Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (695.) 24 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
Det nuvarande tillståndet motsvarar
sålunda ingalunda hygienens anspråk på
skolans utrustning och vård. Men det länder
oss till tröst, att man vid studiet af
folkskoleinspektörernas berättelser får den
bestämda och lefvande öfvertygelsen, att
nästan öfverallt i vårt land Skolhygienen är
stadd i framåtskridande. Angående
hufvudstadens skolor är detta ett förhållande,
som af en 20-årig bekantskap med dem
är författaren nogsamt bekant. Men det
verkligen glädjande ligger däri, att ett
sådant framåtskridande äfven kan alldeles
bestämdt skönjas i landsbygdens
folkskoleväsende, sedt i dess helhet. Det visar sig
däri, att nästan öfverallt en liflig
byggnadsverksamhet för folkskolans räkning äger
rum; äldre folkskolehus repareras och
förbättras, nya uppbyggas, och man låter sig
angeläget vara att göra dem rymliga och
ljusa, och man har åtminstone på många
ställen ingenting emot att i ritningarna
vidtaga förbättringar efter
folkskoleinspektörernas anvisningar. Omdömet om ett
framåtskridande är bland folkskoleinspektörerna
så allmänt, att det ej kan bero på
subjektiv uppfattning allenast; ingenstädes, icke
ens från de mest pessimistiskt stämda,
yttras något om ett stillastående i
hygieniskt hänseende. Men vackrast bevisas
detta framåtskridande af de ofta
betydande siffrorna å de under sexårsperioden
utförda nybyggnaderna, och det skulle varit
af intresse att här som bevis anföra
resuméer af dessa siffror, ifall detta låtit sig
göra ur de nämda berättelserna;
beklagligtvis äro de äfven i detta hänseende så
ofullständiga, att ett sådant arbete ej skulle
lönat sig.
Skolungdomens fria lekar,
Detta ämne var upptaget till
diskussion vid Göteborgs skolförenings
sammanträde sistlidna lördag.
Folkskolläraren C. J. Gardell höll därvid ett
inledande anförande, ur hvilket följande
sammandrag må meddelas.
På skolväsendets område hafva folken
i rikt mått tillgodogjort sig hvarandras
erfarenheter, utan att dock det
karakteristiska i hvarje folks skolförhållanden
behöft uppgifvas. Vi svenskar hafva sedan
lång tid tillbaka vant oss att hämta
pedagogiska impulser från Tyskland,
pedagogikens hemland. Å andra sidan har
Sverige på de senaste årtiondena fäst de
reformsökande skolmannens från snart sagdt
hela världen ögon på sig genom den
rationella gymnastiken och den pedagogiska
slöjden, hvilken befunnits vara af så
utomordentlig betydelse för uppfostran i de
grundläggande skolorna. Genom införandet
i skolan af dessa ämnen har man åsyftat
att motarbeta en ensidig själsutveckling,
ett allt för träget sysslande med bokliga
ämnen samt att främja den förut
försummade fysiska uppfostran. Och man har
i ej ringa grad lyckats häri.
Emellertid kan gymnastiken, som
särskildt har den kroppsliga utvecklingen till
mål, ej som sig bör tillgodose vissa sidor
af denna utveckling, ehuru det ej får
lämnas obeaktadt, alt en rationellt ordnad
gymnastik utöfvar ett välgörande inflytande
på organismen, i det den förhöjer
lifskraf-ten och ordnar jämvikten mellan krafterna.
De raska och hurtiga, sinnesuppfriskande
rörelserna i den fria, friska luften, hvaraf
ungdomen har så stort behof, kan icke
gymnastikundervisningen hos oss lämna,
åtminstone icke i storstädernas skolor, där
den måste försiggå på ett begränsadt
utrymme inomhus, ofta i dammuppfyllda
lokaler. Kroppens inre processer,
blodbildningen och blodcirkulationen,
ämnesomsättningen och matsmältningen samt
respirationen främjas bäst genom ett rörligt
lif i frisk luft.
Då fara för degeneration under
nuvarande lefnads- och uppfostringsförhållanden
sålunda kan sägas vara för handen för
vårt släkte, ha de stora kulturfolken, hos
hvilka en sådan fara ögonskenligare gifvit
sig tillkänna, sökt utfinna verksamma medel
häremot. Man har insett behofvet af ett
komplement åt gymnastiken.
Härvid ha rörelselekarna, utförda på en
öppen, frisk plats (helst en mjuk och jämn
gräsmatta) och pedagogiskt ordnade, vunnit
det största erkännande, ja myndigheter och
enskilda ha rent af hänförts af denna idé.
Tusentals skolor i Tyskland, Österrike,
Italien och delvis äfven Frankrike ha redan
omsatt idén i handling. I Tyskland äro
skolungdomens lekar på väg att blifva en
riktig nationalinstitution, och det är all
anledning att tro, att de så småningom
skola upptagas i skolorna i alla länders
storstäder, där behofvet af fria lekar
företrädesvis gör sig gällande.
I England anses af gammalt lekarnas
befrämjande som en af skolans allra
viktigaste uppgifter. Uppfostran går där i
nationell riktning. Den som krigare och
politiker så ryktbare hertigen af Wellington
kunde ock om de fria lekarnas betydelse
yttra: »Englands segrar äro vunna på
Eton^s och Harrow’s lekplatser.»
Folklekarna i vårt land, hvilka
fordomdags hufvudsakligen afsågo öfning i
vapenfärdighet, manlig idrott och kraftens
utveckling, hafva nu i det närmaste dött ut.
Röster hafva emellertid höjt sig för
upp-lifvande af de hurtiga och stärkande
rörelselekarna, och särskildt erinras om professor
L. M. Törngrens inlägg i frågan. Vid
allmänna läroverken i Göteborg har under
innevarande läsår idén praktiserats, i det
skolungdomen vissa tider under ledning
af fil. kand. J. Åkermark, som i Tyskland
studerat detta för oss nya
undervisningsämne, ute på Exercisheden företagit
bolllekar m. m. - ett försök, som, efter hvad
man kunnat iakttaga, utfallit mycket väl.
Lekar af det slag, som här åsyftas, äro
viktiga icke blott i fysiskt utan äfven i
moraliskt och socialt afseende, om de
nämligen anordnas icke blott efter
hygieniska utan ock efter pedagogiska grunder.
De råa lekarna kunna därigenom
bort-arbetas; barnen vänjas från att stryka
omkring på gator och gränder och drifva
ofog; leken eggar dem till att öppet och
redligt utföra en noga bestämd uppgift,
under det de ömsesidigt öfvervaka och
kontrollera hvarandras pliktuppfyllelse;
samhörighetskänslan väckes och starkes; de
få vara både ledande och lydande.
Sedan talaren vidare redogjort för det
sätt, hvarpå man i Wien realiserat frågan,
öfvergick han till omnämnande af några
praktiska åtgärder för sakens ordnande vid
Göteborgs folkskolor. Till en början borde
endast folkskolans gossar med undantag
af första årsklassen deltaga i dessa lekar,
som lämpligen torde kunna företagas en
half dag i veckan under den blidare
årstiden. Mera ansträngande lekar borde
utföras endast af de högre klasserna.
Lekarna borde ej kräfva för stor apparat,
vara lätta att inöfva och likväl fast bundna
af regler. De finge ej tillåta någon
medspelare att en längre tid vara blott
åskådare utan tvinga alla till rörelse; de måste
blifva mer omtyckta, ju oftare de spelades,
och - framför allt - måste de slå an
på det ungdomliga sinnet. Dessa
förutsättningar, som uppställas af det tyska
turnväsendets skapare, läraren Fredrik
Jahn, äro i hög grad ägnade att utveckla
en sund själ och en sund kropp. Till
ordnare af lekarna borde två eller tre
lärare utses, som vore intresserade för och
kunniga i saken.
Skulle det visa sig, att rörelsen vunne
någon större utbredning i vårt land, borde
särskilda kurser anordnas för utbildande
af instruktörer bland lärarekåren, och borde
i så fall ledningen utgå från gymnastiska
centralinstitutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
