Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (705.) 3 juli 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
337
manna folkskollärareförenings sunda
utveckling, hafva någon vana vid allmänna
angelägenheter, förmåga och tid att ägna sig åt
arbete för allmänna föreningen, förmåga att
offentligt uppträda, ’kunna samarbeta med
öfriga centralstyrelseledamöler och vara kända
bland en större del af allmänna föreningens
medlemmar samt själfva sysselsätta sig med
arbete i folkskolans tjänst.»
Hr L. fortsätter: »Af de lärarinnor, som
om-nämts i tidningarna i samband med
Stockholmsvalet, är det enligt mitt förmenande endast en,
som uppfyller alla ofvannämda önskningsmål,
och det är ordinarie lärarinnan vid Katarina
folkskola, t. f. slöjdinspektrisen vid Stockholms
folkskolor fröken Hulda Lundin.»
Författaren gör sig emellertid skyldig till en
motsägelse, då han några rader längre fram i
artikeln vid förordandet af fröken Augusta
Larsson i Öxnered säger om henne, att hon
»uppfyller de fordringar, vi ställt på de kvinnliga
centralstyrelsekandidaterna* ». Hvilket af dessa
påståenden är det riktiga? Antingen uppfyller
ingen mer än fröken H. Lundin dessa fordringar
eller uppfyllas de också af fröken Augusta
Larsson. Hr Lundahl förefaller förlåtligt nog
tveksam i denna punkt, ty för honom såväl
som för de flesta medlemmar af allmänna
föreningen var väl fröken Augusta Larsson i
Öxnered ett obekant X, ända till dess hon upp
ställdes som kandidat. Hvarigenom uppfyller
hon då hr L:s många och stora fordringar
på en sådan? Jo, »hon är enligt inhämtade
upplysningar sekreterare och verksam ledamot
i den krets hon tillhör».
Är detta tillräckligt, så torde det icke råda
brist på lämpliga kvinnliga kandidater. Att
hon vid Stockholmslärarinnornas pröfvat erhöll
högsta röstetalet utgör för oss
landsortslärarinnor icke något skäl att till vår representant
utse en för oss obekant person.
Vida mer än fröken Augusta Larssons i
Öxnered kandidatur tilltalar oss fröken Anna
Larsons, tjänstgörande lärarinna vid folkskolan i
Göteborg. Med ledning af hr L:s anvisningar
anföra vi följande:
Fröken Anna Larson är naturligtvis som
hvarje annan medlem af S. A. F. intresserad
af denna ’förenings sunda utveckling.
Motsatsen skulle ju innebära en motsägelse i sig
själf. Vid ombudsmötet 1893 var hon en af
dem, som representerade Göteborgs
skolförening. Vidare är hon medlem i styrelsen för
anordnandet af föreläsningskurser för
lärarepersonalen vid Göteborgs folkskolor. Under
en tid af 5 år har hon varit en mycket
verksam styrelseledamot i Föreningen för
anordnande af barnbespisning och skollofskolonier,
en förening, som bildades för omkring 10 år
sedan, och om vi ej misstaga oss, var just fröken
Larson en af denna förenings stiftare. Detta
om hennes »deltagande i allmänna
angelägenheter». Behöfves ytterligare bevis på hennes
arbetsförmåga, kan ju nämnas, att hon för
åtskilliga år sedan efter en mycket kort
förberedelsetid - endast tre terminer - aflade
studentexamen på latinlinjen.
Fröken L. äger en ej sä alldeles vanlig
förmåga att uttrycka sig offentligt och detta på
ett synnerligen redigt, sansadt och värdigt sätt.
I detta omdöme kunna alla instämma, som
hört henne yttra sig dels vid Göteborgs
skol-förenings sammanträden, dels vid de möten
mellan skolstyrelse och lärarepersonal, hvilka
de senare åren ägt rum. Men visserligen hör
hon ej till dem, som vid alla möjliga och
omöjliga tillfällen prata blott för nöjet att fä höra
sin egen röst.
Troligen är fröken Larson i Göteborg känd
af ett minst lika stort antal af S. A. F. som
fröken Augusta Larsson i Öxnered; och hvad
förmågan att kunna samarbeta med öfriga
medlemmar af centralstyrelsen beträffar, så är val
detta en sak, som framtiden får utvisa.
* Insändarinnorna citera hr L. ofullständigt.
Det ifrågavarande yttrandet i n:r 23 lyder:
v samt i öfrigt - utom det att vara
allmännare kand inom skolkretsar - uppfyller de
fordringar vi ställt på de kvinnliga
centralsty-relsekand:daterna». Red. anm.
Visst är, att om fröken Anna Larson i
Göteborg väljes, kommer med henne en dugande
kraft att bli/va tillförd centralstyrelsen, på
samma gång som Sveriges lärarinnor blifva
värdigt representerade.
Landsortslärarinnor.
Hvilka skola representeras i
centralstyrelsen
genom de lärarinnor, som nu skola inväljas, och
hvilka böra därvid afgöra valet - åtminstone
uppställa kandidater?
Af allt att döma, ser det ut, som vore det
vårt lands lärare, ej dess lärarinnor, som både
skola välja och representeras. Jag har ej sett
ett enda ord om, att lärarinnorna borde’ välja
en kandidat, hvilken kunde verkligen sägas
representera denna kår, samtidigt med att den
representerade det allmänt pedagogiska intresse,
för hvilket hela föreningen och speciellt dess
centralstyrelse är ett uttryck. Samma parti
sinne, som yttrat sig emot t. ex.
centralstyrelseledamoten hr Berg, synes framträda vid
centralstyrelsevalet af lärarinnor. En hittills för
föreningen alldeles obekant lärarinna, hvilkens
pedagogiska intresse gjorts kändt därigenom,
att hon i år erhållit ett pedagogiskt
resestipendium, till hvilket hon hade många kvinnliga
medsökande, skjutes i förgrunden - månne
ej för alt stänga vägen för andra, hvilkas val
man befarar, därför att de gjort sig kända genom
en verksamhet, fullt hederlig och ärlig, ja,
förtjänstfull men med en afgjord färg, kända att
hafva bestämda åsikter.
Undertecknad, som haft g’ädjen att troget
arbeta i allmänna föreningen allt från dess
början, ett förhållande, som torde vara kändt,
bör ej misstänkas för att hysa mot densamma
fientliga känslor, som kunna diktera dessa
ord. Men ett djupt vemod griper mig, när jag
ser, huru tidens partianda regerar äfven hos
dem, som helst ville frisäga sig från skattande
till densamma. Det synes numera ej vara
personens arbete, insikter och erfarenhet, ja
omistlighet för det arbete, som skall utföras,
som göres till föremål för diskussion, utan
hans åsikter i andra för det åsyftade arbetet
främmande frågor, åsikter hvilka till äfventyrs
kollidera med väljarnes. Man kunde dock
fordra, att den bildning, lärare- och
lärarinnekåren besitter, gjorde den så klarsynt och höjd
öfver mängden, att den förstode att skilja
mellan sak och sak, och sak och person. Hade
man ej äfven skäl att vänta, att lärarne
lämnade lärarinnevalen och agitationen för dem
hufvudsakligen åt lärarinnorna? Ni herrar hafva
nog haft obestridd rätt att agitera för eder
egen kårs representation.
Jag skall ej tillåta mig a’t föreskrifva
kandidater. Med hvad rätt kan någon göra delta?
Jag vill inskränka mig till att framhålla min
ås kt, att alla de hittills nämda synas vara
goda kandidater. Fröken Hulda Lundin är
känd öfver riket och därutom och har anspråk
att vinna lärarinnornas understöd och
erkännande, när nu en hederspost skall komma äfven
lärarinnekåren till godo. Fröken Stina Quint
har likaså genom sitt arbete gjort sig värd att
uppställas såsom kårens kandidat, det torde
ej af någon rättsinnad kunna bestridas. En
annan sak blir, om hennes närvarande
sysselsättning tillåter henne att ägna nödig tid till
arbete i föreningens tjänst. Det synes dock
tillkomma henne själf att döma i den saken,
och när nu, sedan ofvanstående nedskrefs,
hennes dom fallit i form af afsägelse, förfaller
ju hennes kandidatur af sig själf.
En krets i Skåne - jag tror Malmökretsen
- valde förra året fröken Anna Larsspn i
Göteborg. Om hon ej är den enda, torde hon
dock vara den första folkskollärarinna, som
aflagt studentexamen. De, som följde
förhandlingarna vid första folkskollärarinnemötet i
Jönköping och vid det andra i Göteborg, kunna
vittna, att hon besitter duglighet att leda
förhandlingar i hvilken församling som helst.
Grundliga insikter, klart, lugnt omdöme och
vaket intresse utmärka henne. Genom ett
långvarigt arbete i Göteborgs kretsförening har fi
ö-ken L. vidare till full evidens bevisat sin dug-
lighet. Om jag tillägger, att det är hennes
slagna opponent från Göleborgsmötet (en
opponent, som dock kvarstår i sin opposition), som
vittnar detta, torde man finna, att omdömeit
måste vara objektivt. Jag ser ingen anledning
till att landsbygdens lärarinnekår ej skulle
anses representerad genom valet af hvilken
lärarinna som helst. Hvarken lärare- eller
lärarinnekåren å landsbygden har några
specifika intressen, som ej äro gemensamma för
hela Sveriges lärarekär. För att ej splitlra
valen anser jag det ej vara skäl uppställa
ännu flera kandidater, utan anser för min del,
att valen nu ej borde komma att gälla flera
än de två: Hulda Lundin och Anna Larsson.
Det kan ju vara, att fröken Hanna
Andersson och Augusta Larsson i framtiden visa sig
vara ypperliga kandidater. Hittills har deras
verksamhet ej varit så vidsträckt, att ett
opartiskt val kan falla på dem. Det är ett
fattigdomsbevis eller en sorglig företeelse af
partisinne, alt ett kandidatnamn, hvilket vid julen
var allmänna föreningens flertal alldeles okändt,
och hvars personbetydelse ännu är endast
hörsagor, omkring sig skall samla kårens rösler.
Jönköping den 29 juni 1895.
Vördsammast
Adelc Vetterlind.
(För att förebygga onödig polemik anse
vi oss till förestående böra foga den lilla
anmärkningen, alt det ingalunda varit
lärare, som drifvit fram den af
insända-rinnan underkända kandidaten, utan att
det tvärtom varit af lärarinnor samt på
ett endast för lärarinnor anordnadt möte,
som fröken Augusta Larsson först blifvit
förordad och uppställd. Red. anm.)
Hr Fr. Bergs omval.
Med anledning af
Stockholms-»oppositionens» nu snart riksbekanta hållning vid
valet i S. A. F. - en hållning, som
naturligtvis på visst håll väckt både glädje
och, tilläggom det, förhoppningar - hafva
vi under senaste veckan mottagit flera
insända skrifvelser. Frågan gäller ju
numera hufvudsakligen hr Bergs omval eller
icke, och då utgången häraf - att döma
af de hittills förrättade valen - ej
tyckes vara underkastad något tvifvel, nöja
vi oss med att återgifva en enda af de
insända artiklarna, och välja då en från
Västergötland.
Herr redaktör!
Det har smärtat mig mycket, att det skall
finnas kamrater, som både offentligen och
enskildt vilja låna sig till att väcka misstro och
förföljelse mot sina egna kamrater. Ser man
saken rätt, så vinner föreningen ringa aktning
genom ett sådant sätt. Därför enighet och
broderlighet - kamrater!
Insändaren har visserligen icke samma
åskådning som hr Fr. Berg hvarken i politik eller
åtskilligt annat men kan icke hysa annat än
högaktning för hans modiga och ärliga
uppträdande för hvad han anser vara rä(t och
godt. Åtminstone kan väl ingen påslå, alt det
skulle vara egennylta, som drifver honom alt
vid riksdagen verka för småfolket, ty sådant
har ju i alla tider varit ett otacksamt göra.
Hans politik för öfrigt i all ära, icke tror jag,
att vår svenska riksdag skulle vara så dåligt
sammansatt, att deri icke förmår skilja person
och sak åt. Det kan för resten göra detsamma,
ty vår förening gör ju icke i poliiik. utan är
en pedagogisk förening, och i det afseendet
kan väl icke hysas mer än en åsikt, och den
är, att hr Fr. Berg gjort sig väl förtjänt af
hela kårens aktning och tacksamhet.
Kamrater, vi ha icke råd alt bortkasla våra
intelligentaste krafter på grund af illvillig
agitation eller dumhet, så tänker åtminslone en
Västgöte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
