion
icke behöfde möta några svårigheter, i
synnerhet dåingasärskildamedlemsafgifter
komme i fråga. Förhandlingarna skulle försiggå
genom korrespondens, och då Nordiska
lärareunionens uppgift vore af uteslutande
pedagogisk natur, borde man rimligtvis icke
i densamma kunna spåra någon fara för
den ena eller andra nationen.
Lärareunionen vore egentligen en utvidgning af de
nuvarande allmänna
folkskollärareföreningarna, den vore endast en fortsättning af
dem eller så att säga den tredje våningen
i den byggnad, i hvilken de nuvarande
kretsföreningarna utgöra den första våningen och
dessas centralstyrelser den andra. Unionen
skulle således icke komma att blifva någon
konkurrent till de allmänna
folkskollärareföreningarna i de nordiska länderna.
Man kunde visserligen tänka sig en
särskild förening, hvilken icke stode i något
samband med de allmänna
folkskollärareföreningarna, men såsom i det föregående
blifvit framhållet, skulle bildandet af en
sådan förening möta praktiska svårigheter.
Är det för öfrigt troligt, att en sådan
fristående förening förmådde uträtta mera,
än om unionen stode i förbindelse med de
allmänna folkskollärareföreningarna? Såsom
redan ådagalagts, skulle folkskollärarne i
de nordiska länderna bringas i så att säga
organisk förening med hvarandra genom
Nordiska lärareunionens bemedling, och
betydelsen af den samkänsla, som
härigenom skulle uppstå hos folkuppfostrarne i
de nordiska länderna, får ingalunda
underskattas. AU bilda någon särskild förening
för ändamålet finner jag alltså vara
öfverflödigt.
*
Sakens ekonomiska sida torde äfven
påkalla några ord. Huru skall en sådan
lärareunions verksamhet gestalta sig i
ekonomiskt afseende? Att märka är först
och främst, att denna verksamhet,
organiserad enligt mitt förslag, icke skulle
påkalla så stora utgifter, som man i första
ögonblicket vore böjd att antaga, ty
genom anslutningen till de stora nordiska
skolmötena skulle åtminstone inbesparas
reseomkostnaderna för funktionärerna un-
der loppet af en funktionsperiod.
Representanterna skulle väl fortfarande likasom
nu infinna sig till de allmänna nordiska
skolmötena på egen bekostnad.
Men några tillgångar skulle väl ändock
behöfvas till bestridande af kostnaderna för
korrespondensen, aflönande af sekreterare
m. m. Hvarifrån skola de tagas? Jag
föreslår, att någon procent af de allmänna
folkskollärareföreningarnas inkomster må
tillfalla nordiska lärareunionen. Anslås t. ex.
10 % af samtliga inkomster för ändamålet,
så antager jag, att det skall vara nog,
åtminstone tills vidare.
Här må mitt förslag afslutas, Detta
torde nog befinnas vara bristfälligt, men
anses en sådan lärareunion vara af
behofvet, så kunna bristfälligheterna lätt
afhjäl-pas. Jag vill nämligen icke påstå, att jag
är öfvertygad om att mitt förslag är i allt
praktiskt genomförbart. Det är utan
anspråk framställdt endast som en tanke, och
det är möjligt, att förhållandena döma det
som ett hugskott, hvilket icke äger
betingelser för att fortlefva. Mitt förslag har
framställts endast i brist på något bättre.
Jag har genom detsamma endast velat rikta
tanken på en sak, hvars förverkligande
icke ligger utom möjlighetens gränser, blott
god vilja finnes. Det är möjligt, att bättre
utvägar kunna uttänkas, genom hvilka man
lättare och fortare än genom de af mig
föreslagna kan skrida från tanke till
handling. Det är endast några antydningar jag
gifvit om det sätt, hvarpå jag föreställt
mig, att tanken på en nordisk lärareunion
lämpligast kunde realiseras, och jag afvaktar
nu, huru svaret kommer att lyda på frågan
om mitt förslag är förtjänt af att tagas
under öfvervägande.
Såsom af min uppsats framgår, har jag
föreslagit en nordisk lärareunion,
omfattande endast de fyra nordiska ländernas
folk-skole- och folkhögskolelärare. Jag har med
afsikt gifvit mitt förslag denna begränsning
i betraktande däraf, att lärarne vid den
lärda skolan arbeta under betydligt andra
förhållanden än folkskollärarne. Bland lärare
vid de högre skolorna i dessa länder
finnas icke heller några allmänna
lärareföreningar*, hvarför det åtminstone tills vidare
är omöjligt att enligt de principer jag här
framställt förena dem i någon allmän
nordisk lärareunion.
Jag hoppas, att folkskollärare och andra
måtte i folkskolebladen uttala sina tankar i
frågan, för att man redan vid tiden för det
allmänna nordiska skolmötet i augusti må
äga ungefärlig kännedom om, i hvilken
riktning opinionen går.
Finland, Helsingfors i april 1895.
K. Werkko,
lärare.
P. S. Sedan ofvanstående artikel blifvit
nedskrifven, har genom vårt lands tidningar
spridts den nyheten, att det beramade
åttonde allmänna nordiska skolmötet i Helsing-
* Jo, åtminstone i Sverige och Danmark:
»Allmänna svenska läraresällskapet», bildadt år
1884, och »Danmarks realskoleforening»,
stiftad år 1891.. Red. anm.
fors år 1900 icke får hållas. Detta kunde
man förutse, då ärendets afgörande beror
på generalguvernören. Under sådana
förhållanden borde en nordisk lärareunion få
ännu större anslutning. Men om äfven i
detta fall Finland genom förhållandenan
makt icke kunde deltaga i den föreslagna
lärareunionen, så kunna dock Sverige, Norge
och Danmark bilda en sådan. Dock hoppas
jag till det sista, att inga svårigheter skola
möta för Finlands lärares anslutning till
ifrågavarande union.
D. 8.
FÖR DAGEN.
Något att tänka på
är det förslag om »en nordisk
lärareunion», som vi haft nöjet mottaga från
ordföranden i Finlands lärare- och
lärarinneförening och som vi här ofvan
meddela våra läsare.
Den här framkastade tanken har legat
så alt säga i luften allt sedan den dag,
då allmänna folkskpllärareföreningar
funnos organiserade i samtliga de nordiska
länderna. Det torde nu vara på tiden,
att den tager form och träder fram i
offentlighetens ljus, och det länder den
yngsta af de fyra systerföreningarna till
heder, att det är från henne, som ett
förslag härom först blifvit framlagdt.
Vi tro i likhet med förslagsställaren,
att tanken är väl värd att tagas i
allvarligt öfvervägande.
Svenskar, norrmän, danskar och
finnar hafva i fråga om
folkbildningsintressen så mycken likhet, att en samverkan
mellan deras lärare för dessa intressens
främjande ingalunda behöfde möta några
oöfvervinrieliga svårigheter. De förete
å andra sidan äfven så mycket för hvarje
land egendomlig l att en dylik samverkan
helt säkert skulle för alla däri
deltagande parter blifva i många stycken lärorik
och väckande. Härtill kommer, att dessa
fyra nationaliteter äro små, och att
följaktligen deras lärarekårer hvar för sig
hafva mycket begränsade resurser,
hvaraf följer, att de såsom isolerade länge
måste slå maktlösa inför åtskilliga
uppgifter, hvilka de såsom förenade möjligen
skulle kunna lösa. Förslagsställaren har
i detta afseende hänvisat på
folkskoletidskrifter, pedagogiska bibliotek och
pedagogiska museer för samtliga de nu
ifrågavarande landen, och flera andra
dylika önskemål skulle kunna nämnas.
Alldeles påtagligt är, att en nordisk
lärareunion icke kan uppkomma på
något annat sätt, än att de fyra redan
befintliga allmänna folkskollärare
föreningar na träda i förbindelse med
hvarandra. Att vilja organisera en
sammanslutning vid sidan af dem skulle
förvisso vara en icke allenast opraktisk
utan rent af dödfödd tanke.
Lika påtagligt synes ock vara, att
nämda förbindelse icke kan tänkas bestå
i något slags »sammansmältning»,
hvarigenom de särskilda nationella
lärareföreningarna skulle ställas under fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0192.html
